Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nya lösningar för ekonomin

En tredjedel av anslaget till grundutbildningen blir oberoende av antalet studenter. Dessutom ska lärosäten som utbildar fler än de får medel för kunna spara överskottet, oavsett hur stort det är, och använda det när det uppstår underskott. Om studenterna blir färre ska anslagen trappas ned långsammare än idag. Det föreslår den statliga resursutredningen som presenterades den 1 juni.

1 oktober, 2005
Universitetsläraren

Det nuvarande systemet är konstruerat för ständig expansion, det nya för små upp- och nedgångar i studentantalet. Men det är viktigt att notera att vi inte föreslår någon förändring av utbildningsvolymen på lärosätena, säger utredaren Pia Sandvik Wiklund, prorektor vid Mittuniversitetet.
Kommittén har tittat på styrsystemet för universitet och högskolor och anser att den nuvarande balansen mellan statsmakternas styrning och det lokala beslutsfattandet ska behållas.
– Men vi föreslår en förändring i styrsystemet till 4-åriga uppdrag för att ge lärosätena bättre planeringsförutsättningar och därmed stabilare ekonomiska förutsättningar, säger Pia Sandvik Wiklund.
Varje år ska universiteten och högskolorna ha en budgetdialog med regeringen och år tre i perioden ska de lämna in sina utbildnings- och forskningsstrategier till departementet.
– Dokumentet ska bland annat innehålla en analys av hur omvärlden påverkar dem, både nationellt och internationellt. Den fördjupade budgetdiskussionen ger också möjlighet för statsmakterna att få bättre beslutsunderlag.
Utredningen föreslår inte några försök att centralt reglera utbudet av utbildningar utifrån arbetsmarknadens förväntade behov.
– Vi tror inte på en direkt styrning av utbildning baserat på arbetsmarknadens behov av arbetskraft och absolut inte med en koppling till resurstilldelningen.
Däremot kommer målen för antalet examinerade från vissa utbildningar som de för sjuksköterskor, civilingenjörer och lärare att finnas kvar.
– Men de ska inte kopplas till resurstilldelningen för det har visat sig att lärosätena styrs av dem ändå.
Utredningen vill däremot ta bort målet för antalet studenter inom naturvetenskap och teknik.
– Det fi nns en stor diskrepans mellan antalet ungdomar som lämnar gymnasiet och utbudet av teknisk och naturvetenskaplig utbildning, säger Pia Sandvik Wiklund.

Oförändrade resurser
Som alla statliga utredningar måste förslagen rymmas inom oförändrade resurser. Utredningen föreslår heller inga förändringar i fördelningen av resurser mellan lärosätena. Däremot ska den renodlade prestationsmodellen försvinna.
65 procent av anslaget till grundutbildningen ska vara ersättning för antalet helårstudenter och helårsprestationer. 35 procent av anslaget ska vara en grundersättning som bara indirekt är kopplad till antalet studenter och deras prestationer.
– När inte hela anslaget är prestationsbaserat tror jag att konkurrensen mellan lärosätena minskar.
Att lärosätena breddat utbildningsutbudet så att det blivit allt mer likartat tror jag bland annat beror på att de behöver kompensera sig för upp- och nedgångar i studenttillströmningen på olika utbildningar. Med det här systemet där ersättningen inte är helt baserad på vad studenterna kortsiktigt vill ha kan lärosätena våga göra sina egna prioriteringar och profileringar av sitt utbildningsutbud och ändå klara svängningarna i studentantalet.
Pia Sandvik Wiklund tror också att grundersättningen gör att lärosätena ska kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildning även om studenterna sviker tillfälligt, eller till exempel satsa på distansutbildning.
För att ge större stabilitet föreslår utredningen att om ett lärosäte får färre studenter ska det kunna få anslag räknat på ett medelvärde av de tre senaste åren.
– Det gör att resurserna inte försvinner så snabbt. Kostnaderna för lärosätena är så bundna att de inte kan anpassa dem till efterfrågan.

Spara överproduktion
Det ska också bli möjligt att spara överproduktion av helårsprestationer (det vill säga att lärosätet utbildar fler studenter än det har anslag för – det så kallade takbeloppet) hur mycket som helst under obegränsad tid. Om studentantalet sjunker ett år så att universitetet eller högskolan inte kan utnyttja hela sitt takbelopp ska det kunna använda sin sparade överproduktion, men bara upp till tio procent av årets takbelopp.
Kommittén föreslår att systemet med så kallade prislappar på studenterna förenklas.
Nu är utbildningarna indelade i 20 utbildningsområden som har olika nivåer på ersättningen per student. De 20 utbildningsområdena ska ersättas av sex ersättningsområden: humanistiskt-samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt-tekniskt, medicinskt, vård, utbildningsvetenskapligt och konstnärligt.
Främst inom det konstnärliga ersättningsområdet kommer vissa utbildningar med hög kostnad per student att behöva kompenseras för att de ska ingå i ett ersättningsområde med lägre prislapp. Det gäller också en del av idrottsutbildningarna som ska höra till det utbildningsvetenskapliga området.
– De kommer att få en lärosätesresurs som motsvarar skillnaden mellan den ersättning de får idag och den de får med det nya systemet. En förutsättning för förslaget är att den övre gräns som gäller antalet helårsstudenter inom konstnärliga utbildningsområden tas bort.

Remiss innan sommaren
Pia Sandvik Wiklund hoppas att utredningen kan remitteras innan sommaren (i så fall självklart bland andra till SULF).
– Men det beslutar inte vi om, säger hon.
I betänkandet föreslås att det nya resurstilldelningssystemet börjar tillämpas från och med verksamhetsåret 2007.
Hur det blir med den saken återstår att se eftersom regeringen den 26 maj beslutade att ge kommittén tilläggsdirektiv att utreda resurstilldelningen till forskning, forskarutbildning och SLU.
– Men hur de direktiven ser ut vet vi inte än, säger Pia Sandvik Wiklund.

PER-OLOF ELIASSON

Fotnot:
Utredningen Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning, SOU 2005:48, finns på regeringens webbplats, www.regeringen.se

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023