Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Notiser

1 mars, 2005
Universitetsläraren

Grythyttan får både ris och ros
Samtliga utbildningar till dietist och andra utbildningar med inriktning på kost och näringslära får godkänt i en granskning av Högskoleverket (HSV). Grythyttans utbildning i måltidskunskap får dock kritik för att den saknar vetenskapligt djup.
I granskningen ingår följande utbildningar: dietistutbildning, utbildning i hushållsvetenskap, kostvetenskap, kostekonomi, måltidskunskap, klinisk nutrition och nutrition. Både grund- och forskarutbildning har utvärderats.
Samtliga utbildningar får godkänt och ingen examensrätt ifrågasätts. Särskilt goda omdömen får dietistutbildningarna i Umeå, Göteborg och Uppsala, samt utbildningen i nutrition vid Karolinska institutet i Stockholm.
Den intensiva samhällsdebatten om mat och hälsa har bidragit till att många utbildningar inom området är populära och har ett högt söktryck. Det gäller särskilt dietistutbildningen som har 16 sökande per plats, skriver HSV i ett pressmeddelande.
När det gäller Restauranghögskolan i Grythyttan, som tillhör Örebro universitet, får utbildningen i måltidskunskap både ris och ros i granskningen.
”Till styrkorna hör de praktiska inslagen, samarbetet med den lokala näringen, de moderna lokalerna och det starka stödet från universitetets ledning”.
HSV sammanfattar den negativa kritiken: ”Men utbildningen har en del svagheter när det gäller vetenskapligheten. Kritiken handlar bland annat om att studenterna inte får tillräckligt djupa teoretiska kunskaper, klyftan mellan teori och praktik är för stor och studenterna är isolerade från det övriga universitetet. Högskoleverket avråder därför Örebro universitet från att erbjuda utbildningen på magisternivå, något som man har planer på. Först måste den vetenskapliga identiteten stärkas.”

Nytt för sju postdoktorer
Stiftelsen för Strategisk Forskning har beslutat inrätta ett särskilt program för sju postdoktorer, som vill starta en självständig och nyskapande forskargrupp i Sverige.
Var och en erbjuds ett hemvändaranslag på 2-5 miljoner kronor. Ett mindre belopp, troligen 100 000 kronor, ska kunna disponeras av forskaren personligen.
Programmet kallas Ingvar Carlsson Award, för att Ingvar Carlsson var ordförande för stiftelsen 1997-2002. Sammanlagt har 20 miljoner kronor avsatts för en första omgång under 2005 och tanken är att det ska bli en ny omgång under 2007, framgår av ett pressmeddelande från stiftelsen.

65 miljoner i FAS-anslag
Åtta forskargrupper får dela på sammanlagt 65 miljoner kronor från FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, under åren 2005–2010.
Det handlar till exempel om forskning om familjestruktur och studier av invandrares deltagande på arbetsmarknaden.
Medlen delas ut inom fyra områden: arbetsutbud och arbetskraftsförsörjning, arbetsorganisation, barns levnadsvillkor och interventionsforskning det vill säga vilka åtgärder som vidtas för att påverka hälsa, social funktionsförmåga med mera, enligt ett pressmeddelande från FAS.
Stöden är på cirka 1,35 miljoner kronor per forskargrupp och år. Syftet är att förstärka och bygga ut forskarmiljöer inom angelägna områden.

Program klart för Bergen
Programmet för den ministerkonferens i Bergen den 19–20 maj, som ska följa upp Bolognaprocessen är nu klart.
Efter en plenarsession med bland annat presentationer av uppföljningsrapporten sammanträder ministrarna under eftermiddagen den 19 maj. Samtidigt diskuterar övriga deltagare i fyra parallella sessioner ämnen som
kvalitetssäkring, institutionell ekonomi och forskarutbildning.
På förmiddagen den 20 maj diskuteras Bergen-mötets slutkommuniké. Av de 40 deltagande länderna har nu 35 lämnat sina uppföljningsrapporter. De finns tillgängliga på konferensens hemsida och ger sammantaget en bild av utvecklingen på den högre utbildningens område i Europa:
www.bologna-bergen2005.no

