Notiser

SCIENCE UPPMÄRKSAMMAR SLU:S ARTPROJEKT

Den ansedda internationella forskningstidskriften Science har uppmärksammat det Svenska artprojektet, som pågår vid SLU.
Projektet går ut på att inom 20 år hitta och beskriva alla Sveriges djur, växter och svampar. Dessutom ska arterna illustreras med bilder i bokserien Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bokserien består av mer än 100 volymer och blir därigenom också ett av de största bokprojekten i Sveriges historia, skriver SLU i ett pressmeddelande.
–Svenska artprojektet handlar bland annat om att göra Sveriges alla arter tillgängliga för hela svenska folket, säger Torleif Ingelög, föreståndare för ArtDatabanken, där projektet drivs.
–Vi kommer att utbilda en kader av nya artspecialister runt om i landet som deltar i utforskandet, kommenterar Ulf Gärdenfors, ordförande i artprojektets vetenskapliga kommitté.
Den första volymen av Nationanyckeln, om Nordens fjärilar, ges ut i slutet av april i år. Senare under året kommer ytterligare två böcker om mångfotingar och mossor. Tjugo volymer är under produktion och nio konstnärer är engagerade för illustrationer.

TREDJE UPPGIFTEN ÄR OTYDLIG VISAR RAPPORT FRÅN RRV

Vad menas egentligen med den tredje uppgiften , att ”högskolorna ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet” ? En aktuell granskning gjord av Riksrevisionsverket, RRV, visar att uppgiften är otydlig och att mål saknas för vad som ska åstadkommas.
Idag är det mycket som hämmar utvecklingen – till exempel att en universitetslärares erfarenheter av samverkan har lågt meritvärde vid anställningar och befordran. Det är också svårt för lärosätena att kommersialisera forskningsresultaten. Vidare framgår av granskningen att regeringens redovisning av högskolans tredje uppgift till riksdagen är mycket allmänt hållen och att få konkreta resultat redovisas.
Riksrevisor Kjell Larsson, som är ansvarig för rapporten kommenterar den i ett pressmeddelande från RRV. Han anser att regeringen bör förtydliga samverkansuppgiften, men också att högskolan har ett ansvar för utvecklingen.
–Universitet och högskolor skulle kunna göra mycket på egen hand till exempel genom att lyfta fram samverkan som meriterande vid befordran och rekrytering, genom att stimulera samverkan via forskarutbildningen och genom att utveckla strategier och handlingsplaner som styr samverkansarbetet. Det finns en risk att lärosätena idag tar det synnerligen otydliga uppdraget som en ursäkt för att inte ta egna initiativ till att förbättra förutsättningarna för samverkan.
RRV rekommenderar regeringen att förtydliga samverkansuppgiften genom att utarbeta klara och uppföljningsbara mål och att vidta åtgärder för att samverkan ska få genomslag i meriteringssystemet. Vidare föreslås att universitetens och högskolornas holdingbolag får en finansiering som gör det möjligt att arbeta långsiktigt med kommersialisering av forskningsresultat.

NY KONCERN FINANSIERAR INNOVATIONER

De sju teknikbrostiftelserna ingår numera i en ny nationell koncern – statliga Innovationsbron AB. Koncernen startade sin verksamhet 1 mars med uppgift att bidra till utveckling av innovationer och som stöd till företag i tidiga skeden.
Tanken är att det ska bli enklare för forskare och entreprenörer att få rådgivning, stöd och tillgång till låne- och ägarkapital när ett företag ska utvecklas, betonas i ett pressmeddelande från den nya koncernen.
Dess tillkomst kommenterades av näringsminister Thomas Östros i en debattartikel i Dagens Nyheter. Han skrev bland annat:
–Innovationsbyrån AB kommer att under en tioårsperiod satsa 1,8 miljarder kronor för att stärka förutsättningarna för kommersialisering av forskningsresultat och idéer i näringslivet.
Enligt honom innebär bildandet av den nya koncernen ”att dagens komplicerade nätverk av institutioner byggs samman i ett heltäckande, nationellt system med regional närvaro”.
Han syftade då på att teknikbrostiftelserna i Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund blir stommen i regionala bolag.
–Den nya koncernen föreslås ha ett ökat fokus på innovationer som kommer från näringslivet. Det är av stor vikt att verksamheten bidrar till att knyta samman högskolan och universiteten med det omkringliggande näringslivet, skrev Thomas Östros.
Innovationsbron finansieras genom ett tillskott av cirka en miljard kronor från teknikbrostiftelserna, 500 miljoner under tio år från Vinnova, samt 200 miljoner kronor under tre år från Industrifonden – som är en av de största aktörerna på riskkapitalmarknaden – framgår av pressmeddelandet från koncernen.


Kategorier: Arkiv