Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 maj, 2005
Universitetsläraren

Den 11 mars i år fastställde Europeiska kommissionen sin Recommendation on the European Charter for Researchers and on the Code of Conduct for the Recruitment of Researchers (fortsättningsvis: Rekommendationen). SULF har medverkat med synpunkter på innehållet såväl via de fackliga organisationerna på Europa-nivå som genom Utbildningsdepartementet. Det sista är positivt – och naturligt – med tanke på att det rör sig om viktiga professionella frågor, där SULF har sakkunskapen.
En övergripande avsikt med Rekommendationen är – och där är likheterna med Bologna-processen uppenbar – att underlätta rörlighet. Mellan universitet i olika stater, liksom t.ex. mellan akademi och industri. De synpunkter som framförs på rekryteringsprocessen syftar bl.a. till att riva ner nationella skrankor. Det är t.ex. orimligt att länder som Italien och Spanien nästan helt utestänger utlänningar från tillsvidareanställning vid universiteten. Tillsättningsprocessen är dessutom utomordentligt sluten i jämförelse med den svenska.

Texten innehåller en rad kloka förslag, som om de förverkligas rent praktiskt kommer att göra det enklare att byta arbetsplats. Grundläggande är rätten att flytta intjänade rättigheter i socialförsäkringarna, inte minst förvärvad pensionsrätt. På dessa och flera angränsade områden är beklagligtvis offentlig verksamhet outvecklad i jämförelse med näringslivet. Inom det senare området får personal som stationeras utomlands redan från början klara besked om vad som gäller, och det är arbetsgivaren som ser till att den anställda får behålla det ekonomiska skydd som socialförsäkringarna är avsedda att ge. Här kan universitet och högskolor lära mycket, även om det också kommer att krävas helt nya överenskommelser på ministernivå.
Rekommendationen betonar med eftertryck att villkoren för de kvinnliga forskarna måste förbättras. För dessa innebär den osäkra akademiska banan särskilt stora bekymmer. Kommissionen förställer sig att det kommer att behövas helt nya instrument för karriärutveckling och –planering, att det s.k. humankapitalet tillvaratas på ett bättre sätt. Medlemsstaterna kan i och för sig välja att ta fasta på förslagen eller låta bli. SULF kommer dock att på olika sätt bevaka att de goda idéerna kan realiseras. Kommissionen föreslår bl.a. att delar av åtgärdsförslagen ska ingå i det framtida kvalitetssäkringsarbetet, vilket förefaller vara en god idé i nutidens decentraliserade organisationer.
Mycket av det som behandlas i Rekommendationen handlar om att framtiden på forskarbanan måste bli mera förutsägbar än vad den är i dag. Det är väl känt att det behövs en personalplanering som omfattar alla resurser, även de externa forskningsanslagen. De senare utgör i Sverige numera hälften av resurserna för forskning, och därmed kan de inte betraktas som något avskilt från den övriga akademiska verksamheten.

I de skandinaviska länderna är doktoranderna i stor utsträckning anställda – i våra nordiska grannländer i större omfattning än här hemma – och forskarutbildningen ses i Rekommendationen som första steget i en vetenskaplig karriär. Det är viktigt att ett liknande synsätt nu börjar slå igenom i andra stater; en del av dem har uppenbara svårigheter att får doktorandperioden att fungera på ett bra sätt. Här är Rekommendationen bra och tydlig: Europas stater måste öka sina ambitioner.
En fråga som inte får några riktigt tydliga svar i Rekommendationen är hur rörligheten mellan akademi och industri kan underlättas. Egentligen är det, med tanke på att EU tänker sig att 2/3 av finansieringen år 2010 ska komma från industrin, anmärkningsvärt att industrin får så lite utrymme i Rekommendationen.Hur kan man t.ex. öka meritvärdet av arbete i näringslivet, när akademiska lärarbefattningar ska tillsättas? Vilka för- och nackdelar finns med en sådan utveckling? Vilka meriter är särskilt betydelsefulla? På vilka sätt är näringslivet redo att medverka till att rekrytera forskare från universitet och högskolor? På dessa punkter skulle det vara värdefullt att få läsarnas synpunkter, tankar och erfarenheter.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023