Statsminister Persson KU-anmäld
Göran Perssons val att acceptera utnämningen till hedersdoktor vid Örebro universitet med den motivering som angavs kan sätta statsministerns oväld och integritet i fråga. Därmed riskerar Göran Persson också att ha brutit mot grundlagens bestämmelser.
Det säger riksdagsledamoten Tobias Krantz, folkpartiets talesman i konstitutionsutskottet, KU, i ett pressmeddelande. Tillsammans med riksdagskollegorna Helena Bargholtz och Liselott Hagberg anmälde han 14 februari turerna kring statsministerns doktorshatt för granskning i riksdagens konstitutionsutskott.
Sedan statsministern blivit hedersdoktor vid Örebro universitet 5 februari har hans doktorshatt väckt stor uppmärksamhet. Många har kritiserat universitetets agerande mot bakgrund av lärosätets motivering: ”Genom att utse Högskolan
i Örebro till universitet 1999, visade statsminister Göran Persson prov på såväl mod som förutseende genom att förstå och stödja den potential och vitalitet som Örebro universitet representerar. Hans initiativ och beslut bär nu frukt i det unga universitetet för växande människor”.
Institutet mot mutor anmälde frågan till riksåklagarens, RÅ, enhet mot korruption, där överåklagare Christer van der Kwast nu har beslutat att inte inleda någon förundersökning.

Franska forskare protesterar igen
Tusentals franska forskare demonstrerade nyligen mot en kommande forskningsproposition. Detta för att det läckt ut uppgifter som tyder på att det budgettillskott, som regeringen lovat som en följd av tidigare protestaktioner, i stor utsträckning kommer att gå till tillämpad och industrianknuten forskning.
En av deltagarna i demonstrationen illustrerade skillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning med en liknelse:” Man uppfann inte elektriciteten genom att forska kring bättre stearinljus”.
Det är fortfarande organisationen ”Sauvons la recherche” (Rädda forskningen) som är aktiv, efter framgångsrika protester och strejker under förra året, vilka tvingade regeringen att tänka om.
En petition på nätet har på kort tid samlat mer än 27 000 namnunderskrifter som stöder kraven på ökade resurser för den fria och obundna grundforskningen. Enligt petitionen bör regeringen satsa minst 1 miljard euro per år under de kommande fem åren. Det räcker ändå inte till för att man ska nå de önskvärda 3 procenten av BNP till år 201
(Högskoleverkets internationella nyhetsbrev)

Wigzell kvar som rådgivare
Hans Wigzell fortsätter som regeringens vetenskaplige rådgivare.
Regeringen förlängde hans förordnande i början av februari till att gälla till och med 31 december 2007.
Hans Wigzell har sedan 1999 varit regeringens rådgivare i vetenskapliga frågor med uppgift att främja forskningens villkor och dess roll i samhället. Han är professor i immunologi vid Karolinska Institutet (KI) och var dess rektor mellan 1995 och 2004.

10 forskarmiljöer får 44 milj
Tio forskningsmiljöer får sammanlagt 44 miljoner kronor per år i
fem år.
Det är Vetenskapsrådet, VR, som med hjälp av en internationell expertpanel utsett de excellenta forskningsmiljöerna, vilka är spridda över olika delar av landet och representerar alla vetenskapsområden, framhålls i ett pressmeddelande från VR.
– Det här är ett bevis för att Sverige har flera konkurrenskraftiga och kreativa forskarmiljöer som ligger i internationell toppklass. Det visar också den bredd som svensk grundforskning har, säger Vetenskapsrådets styrelseordförande Bengt Westerberg.

