Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ansökan klar i Borås om professionsuniversitet

Högskolan i Borås siktar på att bli Sveriges första professionsuniversitet och lämnar i vår in sin universitetsansökan. -Vi ska inte bara utbilda för arbetslivet, vi vill också forska ihop med näringslivet och offentliga sektorn, säger högskolans rektor professor Said Irandoust. Men inom högskolan finns det också kritik mot förslaget om professionsuniversitet.

1 april, 2005
Universitetsläraren

Universitetsansökan är så gott som klar. Styrelsen tog ställning till förslaget vid sitt sammanträde den 4 mars och planerar att skicka in ansökan under andra halvan av mars.
I professionsuniversitetet ska representanter för olika yrkesgrupper, professionsutövarna, gå in som partners och tillsammans utforma utbildning och forskning.
-Det är inte bara universiteten som utvecklar ny kunskap. I en del fall sker kunskapsutvecklingen snabbare i arbetslivet utanför akademin, än i akademin. Och det gäller inte bara inom teknikområdet, utan också inom exempelvis vård och skola. Ett exempel är i det dagliga skolarbetet. Där
utvecklas nya idéer och ny kunskap dagligen i kontakten mellan lärare och elever, säger Said Irandoust.
Centralt för professionsuniversitetet är en ny forskarutbildning, som kallas doktorsutbildning för att understryka att den inte i första hand är avsedd för att inleda en forskarkarriär inom akademin.
En stor andel av dem som antas till doktorsutbildningen ska ha yrkeserfarenhet för att kunna reflektera över yrkesfrågor och professionsutövningen. Under utbildningen ska dessa doktorander jobba inom sitt yrke och efter examen fortsätta inom professionen.

Tydlig och stor roll
Aktiva yrkesutövare kommer att ha en tydlig och stor roll vid handledning och examination.
-Till exempel ska det i examinationskommittén finnas representanter för professionen för att bedöma relevans och kvalitet i avhandlingen.
Dessutom är det önskvärt att disputationen genomförs i yrkesmiljön.
-Exempelvis ska en disputation om skolverksamhet kunna ske i skolmiljö och inom vårdområdet ska disputationen kunna ske på en vårdavdelning.
Said Irandoust menar en sådan annorlunda doktorsutbildning kan attrahera nya grupper.
-Vi tror att vi kan fånga in grupper som inte söker sig till den traditionella forskarutbildningen i tillräcklig stor omfattning, exempelvis entreprenörer.
Ett problem för ett blivande professionsuniversitet är att man i arbetslivet i allmänhet inte inser värdet av forskarutbildad personal.
-Till exempel skulle det vara värdefullt att ha folk med högre examen inom alla skolor.
Men för att det ska fungera krävs det nytänkande inom arbetslivet. Att bara anställa en doktorsutbildad, utan att ha funderat på arbetsuppgifterna, är
meningslöst. Man måste använda den fördjupade kompetensen för att utveckla arbetet.
Det krävs alltså en attitydförändring inom arbetslivet i den här frågan.
-Ja, det är en utmaning vi står inför. Det är en enorm utmaning att förändra attityden till kunskap och kompetens.

Attitydförändring nödvändig
Men Said Irandoust anser att en sådan attitydförändring är nödvändig för fortsatt välstånd och tillväxt.
-Frågan är inte minst hur vi ska möta konkurrensen från de nya ekonomierna i Asien. Det försprång vi har på kunskapsfronten framför Sydasien krymper mycket snabbt. Vi måste ha idéer om hur vi ska möta den nya bilden.
Han anser att de hinder som byggts upp mellan akademin och arbetslivet måste rivas.
-Vi måste jobba gemensamt och mobilisera för kunskap och konkurrens. Om vi fortsätter att tro att det bara är inom akademin som det skapas ny kunskap är vi inne på ett farligt spår.
Trots att många håller för troligt att några nya universitetsansökningar inte kommer att beviljas av regeringen räknar Said Irandoust med att
Högskolan i Borås har goda chanser att bli universitet.
-Vi har ett bra koncept som kan berika resten av systemet. Utbildningspolitikerna har inte råd att tacka nej till att åtminstone starta en försöksverksamhet och göra en utvärdering.
Att Said Irandoust just har tackat ja till fyra år som rektor för Asian Institute of Technology i Bangkok i Thailand anser han inte påverkar
processen med universitetsansökan.
-Det här är ingen one-man-show, det finns många eldsjälar i systemet som driver processen vidare, säger han.
Men i delar av högskolan finns det en tveksamhet till ansökningsförslaget.
-Vi har hela tiden tyckt att det är en jättebra idé med ett professionsuniversitet. Det är en helt naturlig utveckling av Högskolan i Borås. Men ansökan är inte riktigt färdig. Det är vår uppfattning, som vi delar med många andra här på högskolan. Vi tycker att man borde bearbeta konceptet och vissa formuleringar vidare, säger Katriina Byström, högskolelektor och prefekt vid institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, som är en gemensam institution mellan Högskolan i Borås och Göteborgs universitet.
Institutionerna har i sina remissvar uttryckt en tveksamhet till att skapa en egen struktur där andra aktörer än högskolan eller universitetet i stor utsträckning delar bestämmanderätten.
-Hur ska vi få dessa externa personer från olika professioner att ta ansvar gentemot studenter och forskning i ett långsiktigt tidsperspektiv?
En övergripande fråga är vem som ska betala. Enligt Katriina Byström behöver övergången till universitet i sig inte bli så kostsam för Borås del, även om staten behöver göra extrasatsningar.
-Vi har redan en forskningsnivå som räcker rätt långt och blir hela tiden bättre att skaffa externa medel. Högskolan i Borås står bra till i nyckeltalsjämförelse med de nya universiteten.
Men allt det nya samarbetet med professionerna kommer att kosta och institutionen är frågande inför hur det ska finansieras.
-Från första början har vi frågat: Vem ska betala de extra kostnaderna? Ska våra samarbetspartners betala eller ska vi göra det? Och om vi får extra medel är det här det optimala sättet att använda de pengarna?

Svårt hitta partners
Om det är tänkt att externa finansiärer ska vara med och betala anser Katriina Byström att de i så fall borde ha varit med och formulerat ansökan.
Hon misstänker att det i många fall kan bli svårt att hitta samarbetspartners som vill och kan betala för så omfattande medverkan.
-Det gäller till exempel den sektor vi främst utbildar för, de offentliga biblioteken. Vi har goda relationer till våra professionella fält och har
en hel del samarbete. Men där finns det knappast några betydande medel för att gå in och delta i ett professionsuniversitet.
Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vill också ha belyst mera principiella frågor: Hur ser man på tyst kunskap, förtrogenhetskunskap, jämfört med vetenskaplig kunskap? Ska de integreras eller ska det vara dialog mellan dem?
-Vi anser att det är väldigt viktigt att den vetenskapliga kunskapen förblir självständig. Att den forskningen är en utomstående granskare som kritiskt granskar den professionella verksamheten. Det finns en risk att i professionsuniversitet försvinner detta dialogiska förhållande, säger Katriina Byström.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023