Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utbildningen är inte så dålig som det påstås

Lärarutbildarsektionens arbete kommer den närmaste tiden att domineras av Högskoleverkets granskning av lärarutbildningarna och mediedebatten kring den. - Det här har två sidor - det är bra att lärarutbildningen uppmärksammas även om det är en negativ kritik, säger Ann-Christin Isacsson vice ordförande Sveriges Lärarutbildarförening, SLF.

1 juni, 2005
Universitetsläraren

-I SLF finns representanter från olika lärarutbildningar i landet. Vi ger lägesrapporter från våra lärosäten och har ett stort erfarenhetsutbyte mellan lärarutbildningarna, säger Ann-Christin Isacsson som till vardags är
utbildningsledare vid Malmö högskola.
Sveriges Lärarutbildarförening, SLF, är den sektion inom SULF som organiserar lärare vid lärarutbildningslinjer inom högskolan. Sektionen har
cirka 400 medlemmar.
SLFs praktiska verksamhet bedrivs sedan ett antal år i Lärarutbildarkommittén, som är ett samarbetsorgan mellan Sveriges Lärarutbildarförening och Lärarnas Riksförbunds Högskolelärarnas Förening, HLF.
-SLF har två sammanträden per termin och då har vi ventilerat de problem som vi haft när vi startade den nya utbildningen, säger Ann-Christin Isacsson.
Lärarutbildningen gjordes radikalt om inför läsåret 2001/2002 och det är denna utbildning som nu utvärderats av Högskoleverket. Det stora problemet
har varit den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, det som förut kallades praktik. De olika lärarutbildningarna har haft olika möjligheter att få
studenterna placerade på partnerskolor och det är svårt att få ämnesutbild-ningen integrerad med den verksamhetsförlagda utbildningen.
Detta är också något som HSV:s granskning och mediedebatten har tagit fasta på för att det inte fungerat.

Inte rättvisande
Ann-Christin Isacsson anser att mediedebatten kring lärarutbildningarna är onyanserad och politiserad.
–Jag kan inte se mediedebatten som något annat än ett politiskt chicken-race, som en del av uppmarschen inför valet 2006.
Hon hävdar att HSV:s rapport inte är så negativ som det framställs i media.
-Dessutom är Högskoleverkets rapport inte riktigt rättvisande eftersom granskningen enbart bygger på den första årskullen studenter. Det är svårt att ha uppfattning om hela reformen eftersom inte studenter för alla lärarkategorier har gått igenom utbildningen. Enbart våra första studenter,
140-poängsstudenterna, alltså de som utbildas mot grundskolans tidigare år och förskolan, har utexaminerats nu i januari. De andra är fortfarande
under utbildning.
Andra delar av HSV:s kritik ser Ann-Christin Isacsson allvarligt på. HSV kritiserar en del lärarutbildningar för att ställa för låga krav och att studenterna kan få godkänt med en minimal studieinsats.
-De lärarutbildningar där man gör så måste man ta till sig kritiken och göra förändringar. Om det nu är så tycker jag det är allvarligt, det måste man ju självklart strama upp. Kvaliteten på lärarutbildningen ska vara hög, säger hon.
Klart är att reformen inte fick en bra start.
-Vi fick i oktober 2000 reda på att den nya utbildningen skulle starta i september 2001. I SLF liksom inom lärarutbildningarna gjorde vi tappra
försök att skjuta på reformen så att vi skulle få ett år till på oss innan den nya utbildningen skulle starta.
Men det blev avslag på det önskemålet.
-Det blev ett intensivt arbete på alla lärarutbildningar att göra om utbildningen totalt. På mindre än ett halvår skulle utbildningsplaner och kursplaner skrivas om.
Efter det snabba igångsättandet har utbildningarna bearbetats efterhand.
-Det är ett kontinuerligt förändringsarbete, på varje lärosäte har man utvärderingar kurs- och terminsvis med studenterna. När man upptäcker att något fungerar mindre bra får man ta ett bättre grepp på det. Mycket har redan ändrats sedan den nya utbildningen startade.

Samarbetar på annat vis
På det stora hela anser Ann-Christin Isacsson att det finns mycket som är bra i reformen. Hon ser som det mest positiva att den nya lärarutbildningen är mer anknuten till det som ofta kallas verkligheten, alltså skolorna, eftersom studenterna är knutna till sina partnerskolor där de har kontinuerlig verksam-hetsförlagd utbildning under hela studietiden.
-Det betyder att skolor och kommuner på ett annat vis samarbetar med lärarutbildningarna. Samarbetet med partnerskolorna gör att man kan låta studenternas verksamhetsförlagda utbildning influera lärarutbildningen. Då kan studenterna känna att ämneskunskaperna är riktade mot det man ska göra
i sin profession som lärare.
Också betoningen på lärarens sociala roll är positiv.
-Förutom kunskapsinriktningen är det skolans sociala roll som påpekas. Man anpassar utbildningen till vad som krävs av skolan idag, både när det gäller kunskap och fostran. Om läraren inte klarar den sociala rollen och kan skapa lugn och ro i klassen är det svårt att få eleverna att inhämta några ämneskunskaper.
Lärarutbildarsektionens bild av tillståndet vid lärarutbildningarna efter den senaste reformen är alltså inte lika negativ som den som kommer fram i
Högskoleverkets granskning. Så här sammanfattar Ann-Christin Isacsson:
-Vi på lärarutbildningarna har gjort en jätteförändring. Den innebär en ökad kontakt med skolorna och att det som tidigare kallades praktik ska fusioneras med ämnesutbildningen, med det har man kommit olika långt på de olika lärarutbildningarna. En del lärarutbildningar har också haft svårt att hitta tillräckligt många skolor som har kunnat ta emot studenter på praktik.
–När det gäller resultatet i de så kallade ämneskunskaperna så tycker vi att de har stärkts för lärare inriktade på de yngre eleverna. Däremot är det
för tidigt att uttala sig när vi tittar på utbildningar av lärare för de äldre eleverna eftersom de studenterna inte kommit igenom utbildningen än.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023