Så ungefär sammanfattade professor Peder Haug från Volda högskola i Norge läget när han framträdde på ett möte, i slutet av maj i Stockholm. Det var Högskoleverket och Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté som ordnade mötet kring lärarutbildningen i Sverige.
– Mitt intryck är att man kastat erfarenheter över bord som faktiskt fungerat i kanske hundra år. Beprövad erfarenhet har inte beaktats. Man har utgått från en ideologisk uppfattning om vad som är bra, i stället för att utgå från vad som är dokumenterat bra, sa Haug.
Den senaste reformen, den nya lärarutbildningen, infördes 2001. Högskoleverket har som bekant nyligen gjort en utvärdering av den, som väckt stor uppmärksamhet. Den ledde till ett rekordsnabbt ingripande av utbildningsminister Leif Pagrotsky. Kraven på blivande lärare skärps enligt ett förslag till ny examensordning som snabbt sändes ut på remiss. Lärarstudenter ska ha obligatorisk undervisning i hur man lär barn läsa, skriva och räkna samt hur man sätter betyg.
Nedsabling av utbildningen
Men många rektorer och lärarutbildare gick i försvarsställning när Högskoleverket tog fasta på bristerna i utbildningen i sina pressmeddelanden och massmedierna sedan spetsade till det ytterligare. En av de argaste kritikerna, professor Tomas Englund vid Örebro universitet, var inbjuden till mötet och skrädde inte orden:
– Högskoleverket inbjöd massmedia till nedsabling av lärarutbildningen. Utvärderingen var nyanserad och innehöll mycket mer positivt än vad som kom fram. Men verket väljer uppseendeväckande nog att fokusera på det negativa. Det är förödande för lärarutbildningen. Det var en falsk, förnedrande, oförklarlig sammanfattning som befäste missvisande föreställningar. Det var grinigt och gnälligt, domderade han.
”Politiskt korrekt så det förslår”, ansåg han om ett avsnitt om prov, betyg och bedömningar. ”Undfallenhet inför strömningar”, betygsatte han den kantring han tyckte sig se från demokratiuppdraget till kunskapsuppdraget.
Tomas Englund gick också till storms mot Dagens Nyheter och särskilt dess förre chefredaktör Mats Bergström, som han ansåg tillåtits sätta dagordningen för utbildningsdebatten. Professor Englund oroade sig för att vi var på väg tillbaka till den traditionella skolan, utan samtalsambitioner, utan tid för reflektion.
Står för utredningen
Universitetskansler Sigbrit Franke suckade över uttrycket politiskt korrekt.
– Det är ett uddlöst begrepp som jag är så trött på. Politiskt korrekt mot vem?
Tomas Englund förtydligade att han med politiskt korrekt menade ensidig.
Franke tyckte sig inte ha någon anledning att gå in för något försvar.
– Jag står för utredningen. I en kort sammanfattning finns inte plats för nyanseringar, där måste man fokusera på det väsentliga. Det är bra att det blev tydligt uttryckt. Nu gör vi vad vi borde ha gjort innan vi antog studenter till utbildningen.
I sitt anförande spekulerade Tomas Englund kring det politiska spelet bakom kulisserna. Hur gick det till exempel till när Leif Pagrotsky kunde ha en artikel på DN Debattom Högskoleverkets utvärdering ett par dagar innan den lades fram? undrade han.
Det var olyckligt och olämpligt, tyckte även Sigbrit Franke och berättade att hon också med viss kraft framfört detta till utbildningsministern. Departementet hade bett verket att komma med en dragning av utvärderingen på förhand. Att ministern skulle skriva en debattartikel var inget som Högskoleverket visste om.
Forskning pågår
Sigbrit Franke hade känt sin gamla forskarsjäl börja glöda när hon läste utvärderingen, berättade hon när mötet inleddes, och listade fyra breda forskningsområden som hon skulle vilja veta mer om:
Läroplansforskning. Hur har innehållet kommit till? Vad vill man uppnå? Har man uppnått det?
Klassrumsforskning. Vilka budskap, uttalade och outtalade, förs ut? Vad för ideologi finns där, ifråga om kritiskt tänkande, betyg, utvärdering, historiska kunskaper.
Systemfrågor. Hur formas den lärarstuderande, vilka centrala föreställningar finns det om yrket, barn, skolan, skolans roll?
Status. Att spegla förändringar i läraryrkets status, både över tid och i jämförelse med andra yrken vore intressant.
Ytterligare ett tips på forskning kom under debatten. Maria Wolrath Söderberg, adjunkt från Södertörns högskola, tyckte att det vore intressant att undersöka de interna konflikterna inom lärarutbildningen; kunskapsutbildning kontra demokratiutbildning, sociokulturella mål mot instrumentella mål, konflikter om läroplanen.
Professor Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté uppmanade alla att söka anslag. Forskning pågår, men mer behövs.
KERSTIN KÅLL
