Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Vi borde hålla ett öga på GATS-förhandlingarna”

Efter SULF-kongressens beslut att behålla sektionerna har Sveriges Professorers Förening, SPF, gått in i en mycket intensiv arbetsperiod. – Vi fick en väldig fart. Det ska fram en ny sektionsstadga, och en ny verksam-hetsplan för perioden fram till november 2006 då en ny styrelse ska vara tillsatt, säger SPF:s ordförande Inger Wistedt.

1 juli, 2005
Universitetsläraren

Kongressbeslutet gav en rejäl injektion. Det kändes bra att vi nu fick stöd för sektionerna, säger Inger Wistedt, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Växjö universitet.
SPF har en relativt god rekrytering bland professorerna med cirka 1800
medlemmar vilket är ungefär 58 procent av de professorer som finns i akademin.
– Men vi skulle behöva vara ännu fler med tanke på de förändringar som sker i högskolan, nationellt och internationellt, säger Inger Wistedt.
Forskarutbildning och forskning tillhör sektionens hjärtefrågor.
– Forskningspropositionen kommer att diskuteras livligt inom förbundet och vi hoppas att professorerna får en stark röst i den debatten. Vi bevakar ju ständigt kvaliteten i forskningen och forskarutbildningen, det är en oerhört väsentlig sak för SPF.
Befordringsreformen är en annan viktig fråga som har stor betydelse för profes-
sorerna. Den skulle ju ge fler högt meriterade forskare möjlighet att fullt ut dela ansvaret för forskning och forskarutbildning vid lärosätena. Enligt SPF:s handlingsplan ska föreningen verka för att professorer, oavsett hur de tillsatts, garanteras tillfredställande forskningsutrymme inom sin anställning.
– Att de inte får det har naturligtvis att göra med krympande resurser, vi behöver mer resurser.

Inte ändrat villkoren
Efter reformen har det blivit fler professorer, men deras villkor har inte alltid ändrats. Situationen varierar med lärosäte, fakultet och institution. Vissa fakulteter tillämpar lika villkor för samtliga professorer, andra behandlar fortfarande professorerna som om de tillhörde två olika kategorier för vilka det gäller olika anställnings- och lönevillkor.
– För att lyfta frågan planerar SPF framöver att göra en intervjuundersökning bland befordrade professorer om hur deras anställningsvillkor har förändrats sedan de blev befordrade.
Frågan om vad som hänt efter befordran är inte utredd.
– Det kan vara en reform utan udd. Möjligen ställer den till det. Det finns märkliga saker som antyder detta.
Inger Wistedt pekar bland annat på ett utlyst lektorat med två sökande där den ena är mycket välmeriterad forskningsmässigt. Vid bedömning av de sökande tillämpar man kriterier för lektorstillsättning, trots att man vet att den som anställs kort därefter kommer att befordras till professor.
– Man kan då använda kriterier som är relevanta vid en lektorsanställning, till exempel stor erfarenhet av undervisning på grundnivå, som argument för att gå förbi en sökande som har klart starkast forskningsmeritering. På det sättet kan man kringgå anställningsordningens bedömningskriterier.
Man öppnar då för godtycke.
– I SPF är vi väldigt oroade över den här utvecklingen, som kan vara till förfång för forskningen. Det kan förhindra mobilitet och annat som skulle gjuta nytt blod i forskningen. Vill man ha en professor ska man klart säga att man vill ha en professor och värdera de sökande efter detta.

Finns det risk att villkoren för befordrade professorer spiller över på villkoren för tillsatta professorer?

– I någon mening har det redan gjort det. Till exempel den anställningstrygghet som tidigare fanns finns ju inte längre, så i princip är inte heller en professor som fått sin anställning i konkurrens mera säker i sin sits än någon annan.

Värnar också äldre
En annan viktig fråga är det stora generationsskifte som är på gång i akademin.
– SPF verkar för att unga forskare ska se en framtid inom akademin genom att arbeta för att forskning ges goda villkor. Men vi värnar också om våra äldre medarbetare. I vår handlingsplan säger vi att sektionen ska verka för att emeriti får tillgång till arbetsplats, telefon och dator och så vidare, så länge veder-börande är aktiv i forskning, utbildning eller utredningsarbete.
SPF kommer under året med en rapport om de emeriterades situation.
– Vi hoppas att de medlemmar som står inför pensionering ska stanna kvar inom förbundet för vi behöver deras kompetens och vi arbetar för att deras villkor ska bli tillvaratagna. En medlem i sektionens styrelse kommer alltid att vara en emeriterad professor.
Högre utbildning är den mest internationaliserade utbildningssektorn och därför har den internationella utvecklingen en avgörande betydelse för vad som händer på det nationella planet.
– Många tänker kanske på Bolognaprocessen som kan komma att få stor betydelse för lärares och studenters arbetsvillkor. Men det finns andra processer som mer avgörande kommer att prägla utvecklingen. Processer som jag dess-värre tror att många inte känner till. Då tänker jag på GATS-förhandlingarna.

Påverkar hela sektorn
GATS, General Agreement on Trade in Services, är en del av förhandlingarna inom WTO, World Trade Organization, och påverkar hela tjänstesektorn.
– Där betraktar man högre utbildning som en vara bland andra. Många ser nu möjlighet att kommersialisera utbildningstjänster; att privatisera undervisning och forskning.
GATS-förhandlingarna förekommer sällan i debatten i Sverige, dessutom sker de inom lyckta dörrar, där de demokratiska processerna inte har spelrum.
– Det här är en ytterst viktig fråga för SPF. Vi ser GATS som ett stort problem som på sikt kan bli ett hot mot den fria akademin. Två radikalt olika värde-system står mot varandra. Å ena sidan finns det aktörer som vill se internationell utbildning som vilken kommersiell tjänst som helst och som ser de kommande handelsavtalen som en möjlighet att expandera och undanröja hinder för en privatiserad utbildningsmarknad. Å andra sidan finns vi andra som hävdar utbildningens allmännytta; att utbildning är en mänsklig rättighet och inte en handelsvara. Vi menar att marknaden aldrig kan garantera en högre utbildning till allas nytta och en forskning som är oberoende och vars integritet upprätthålls.
SULF ingår i den internationella organisationen Education International, EI, som har gett ut ett antal skrifter om GATS och den högre utbildningen.
– Internationellt finns strategier för hur vi kan möta det som många ser som ett hot mot den högre utbildningen, men nationellt har vi inte hört så mycket om detta. Vi borde verkligen hålla ett vakande öga på GATS-förhandlingarna, säger Inger Wistedt.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023