–Riktigt så okomplicerat är det inte och det förstår också den uppmärksamme läsaren av rapporten, kommenterar Ann Fritzell, ombudsman på SULF och förbundets representant i referensgruppen bakom rapporten.
Debatten om ett system med tre terminer, som initerades av SACO Studentråd för en antal år sedan har varit livlig och kulminerade i våras. Dåvarande utbildningsminister Thomas Östros ansåg att utbildningarna vid universitet och högskolor kunde pågå hela året och hans förslag vann gehör på socialdemokraternas tillväxtkongress i Stockholm i mitten av april.
SULF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) och studenterna i SFS har motsatt sig en sådan utveckling. I en SUHF-skrift ”För- och nackdelar med ett utökat studieår”, som gavs ut redan 2003, sammanfattade parterna varför nuvarande system bör behållas.
En av slutsatserna var att praktik, sommararbete, rekreation och tid för mognad och reflektion är viktiga för många studenter. Parterna föreslog istället att lärosätena skulle erbjuda ett större utbud av sommarkurser för till exempel programstudenter som söker breddning och bildning, yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig eller pröva på högskolestudier eller utländska studenter som vill delta i svenska specialkurser.
Regeringen bad Högskoleverket utreda konsekvenserna av ett utökat studieår. Det innebär att studenter erbjuds möjlighet att läsa under fler veckor varje år, mellan 45-50 veckor, i stället för dagens 40 veckor. En treårig utbildning skulle då kunna klaras av på två och ett halvt år.
Högskoleverket föreslår nu att studenterna ska kunna välja mellan normal studietakt eller utökat studieår, framgår av ett pressmeddelande från verket.
–Att erbjuda alla studenter på alla utbildningar den valmöjligheten skulle bli mycket dyrt, eftersom det innebär att studiegrupperna ofta måste dubbleras, kommenterar Ann Fritzell.
–I referensgruppen diskuterade vi problemen ingående. Representanterna för SULF, SUHF, lärosätena och SFS menade att förslaget är ogenomförbart för många utbildningar, på grund av att det inte ens är samhällsekonomiskt lönsamt.
Lockande i teorin
En fallstudie från Umeå universitet i anslutning till rapporten visar att 40 procent av de tillfrågade studenterna inom tre program uppger att de skulle välja utökat studieår, om det var möjligt. De ser fördelarna med att snabbare komma ut på arbetsmarknaden och att få studielån under sommaren, som ofta innebär en ekonomiskt besvärlig period för många studenter.
–Jag kan förstå att det i teorin kan te sig lockande, men frågan är om de kommer att orka med den intensiva studietakten. Risken är uppenbar att man inte orkar prestera på topp under så stor del av året. Kommer man efter finns inget utrymme att komma ikapp. Idag använder ju många studenter åtminstone en del av sommaruppehåller för att läsa in missade tentor, säger Ann Fritzell.
Enligt Högskoleverkets rapport medför ett utökat studieår samhällsekonomiska vinster, förutsatt att det genomförs på stora utbildningar med många studenter, till exempel ekonomutbildningen. Studenterna kommer ut på arbetsmarknaden tidigare och högskolornas lokaler och dyrbar utrustning utnyttjas mer effektivt. Högskoleverket konstaterar dock, att det för lärosätena kan det bli merkostnader eftersom några kurser måste erbjudas vid två olika tillfällen – en gång under terminstid för studenter som valt normal studietakt och en gång under sommaren för studenter som läser utökat studieår.
Utbildningar i samarbete
–Ett mer kostnadseffektivt alternativ är att vissa utbildningar bedrivs i samarbete mellan högskolorna, så att studenterna kan välja att läsa utbildningen som utökat studieår på en ort eller i normaltakt på en annan, säger Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket, i pressmeddelandet.
Men Ann Fritzell kommenterar:
–Ett sådant förslag har fördelen att det i princip kan genomföras utan extra kostnader för lärosätet, men kommer studenterna – och lärosätena – att vilja välja högskola efter studietakt? Och vad händer om man inte orkar med? Måste man byta högskola då?
–Dessutom innebär detta förslag att lärarna inom dessa lärosäten kommer att få lov att undervisa relativt mycket även under sommaren. Tid som idag – förutom den lagstadgade semestern – ostört kan användas för forskning, inläsning av aktuell litteratur, skrivande, förberedelse av undervisning, vetenskapliga konferenser och så vidare. Frågan är om sådana lärarbefattningar kommer att te sig attraktiva för våra medlemmar och hur blir det då med kvaliteten på undervisningen.
Hon fortsätter:
–I referensgruppen frågade vi oss om inte statsmakternas vilja att öka genomströmningen skulle kunna genomföras mycket effektivare om man istället satsade resurser på den ordinarie undervisningen så att alla studenter gavs större möjligheter att klara av sina studier på föreskriven tid. Att studenterna ska ha studiemedel som ger dem möjlighet att satsa helhjärtat på sina studier är en självklarhet både för oss och för SFS-representanten.
Kan få problem
Enligt Högskoleverket är det största hindret att införa utökat studieår att studenterna kan få problem med att få sina utbildningar godkända internationellt. Andra länder kanske inte kommer att jämställa en svensk arkitektutbildning på tre och ett halvt år med femåriga arkitektutbildningar från andra länder.
–Här krävs det insatser från högsta politiska håll för att förankra det utökade studieåret utomlands. Det är en förutsättning för att studieåret ska kunna införs, säger Sigbrit Franke.
Ann Fritzell betonar att detta är den mest grundläggande invändningen mot förslaget.
–Just nu deltar många lärosäten i Bolognaprocessen. Det handlar om 40 europeiska länder som alla arbetar för målet att enkelt kunna jämföra utbildningar i det ena landet med utbildningar i det andra. Sverige deltar aktivt i Bolognaprocessen. Att inför utökad studietakt är inget som underlättar erkännandet av svenska utbildningar.
EVA RÅDAHL
