Att vi överhuvudtaget har ett fysikår ska vi tacka Einstein för. I år är det 100 år sedan han publicerade tre epokgörande uppsatser.
Då, 1905, var han 26 år gammal och "teknisk expert, tredje graden" vid patentverket i Bern. På tre och en halv månader publicerade han tre revolutionerande artiklar. Den första handlade om den fotoelektriska
effekten och ljusets och elektricitetens karaktär. Det var den upptäckten som 1921 gav honom Nobelpriset. I den andra artikeln bevisade han att det finns atomer och molekyler. I den tredje skapade han sin speciella relativitetsteori.
Lite senare samma år publicerade han sin berömda formel E=m c2.
Initiativet togs i Berlin 2000
Redan vid World Congress of Physical Societies i Berlin i december 2000 togs initiativet till att 2005 skulle bli ett fysikår för att fira Albert Einstein. Då ställde sig fler än 40 internationella fysikersällskap bakom
initiativet.
I november 2003 beslutade UNESCO att stödja Fysikåret och den 10 juni 2004 proklamerade FN:s generalförsamling 2005 som International Year of Physics.
Att det är Fysiken år är kanske inte lika välkänt som att det samtidigt är Designåret 2005.
-Fysik är ju inte så massmedialt, säger professor Björn Jonson med ett snett leende. Han är ordförande i Svenska Fysikersamfundet och Nationalkommittén för fysik och är vid Kungliga vetenskapsakademin nationell samordnare för aktiviteterna under Fysikens år.
Slås på trumman
Men tittar man på nätet slås det internationellt rejält på trumman för fysikåret. Varför det behövs motiverar man på Fysikårets internationella webbsajt så här (fritt översatt):
”Allmänhetens medvetande om fysiken och dess betydelse för vår vardag minskar. Antalet fysikstudenter har minskat drastiskt. Det internationella fysikersamfundet måste agera för att sprida sina visioner och sin övertygelse om fysikens betydelse till politiker och
allmänhet.
Fysik har inte bara en betydelsefull roll i naturvetenskapens och teknikens utveckling, utan den har också ett fantastisk inflytande på hela vårt samhälle. Fastän det här står klart för fysiker, så är det inte självklart för alla andra.
Nu i början av 2000-talet är fysikens bidrag till andra vetenskaper nödvändig för att lösa överhängande globala problem som energiproduktionen, miljöskydd och folkhälsan.”
Fysiken är grunden
Alltså verkar problemen att hålla uppe intresset för naturvetenskapen vara internationellt. Det kan tyckas märkligt i vår högteknologiska tid där ständigt nya tekniska prylar fyller vår vardag.
-Ja, fysiken är ju grunden för hela den tekniska utvecklingen, säger Björn Jonson vars egen specialitet är subatomär fysik.
Och en av spjutspetsarna i det nya medielandskapet, World Wide Web, tillkom som en ren sidoprodukt vid Cernlaboratoriet i Schweiz.
-Tim Berners-Lee konstruerade webben för att vi fysikforskare skulle kunna kommunicera eftersom vi alla hade olika typer att datorer, säger Björn Jonson som var med, eftersom Fysikinstitutionen vid Chalmers/GU bedriver en del av sin forskning vid Cern.
Icke desto mindre är fysikintresset sjunkande och ett syfte med Fysikåret är att värva nya studenter.
I början av mars var Björn Jonson inbjuden till DPG-tagen (Deutsche Physikalische Gesellschaft-tagen) i Berlin. Han var inbjuden tillsammans med representanter från fysikerorganisationer från ett 30-tal länder,
totalt var det 6 500 delegater på DPG-dagarna.
Fysikår sedan millennieskiftet
Fysikåret firades i Berlin med olika ceremonier och på morgon-tv gick hela veckan en minisåpa om Einstein och hans familj. För i Tyskland är det inte bara Fysikens år utan också Einstein-år. I själva verket har i Tyskland
varje år sedan millennieskiftet 2000 varit ett fysikår med olika teman.
-Det har gjort mycket för att tillströmningen av nya studenter.
Antagningen av förstaårsstuderande har till följd av fysikåren på de här fem åren ökat från 6 000 till 9 000 studenter, säger Björn Jonson.
Han hoppas att Fysikåret också i Sverige ska ge ett ökat intresse för fysik.
-För att vända det vikande intresset för naturvetenskapen behövs något som triggar upp intresset, säger han.
Ett särskilt problem är att det är få kvinnor som söker sig till fysik.
-Vi har inte så stor attraktivitetskraft på de unga flickorna som på pojkarna. Det viktigaste är att få in kvinnorna. Ser tjejerna att det bara sitter en mängd gubbar här så kommer de inte hit, säger Björn och pekar på att Svenska Fysikersamfundet trots allt har en kvinnosektion.
Start på Chalmers
I Sverige startade firandet av Fysikens år 2005 den 15 januari på Chalmers i Göteborg då professor Martin Cederwall talade om Einsteins dröm.
Samtidigt presenterades boken "Vinnande vetande” med samlade problem från Skolornas fysiktävling åren 1976-2004, som Fysikersamfundet och Nationalkomittén för fysik har givit ut till Fysikens år. Boken är skriven
av Lars Gislén och Alf Ölme.
I Stockholm började Fysikens år 26 januari med en öppen föreläsning vid Vetenskapskademien av professor Sune Svanberg från Lund.
Vetenskapsakademin fortsätter under året men en serie föredrag med fysikanknytning.
-Målet är att ha en hel del aktiviteter under året i hela Sverige. De kan arrangeras av alltifrån högstadieskolor till universitetsprofessorer på
platser som Karlskrona eller Växjö, säger Björn Jonson.
Bland de större arrangemangen märks:
• Vetenskapsfestivalen i Göteborg 22-30 april som i år har som teman Fysik och Design. Den 23 april har festivalen årets Fysikens dag med särskild
inriktning på fysikhistorien och med Einstein som centralgestalt. Enligt uppgift ska i fysiktemat också finnas allt från vardagsfysik – varför faller äpplet egentligen till marken? – till nanoslöjd, science fiction, strängteori och universums storhet. En specialskriven pjäs, The Albert Einstein show, kommer att få premiär under festivalen, pjäsen ska sedan på
turné. Dessutom bland annat samtal, föreläsningar, körmusik med fysiktema och en utställning av fysikaliska leksaker.
• 13 maj öppnar Nobelmuseet en utställning om Albert Einstein som kommer att pågå året ut.
Utställningen ska bestå av tre delar: Einsteins liv, Einsteins fysik, Einsteins Nobelpris. Genom att koncentrera sig på Einsteins liv och forskning, innan han fick Nobelpriset, så presenteras en radikalt annorlunda bild av geniet än den vanliga gråhåriga ikonen.
• Fysikdagarna i Umeå 1- 3 november uppmärksammar naturligtvis Fysikens år. Det blir föredrag, studiebesök, laborationer och utställningar riktade både
till fysiker och allmänhet. I år är Fysikdagarna samordnade med Tekniskt- naturvetenskapliga fakultetens lärarfortbildningsdagar som därför kommer att få en tydlig fysikprofil.
PER-OLOF ELIASSON
Länkar:
Nationellt resurscentrum för fysik, www.fysik.org/
Svenska Fysikersamfundet, www.fysikersamfundet.se/
Forskning.se, www.forskning.se/
Den internationella websidan, www.wyp2005.org/
