Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kommersialisering betonas i forskningspropositionen

Forskningsproppen är färdig, men för många dröjer pengarna till 2008. Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotskys politik förstärker forskningsrådens roll i förhållande till universitet och högskolor. Kommersialisering betonas som aldrig förr, det vill säga 237 gånger, på propositionens 290 sidor, nämns ”näringslivet”.

1 juni, 2005
Universitetsläraren

Totalt 2, 34 miljarder som ”permanent nivåhöjning” till ”forskning, utveckling och forskarutbildning”.
Så mycket blev alltså det sammanlagda utfallet, räknat i pengar, av den länge efterlysta och gång på gång försenade forskningspropositionen.
”Forskning för ett bättre liv” är rubriken på de forskningspolitiska intentionerna för perioden 2005 – 2008.
En proposition om forskningspolitikens inriktning ska, enligt (s)amtida politisk tradition, presenteras en gång per mandatperiod och då i mitten av denna.
Att det den här gången knappast kan sägas ha blivit i mitten förklaras bland annat av ministerskiftet i oktober, men redan 2002 befarade flera remiss-instanser försening. Dåvarande minister Thomas Östros medgav också att den nu färdiga ”proppen”, som då gick under arbetsnamnet Forskningsproposition 2004, kanske i värsta fall inte skulle bli klar förrän till årsskiftet 2004/2005.
Förseningar i sådana här sammanhang beror självfallet som alltid på förhandlingar, mellan socialdemokraterna och stödpartierna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Men också på den eviga dragkampen om budgetkakan som pågår mellan varje departementet och finansministern.
Av de nya 2,34 miljarderna som Leif Pagrotsky nu har att fördela under en treårsperiod går 521 miljoner till lärosätena, Vetenskapsrådet får en dryg miljard, Vinnova 575 miljoner, FAS 40 miljoner, Formas 180 miljoner och till övriga går 15 miljoner.

”Upptrappningsmodell ” gäller
Fördelningen över perioden har för flera mottagare tyngdpunkten förskjuten mot slutet av perioden, det vill säga på andra sidan valet 2006. För lärosätena gäller 50 miljoner 2005, 65 miljoner 2006, 105,5 miljoner 2007 och 300,5 miljoner 2008.
För att ta ett exempel får Uppsala universitet, med en tilldelning på drygt 40 miljoner, drygt fyra och en halv miljon av dessa 2006, drygt fem miljoner 2007 och resten, mer än 30 miljoner 2008.
Samma ”upptrappningsmodell” gäller för samtliga av de äldsta och största universiteten, medan det omvända gäller särskilt de universitet och högskole-orter som berörs av de beslutade försvarsnedläggningarna.
Mittuniversitetet till exempel får samtliga sina nya pengar (30 miljoner) redan detta år, 2005, liksom Högskolan på Gotland (8 miljoner).
Örebro universitet och Karlstad universitet är bland de lärosäten som representerar en tredje ”tyngdpunktskurva” som får lejonparten av sina medel under år 2007.
Forskningsråden, det vill säga Vetenskapsrådet, FAS, Formas samt inte minst FoU-finansierande Vinnova får inte bara, jämfört med universitet- och högskolor, mera pengar, utan också en stärkt, mer betonad roll.
Och pengar är naturligtvis centralt, inte minst för mottagarnas förväntningar, men det handlar i en högre grad om att formulera en forskningspolitisk inriktning.

Besvärjelseliknande visioner
Det handlar, som politikens retorik alltid gör, om mål, utmaningar och ibland närmast besvärjelseliknande visioner:
”Sverige skall vara ett av världens mest FoU-intensiva länder”, heter det, liksom att ”all forskning skall hålla hög kvalitet” och, när det kommer till visioner, ska forskningen bidra till att ”Sverige blir Europas mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi”.
För att nå dit vill regeringen, om man lämnar visionerna för mer konkreta detaljer, bland annat prioritera ett antal forskningsmiljöer: medicin (400 miljoner), teknik (350 miljoner) och stöd för hållbar utveckling (210 miljoner).
Strategiska insatser ska göras genom förstärkning av stödet till starka forskningsmiljöer (300 miljoner), genom satsning på och stöd till forskningsinfrastruktur (42 miljoner) och av de 521 miljoner som går direkt till lärosäten har 1 miljon öronmärkts för genusforskning och forskningsbibliotek och arkiv får 5 miljoner.
En av de övriga särskilda satsningarna är designforskning, det är ju väl känt att design är en av Leif Pagrotskys speciella hjärtefrågor, och av de 100 miljoner till forskarskolor som fördelas på Vetenskapsrådet, Vinnova, FAS och Formas ska 5 miljoner av Vetenskapsrådets medel (60 miljoner) går till en skola för design-forskning.
Den utbildningsvetenskapliga forskningen, ”med anknytning till pedagogisk yrkesverksamhet” är ett tredje strategiskt område, men flera utvärderingar pågår och väntar och Utbildningsvetenskapliga Kommittén (under Vetenskaps-rådets tak) får vänta till 2008 på sina 10 miljoner i tillskott.
Forskning som är tänkt att stödja ”andra politikområden” upptar ett särskilt avsnitt, där delrubrikerna omfattar från forskning om demokrati och förvaltning till forskning kring IT, transport, arbetsliv, energi, jämställdhet och turism.

