–En central del i uppdraget har varit att undanröja hinder för samverkan mellan enheterna, säger Anders Stening, som nu är klar med uppgiften.
De nuvarande regelsystemen är i vissa avseenden alltför stelbenta.
Högskolorna upplever sig låsta och instängda av de regler som finns.
–Om två enheter vill samverka i fasta organisatoriska former finns idag ingen enkel ordning för detta, konstaterar han.
Hans förslag pekar mot att examina i framtiden kommer att knytas också till utbildningar som anordnas i samarbete mellan två eller fler universitet/högskolor. För verksamhet som bedrivs i samverkan bör det, enligt Stening, vara möjligt att bilda ett organ eller en enhet som är gemensam.
–Det går att eliminera de hinder som finns i det nuvarande regelverket, säger han, men vill inte gå in på några närmare detaljer innan departementet behandlat frågan.
Inledande försöksverksamhet
Han föreslår en inledande försöksverksamhet.
Ett 10-tal högskolor/universitet har uttryckt intresse för nya samarbetsformer.
–Mitt förslag innebär att en tidigare stängd dörr öppnas, och att det är upp till var och en att bestämma om man vill använda den eller inte. Högskolevärlden är ofta mycket observant på olika typer av hinder, men mindre observant på möjligheter som finns.
–En tanke är att detta skall kunna ske utan föregående extern prövning. Min grundinställning är att en högskola med examensrätt inom ett vetenskapsområde, också har tillräcklig kompetens att bedöma huruvida samarbete med en annan högskola uppfyller kvalitetskraven eller ej. Det ligger i berördas intresse att samarbetet ska leda till kvalitetsförbättring, säger Anders Stening och konstaterar:
–Högskolornas behov av att profilera sig har blivit till en galopperande utveckling. Men alla kan inte leka bara på sin egen gård. Det är en avancerad verklighet vi lever i.
Kräver fantasi
Det kräver stor fantasi att kunna hitta konstruktiva samarbetsformer inom ramen för det rådande regelverket. En högskola som har ett vetenskapsområde, och därmed examinationsrätt, kan redan idag gå in i ett samarbete med den som inte har ett sådant, men det blir lätt ett ojämlikt förhållande där den större enheten tenderar att dominera.
Ett gemensamt organ med en valkorporation, som omfattar alla som medverkar i det gemensamma arbetet, kan lösa detta problem.
–Ett annat problem med den nuvarande lagstiftningen är att studenterna inte kan få en examen från den gemensamma utbildningen. Möjligheten att ge en gemensam examen bör därför övervägas, anser Anders Stening.
Regler ses över
Två företag kan utnyttja varandras kapacitet genom att exempelvis bilda dotterbolag.
–Högskolans möjligheter att hitta nya former för att kunna använda sig av varandras kapacitet är mer begränsade. Regelverket är begränsande i att två statliga myndigheter inte kan gå ihop, var och en tvingas att tampas med sina två tunga styrelseapparater.
Högskoleverket och Sveriges Förenade studentkårer har i tidigare skrivelser till regeringen begärt att nuvarande regler för högskolans beslutande organ ska ses över.
Verket har särskilt hänvisat till att samverkan med det omgivande samhället har förändrat förutsättningarna för beslutsorganisationen. Studentorganisationen har framfört att lärosätena övertolkar sin rätt att själva besluta om högskolans organisation och har noterat en tendens till att styrelserna övertar beslutanderätten i frågor som ska handhas av fakultetsnämnder och särskilda organ.
Möjlighet få inflytande
Förslaget som nu ligger hos departementet rör sig inte om en återgång till regionstyrelser (som upphörde 1988) och som vilade på ett beroendeförhållande för den lilla enheten, högskolan, gentemot den stora, universitetet, där den gemensamma fakulteten fanns.
–Mitt förslag är snarast motsatsen till regionstyrelser som jag själv har erfarenhet av,
säger Anders Stening. Genom att skapa ett nytt organ kan man låta alla berörda ingå i ”valmanskåren”. Alla har möjlighet att få inflytande.
LENA WIKSTRÖM
