REGERINGEN KRITISERADES
Kritiken blev hård när riksdagen debatterade hur regeringen tillsätter ledamöter och ordförande i styrelserna för universitet och högskolor.
Frågan var en av 43 KU-anmälningar som behandlades i riksdagen i början av juni.
I Konstitutionsutskottet ansåg majoriteten, s+v, att tillsättningarna skett på sakliga grunder. Men i riksdagen fi ck de fem partierna m, fp, c, kd och mp bifall för sin reservation, där de bland annat skriver att ”Det är av stor betydelse att högskolestyrelsernas förtroende och oberoende inte undergrävs till följd av misstankar om partipolitiska hänsyn”. Och ”Enligt vår mening bör regeringen överväga att öka öppenheten och insynen i sådana ärenden så att kravet på granskning och kontroll av tillsättningarna kan tillgodoses”.
Bakgrunden är en KU-anmälan om maktmissbruk i högskolan medan Thomas Östros var utbildningsminister. Det var kd som granskat tillsättningarna och funnit att 61,7 procent av ledamöterna med uttalade politiska åsikter i högskolestyrelserna är socialdemokrater.
ER
EFTER BERGEN MÖTE I LONDON
London blir nästa mötesplats – om två år – för de europeiska utbildningsministrarna i Bolognaprocessen. Det enades man om vid mötet i Bergen 19–20 maj.
I en kommuniké från mötet, undertecknad av 45 ministrar, konstaterades att fem nya länder anslutit sig, nämligen Armenien, Azerbadjan, Georgien, Moldavien och Ukraina. I kommunikén understryks de framsteg som gjorts under de senaste två åren när det gäller utvecklingen av examenssystemet.
Samtidigt noteras att en hel del återstår att göra. Bland annat vädjar man i kommunikén till både offentliga och privata arbetsgivare runt om i Europa att anpassa sina krav på kompetens till de nya examina, framför allt när det gäller möjligheten för studerande med en bachelorgrad att få anställning.
(Högskoleverkets internationella nyhetsbrev)
EXAMENSORDNING I TRE NIVÅER
En ny examensordning med tre nivåer i den högre utbildningen lanserades av utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky på DN:s debattsida den 20 maj.
På grundnivån föreslår han en kandidatexamen (alternativt högskoleexamen och yrkesexamen – till exempel högskoleingenjörsexamen) som omfattar tre års studier.
Normalt krävs en examen på grundnivån för att bli antagen till nästa nivå.
Det är den avancerade nivån, där man efter två års studier kan avlägga en masterexamen. Till denna nivå förs också examina på de längre yrkesutbildningarna (till exempel civilingenjörsexamen).
Den högsta nivån, forskarutbildningen, ska som hittills omfatta fyra års studier, som leder till doktorsexamen. Men ”diskussionen om vi behöver en licentiatexamen måste fortsätta”, skriver han.
Principerna för den nya examensordningen är en del av den kommande högskolepropositionen, som väntas före midsommar.
(Se även ledaren i detta nummer).
HÖGSKOLAN VÄST STARTAR 1 JANUARI
Efter många turer får Högskolan Trollhättan/Uddevalla byta namn. Detta sedan regeringen i maj beslutat om en ändring av högskoleförordningen med innebörd att högskolan ska benämnas ”Högskolan Väst” från och med den 1 januari 2006.