Fler meriterintgsanställningar
När det gäller ”framtidens forskare” ska de anslag som universitet och högskolor får bidra till ökat antal forskarassistenter och biträdande lektorer. Regeringen förväntar också att lärosätenas resurser räcker och används till ”ökad genomströmning och effektivitet i forskarutbildningen”.
Antalet meriteringsanställningar ska öka genom att Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova under en tvåårsperiod, 2006 – 2008, får sammanlagt 150 miljoner.
Dessa får också, under samma period, 100 miljoner att i sin tur fördela som stöd till forskarskolor.
Vidare betonar propositionstexten genomgående, från ett internationellt plan till lokal högskolenivå, både konkurrens och samarbete. Andra ledord är, precis som i förra forskningspropositionen, profilering och prioritering, när det gäller universitet och högskolor.
Regeringen anser nu också att lärosätena bör inleda ”ett skede av konsolidering och profilering”, för att motverka ”risk för alltför små miljöer och mindre effektivt resursutnyttjande inom såväl forskning som utbildning”.
Också de forskningsfinansierande myndigheterna bör, enligt propositionen, samarbeta ännu mera. Regeringen vill fördjupa samverkan mellan Vetenskapsrådet och Vinnova, för att förena Vetenskapsrådets ”inomvetenskapliga excellens” med Vinnovas ”innovativa potential”.
Vidare ska lärosäten med teknisk, medicinskt eller naturvetenskapligt område upprätta särskilda handlingsplaner
för hur forskningsresultaten mer effektivt ska kunna kommersialiseras.
En särskild förhandlare ska utses för att se över holdingbolagsstrukturen, med syfte att bilda mer ”slagkraftiga enheter”, holdingbolagen ska också få en kapitalförstärkning med 60 miljoner.

Samling kring kommersialisering
I sammantagen klarttext framgår att regeringen och utbildningsdepartementet förväntar sig kraftsamling kring kommersialisering av forskningsresultat och, mindre tydligt, men otvetydigt, att man inte är nöjd med den hittillsvarande graden av och takten på denna kommersialisering.
Och den som räknar också orden, och inte bara penningsummor och tabeller, undrar om inte Pagrotskys proposition möjligen lika gärna kunde ha benämnts ”Forskning för ett bättre närings-liv”, då näringsliv/näringslivet förekommer sammanlagt 237 gånger, ”företag” nämns på 216 ställen i texten och ”kommersialisering” 123 gånger på de 290 sidorna. Medan ”frihet”, ”oberoende” och ”nyfikenhet” ger 14, respektive 7 och 5 träffar i propositionstexten.
Men propositionstexter är förstås inte tänkta att läsas så, regeringen och Pagrotsky betonar för övrigt också att det är ”olyckligt” att det finns motsätt-ningar mellan ”inomvetenskapligt motiverad forskning/grundforskning” och ”behovsmotiverad forskning”.
Man förutspår eller snarare fastslår att ”steget från grundforskning till tillämpning i näringslivet och samhället blir allt kortare och därmed försvinner alltmer gränsen mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning”.
Skulle forskare eller andra ha synpunkter på det är det bara att ge sig ut i debatten. Det är nämligen helt i linje med de forskningspolitiska intentionerna, som i sin inledande redovisning av utgångspunkter, understryker att varje samhälle behöver självständiga forskare som inte bara analyserar, utan som också ”medverkar aktivt i den offentliga debatten”.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023