Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Notiser

1 juli, 2005
Universitetsläraren

Excellenta miljöer ska bildas
Kunskapscentrum – Institute Excellence Centres – ska etableras vid de svenska forskningsinstituten. Projektet lanseras av Vinnova, KK-stiftelsen och Stiftelsen för Strategisk forskning, SSF.
Genom ett nytt 480-miljoners program skapas internationellt starka miljöer för forskning, utveckling och innovation vid forskningsinstituten, skriver Vinnova i ett pressmeddelande.
Kunskapscentrum byggs upp vid forskningsinstituten i samverkan med universi-
tet, högskolor, näringsliv och samhälle. Målet är att det om sex år etablerats omkring sex internationellt starka miljöer för forskning, utveckling och innovation inom områden av stor betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft och till-växt, framhålls i pressmeddelandet.
Av programmets 480 miljoner under sex år, står Vinnova för 120 miljoner, KK-stiftelsen för 60 miljoner och SFF för 60 miljoner. Resterande finansiering ska komma från de företag som medverkar.

Ullenius ordförande i nätverk
Christina Ullenius, rektor vid Karlstads universitet är ny ordförande i Västsvenska universitetssamarbetet, VUS.
De västsvenska lärosätena deltar i samarbetet med målsättningen att genom akademisk samverkan vara till nytta för Västsverige, enligt ett pressmeddelande från Karlstads universitet.
Nätverket startade 1998 och leds av de deltagande lärosätenas rektorer. VUS består av Chalmers, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, samt högsko-lorna i Borås, Halmstad, Jönköping, Skövde, Trollhättan/Uddevalla och Sveriges lantbruksuniversitet i Skara.

De nya universiteten har vuxit mycket
De tre nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro har vuxit kraftigt sedan de fick universitetsstatus 1999. Antalet doktorander och forskarutbildade lärare har ökat, liksom de externa forskningsintäkterna. Det visar en aktuell rapport från Högskoleverket.
I pengar räknat har Växjö universitet ökat mest, enligt ett pressmeddelande från verket. Intäkterna har vuxit med 55 procent sedan 1999. Ökningen beror främst på ökad extern forskningsfinansiering. Karlstad universitet har ökat sina intäkter med 35 procent och Örebro med 40 procent.
Antalet lärare och forskare är störst i Karlstad, däremot är andelen disputerade lärare störst i Örebro, 40 procent jämfört med 30 procent i Karlstad och 35 procent i Växjö. Vid de stora universiteten är andelen forskarutbildade lärare cirka 60 procent.
Andelen forskarstuderande vid de nya universiteten är nu lika stor i förhållande till forskningsanslagen som vid de etablerade universiteten.
Örebro universitet har över 300 doktorander, medan Karlstad och Växjö har 200 vardera.

Tusen utbildningar är nu granskade

Högskoleverket har nu granskat kvaliteten på cirka 1000 högskoleutbildningar. De allra flesta har fått godkänt. Endast 81 har haft så allvarliga brister att rätten att examinera studenter har ifrågasatts.
– Det är ett gott betyg till svensk högskoleutbildning, säger Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket, i ett pressmeddelande.
År 2001 fick Högskoleverket i uppdrag av regeringen att under en sexårsperiod granska kvaliteten på all högskoleutbildning. Hittills har 81, åtta procent, av utbildningarna fått sina examensrätter ifrågasatta.
Språkutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar har fått flest ifrågasatta examensrätter. Lärarutbildningen har också fått allvarlig kritik, men eftersom den är så ny ifrågasattes inga examensrätter. I stället gör Högskoleverket en ny granskning om två år.
Granskningarna bidrar i hög grad till att höja kvaliteten på utbildningarna, menar Högskoleverket, och skriver att ”de utbildningar som får kritik rättar oftast till bristerna inom ett år” och ”den vanligaste åtgärden är att högskolorna profilerar sina utbildningar, att utbildningarna får nytt innehåll eller att de helt enkelt läggs ned”.
Högskoleverkets rekommendation för att höja kvaliteten nationellt samman-fattas i tre ord: samverkan, profilering och koncentration.


Ny grupp arbetar med full kostnadstäckning
En ny arbetsgrupp för frågor kring full kostnadstäckning ska börja arbeta. Det beslöt styrelsen för SUHF, Sveriges Universitets och Högskoleförbund, vid ett möte nyligen.
Gruppen består av Bo Sundqvist, rektor vid Uppsala universitet, som är ordföran-de, Gunnar Svedberg, rektor vid Göteborgs universitet, Leif Lindfors, universitets-direktör vid Stockholms universitet, Sonja Hellström, controller vid Luleå tekniska universitet och Ann-Kristin Mattsson, ekonomichef vid Lund universitet.
De förhandlingar om full kostnadstäckning, som pågått sedan Ingemar
Mundebos arbetsgrupp lämnade sin rapport 2002, har lett till ett flertal överens-kommelser, men är ännu inte helt slutförda.
Den nytillsatta arbetsgruppen ska följa upp tidigare överenskommelser med externa finansiärer och kanske också skriva en handbok i arbetet med full kostnadstäckning, berättar projektledare Lars Eriksson.
Han konstaterar också att det i den nya forskningspropositionen inte föreslås något i frågan och att full kostnadstäckning bara finns omnämnt på ett ställe, på sidan 247:
”Den externa finansieringen ger inte alltid full kostnadstäckning och binder därmed upp en del av de egna resurserna, vilket är speciellt påtagligt för forskningsmedel från EU”.


Gidlund fortsätter som rektor

Larserik Gdlund fortsätter som rektor för Örebro universitet till och med 30 juni 2008.
Det framgår av ett pressmeddelande från Utbildnings- och kulturdepartementet.
Janerik Gidlund har varit rektor för Örebro universitet sedan 1 juli 1999. Han är professor i offentlig förvaltning med specialområdet regional politik. Tyngdpunkten i hans forskning har gällt frågor om demokrati, regionalisering och europeisk integration.


73 miljarder euro till forskningsråd

Det nya europeiska forskningsrådet är ett led i EU-kommissionens sjunde ramprogram, som har en budget på totalt cirka 73 miljarder euro under åren 2007–2013.
Ramprogrammet domineras av fyra stora områden Cooperation, Ideas, People and Capacities.
Det nya forskningsrådet finns under rubriken Ideas. Det ska vara forskarstyrt och inriktat på grundforskning av hög kvalitet. Det föreslås disponera 12 miljarder av sjuårsbudgeten.
Den största delposten på 45 miljarder går till Cooperation som bland annat syftar till samfinansiering av projekt inom nio forskningsområden. Bland dem finns hälsa, livsmedel, nanoteknik, energi och miljö. Samhällsvetenskap och humaniora är också ett av områdena, men får till exempel bara 2 procent av summan, medan IT-området får 28 procent.
Under avsnittet People avsätts 7,2 miljarder för bland annat forskarutbildning och internationellt forskarutbyte. Och området Capacities får 7 miljarder för bland annat satsningar på forskningens infrastruktur, små och medelstora företag, samt kunskapsregioner.
EU-kommissionen vill att sjunde ramprogrammet ska utvärderas i ”halvtid” senast 2010 och att en fullständig utvärdering ska göras inom två år efter att ramprogrammet avslutats, skriver EU/FoU-rådet.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023