Språk i kris

Högskoleverket har nyligen kommit med tre rapporter om speåk i kris. Det gäller engelska, tyska och franska. Men alla språk är inte i kris, till exempel spanska lockar många studenter, enligt en rapport från Högskoleverket, som refererades i Universitetsläraren nr 3-05.

Dåliga förkunskaper i engelska

Nya studenter på högskolornas utbildningar i engelska är ofta duktiga på att tala engelska, men sämre på att skriva. På många utbildningar är det ett problem att studenterna har varierande förkunskaper, enligt en granskning av högskolornas grund- och forskarutbildning, som Högskoleverket har gjort.
Den visar att utbildningarna generellt har en hög kvalitet och lockar många sökande.
Engelskan är det dominerande språket inom allt fler områden i Sverige och resten av världen. Men trots språkets stora betydelse i Sverige är det många som inte kan uttrycka sig särskilt väl på engelska i skrift, noterar Högskoleverket i ett pressmeddelande.
Varierande språkkunskaper gör det svårt att lägga undervisningen på rätt nivå från början. Blivande lärare har sämre förkunskaper än andra, vilket är oroväckande, menar verket.
Nära 10 000 studenter fanns registrerade på högskolornas kurser i engelska höstterminen 2003. Hela 24 lärosäten erbjuder språket upp till C-nivå (60 poäng). Alla grund- och forskarutbildningar får godkänt i granskningen, utom forskarutbildningen vid Örebro universitet. Den har för få lärare och doktorander och för snäv inriktning för att bidra till ämnets utveckling vid universitetet.
Fler tar doktorsexamen idag jämfört med för tio år sedan, trots att skärpta finansieringskrav för forskarutbildningen infördes 1998. Grundutbildningen har blivit mer vetenskaplig och hävdar sig väl internationellt, noteras i rapporten. Goda omdömen får Blekinge tekniska högskola, speciellt för sin forskarskola, som lockar forskare från hela landet.
I rapporten uppmärksammas att många lärosäten har likartade utbildningar i engelska och att det finns för få lärare på flera orter. De lärare som finns har ofta en ansträngd arbetssituation och för lite tid för egen forskning.
Engelska är ett tydligt exempel på ett ämne för samverkan om till exempel lärarresurser, enligt Högskoleverkets chef, Sigbrit Franke.

Allt färre läser tyska

Antalet studenter som läser tyska på högskolan har minskat kraftigt och många högskolor tvingas nu att lägga ner sina utbildningar i språket. Bristen på studenter beror till exempel på att eleverna i gymnasiet väljer bort tyskan till förmån för andra ämnen som det är lättare att få höga betyg i, enligt en rapport från Högskoleverket.
Det är av stor vikt att det finns svenskar med goda kunskaper i tyska språket, bland annat för att Tyskland är en mycket betydande handelspartner för Sverige och för att tyska är det största EU-språket, skriver verket i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att det största problemet för högskolorna är att rekrytera studenter till utbildningarna. På fem år har antalet helårsstudenter minskat med 25 procent. De senaste två åren har antalet lärosäten som ger tyska upp till magisternivå (fyra terminers heltidsstudier) minskat från 17 till 11.
För att öka rekryteringen har många högskolor startat nybörjarkurser i tyska. Förhoppningen är att nybörjarstudenterna sedan ska gå vidare till högskoleutbildningen i tyska. Men få nybörjare gör det och verket anser att det inte är högskolornas uppgift att bedriva språkkurser på nybörjarnivå.
Problemet för tyskan är detsamma som för de flesta andra språkutbildningar, utom engelskan, nämligen brist på studenter och resurser, menar universitetskansler Sigbrit Franke.
–Högskoleverket efterlyser en nationell språkpolitik, som talar om vilka språk som ska finnas vid den svenska högskolan och hur ansvarsfördelningen mellan lärosätena ska se ut.
De utbildningar i tyska som trots allt finns på högskolan håller en god kvalitet. Lärarna har hög kompetens, två tredjedelar har doktorsexamen. Samtliga utbildningar får godkänt i verkets granskning.

Brist på resurser i franska

Franska är ytterligare ett språk i högskolan, där det saknas studenter och resurser. Språket väljs bort redan på gymnasiet. Den samlade lärarkompetensen är visserligen hög, men ojämnt fördelad, enligt Högskoleverket. Vid Högskolan i Skövde finns sådana brister att examensrätten ifrågasätts.
Högskoleverket har granskat kvaliteten på utbildningar i franska vid 12 lärosäten.
I ett pressmeddelande konstateras att franska är ett världsspråk som inte bara talas i Frankrike och Belgien, utan även i stora delar av Afrika, Kanada och Västindien. Den franska kulturen har haft ett mycket stort inflytande på Sverige och övriga Europa. Men detta räcker inte för att locka studenter till att läsa franska på högskolan. Istället väljer allt fler bort franskan redan på gymnasiet av taktiska skäl, för att det är lättare att få höga betyg i andra ämnen.
Följden blir att allt färre läser franska på högskolan. Bristen på studenter leder till brist på resurser, eftersom högskolornas ersättning baseras på antalet studenter och deras prestationer.
Enligt rapporten är den samlade lärarkompetensen i ämnet hög, men ojämnt fördelad i landet. En ökad samverkan om lärarresurser skulle höja kvaliteten på utbildningen, menar Högskoleverket.
Vid Högskolan i Skövde saknas forskarutbildade lärare i franska. Det är den främsta anledningen till att Högskoleverket nu ifrågasätter examensrätten för utbildningen. Om inte bristerna åtgärdas inom ett år kommer examensrätten att dras in.
Särskilt goda omdömen får utbildningarna vid universiteten i Stockholm, Lund och Växjö.
Verket vill dock framhäva att allt inte är dystert. En positiv utveckling är att antalet doktorander i franska ökat markant de senaste åren och att det nu finns 60 aktiva doktorander, mycket tack vare en forskarskola i romanska språk som inrättades 2001. Få av dessa kommer att få jobb inom högskolan, skriver verket.
–Det är hög tid att svenska arbetsgivare inser något som utländska arbetsgivare har insett för länge sedan. Personer med forskarutbildning har mycket bred kompetens som är användbar även utanför högskolevärlden, säger Högskoleverkets chef Sigbrit Franke.

Språkinstitutioner läggs ned i Storbritannien

Ett minskat intresse för språk noteras även i andra länder, exempelvis Storbritannien. Mellan 1998 och 2002 har antalet studenter i moderna språk minskat med 15 procent. Det har bland annat drabbat ämnen som ryska och nordiska språk med en minskning på 27 procent färre studenter. I franska är minskningen 19 procent och i tyska 17 procent.
Det framgår av en nyligen publicerad rapport, beställd av utbildningsdepartementet i London. Nedgången bekymrar regeringen och är ett slag mot dess ”national languages strategy”. En orsak till det minskade intresset är förmodligen att allt färre elever studerar främmande språk på gymnasiet. Följden har blivit att språkinstitutioner vid universiteten läggs ned.
Det största antalet språkstuderande finns idag vid Leeds University följt av University College London och Oxford. I rapporten föreslås att regeringen ska förklara vissa språkämnen som strategiskt viktiga.
(Högskoleverkets internationella nyhetsbrev)


Kategorier: Arkiv