Högaktuella och viktiga frågor
VR fick 261 ansökningar av vilka 27 valdes ut som excellenta forskningsmiljöer. Men VR kan inte finansiera mer än tio av dessa.
Enligt expertpanelens bedömning tar alla 27 miljöerna upp högaktuella och viktiga forskningsfrågor. I en internationell jämförelse ligger de i frontlinjen inom sina respektive vetenskapsområden. ”Hade det funnits mer medel att fördela hade panelen tilldelat fler än tio miljöer finansiering”, skriver panelen i sitt slutomdöme.
Ämnena sträcker sig från populationsstudier och nanotrådar till kosmologi – vad som styr universums utveckling. Flera projekt syftar till att lära mer om människokroppen och hur den fungerar både i friskt och i sjukt tillstånd. Några av miljöerna ska ta fram och utveckla metoder som till exempel röntgenlaser och användandet av matematiska analyser, viktig metodutveckling som kommer att gynna flera forskningsfält, enligt pressmeddelandet.
Dagens Nyheter konstaterar att bara en av de tio miljöerna leds av en kvinna. Biträdande generaldirektör Gunnel Gustafssson säger till tidningen:
–Vi gör just nu en genomgång om genusperspektivet och då noterar vi det här.

Spanska lockar många
Spanska har expanderat kraftigt sen 1990-talets början. På många universitet och högskolor är ämnet är nu det största främmande språket efter engelska.
–Tyvärr har institutionerna inte alltid hängt med i denna utveckling och ämnet dras på flera håll med en otillräcklig lärarkapacitet eller små resurser i förhållande till antalet studenter, skriver Högskoleverket i ett pressmeddelande.
Enligt en utvärdering från Högskoleverket finns de bästa utbildningarna i spanska vid universiteten i Göteborg och Stockholm. Högskolorna i Skövde och på Södertörn lyfts fram som goda exempel på samverkan och profilering. Däremot ifrågasätter Högskolverket magisterexamensrätten i spanska vid universiteten i Linköping och Umeå, främst på grund av brister i lärarkompetensen. Enligt rapporten är också miljön för forskarutbildningen i spanska vid Umeå otillräcklig.
Högskoleverket konstaterar att även om spanska snabbt blivit ett populärt tillvalsämne i grund- och gymnasieskolan, har man på många universitet och högskolor startat nybörjarkurser för att få fler studenter.
–Men studenterna fortsätter inte på högre nivåer och man kan ifrågasätta om det är lämpligt att högskolans resurser används till nybörjarundervisning. Diagnostiska prov visar också att studenterna på A-nivån har sämre förkunskaper än tidigare.
Ämnets snabba expansion har gjort att antalet lärare med doktorsexamen är litet, drygt 30 procent i grundutbildningen. Dessutom har institutionerna svårt att omfördela resurser till spanskans förmån, trots minskat antal studenter i tyska och franska, noterar Högskoleverket.
Det innebär att vikarier och timlärare anlitas i stor utsträckning och att de ordinarie lärarna har en tung arbetsbörda.

Kvinnor anmäler sällan övergrepp
Det är alltför få kvinnor som anmäler att de utsatts för sexuella övergrepp. Varför mörkertalet är så stort måste utredas ansåg justitiedepartementet i somras. Jämställdhetsombudsmannen (Jämo) Claes Borgström fick uppdraget att utreda frågan och ska redovisa resultatet senast 15 augusti.
”Utredningen ska inventera och analysera vilka omständigheter som kan ligga bakom att ett sexuellt övergrepp inte anmäls. Utifrån denna analys ska utredningen lämna förslag på strategier och åtgärder som kan bidra till att benägenheten att anmäla sexuella övergrepp ökar”, skriver justitiedepartementet, som också förutsätter att Claes Borgström studerar hur anmälningsbenägenhet och bemötande vid sexuella övergrepp hanteras i andra jämförbara länder.

Europeiskt forskningsråd på väg att förverkligas
Förberedelserna för ett europeiskt forskningsråd har tagit fart. Nyligen hade en ”Identification Committee” sitt första möte under ledning av Lord Patten, tidigare EU:s utrikeskommissionär och nu kansler för Oxfords universitet.
Kommitténs uppgift är att föreslå sammansättningen av en styrelse för rådet, som kommer att vara en del av det sjunde ramprogram för forskning som ska presenteras i april. Enligt forskningskommissionären Janez Potocnik ska det nya rådet vara forskarstyrt och inriktat på grundforskning.
(Högskoleverkets internationella nyhetsbrev)

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023