Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 mars, 2005
Universitetsläraren

Den 10 februari arrangerade EU-kommissionen en konferens med rubriken Enabling European higher education to make its full contribution to the knowledge economy and society. Inför sammandragningen utsändes ett läsvärt diskussionsunderlag med samma benämning.
EU har, som omnämnts på denna plats tidigare, påbörjat ett omfattande arbete kring universitetens roll i ett europeiskt kunskapssamhälle. De politiska ambitionerna har varit storslagna, och formuleringarna om att målet är den globalt sett mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin har väl aldrig låtit helt trovärdiga.
Den ovan nämnda promemorian erbjuder mot denna bakgrund intressant läsning. Här behandlas såväl finansiella frågor, lärosätenas attraktivitet för studenter och lärare samt ledning och styrning.

En viktig iakttagelse är att den rådande underfinansieringen har fört in lärosäte-
na i en ond cirkel. De saknar det ekonomiska handlingsutrymme som skulle möjliggöra för dem att själva modernisera och förändra.
Från SULF:s och SACO:s sida har vi påtalat att bristen i svensk universitetspolitik är att den i första hand syftat till en snabb kvantitativ expansion. Den öppna högskolan har som främsta syfte haft att nå lätt mätbara mål, till exempel att 50 procent av en årskull ska gå vidare till högre utbildning. Kvalitativa aspekter har varit underordnade.
I Sverige har grundutbildningens och forskarutbildningens utbyggnad som mål varit överordnad forskningens behov. Numera är det väl bekant att detta resulterat i sämre genomslag för svensk forskning i det internationella veten-skapliga utbytet. Förhållandena är likartade i flera andra euroepiska stater.
Detta fundamentala förhållande uppmärksammas inte i den nämnda EU-promemorian. Samtidigt som universitet och högskolor förväntas vara aktiva i samspelet med det omgivande samhället, har deras möjligheter att uppträda kraftfullt och med bevarad integritet försvagats. Statsmakterna försämrar förutsättningarna genom öronmärkning av anslag, ”micro-management” etcetera. Det har blivit allt svårare att uppehålla kärnverksamheten. Kostnaden för utbildning och forskning behandlas som en utgift, inte som en investering, vilken långsiktigt ger utdelning.

Stärkt finansiell autonomi är nödvändig för att samhället ska få bästa möjliga utbyte av universiteten. Givetvis finns det flera skäl att kritiskt granska hur universiteten fungerar. Det blir emellertid missvisande att som i den ovan nämnda promemorian reducera lärosätena till ”an economic sector in need of restructuring and modernisation”.
Med tanke på att genomsnittsåldern för europeiska universitetslärare är förhållandevis hög och att många kommer att gå i pension de kommande tio åren, är det förvånande att en konferens på hög Europanivå riktar så lite uppmärksamhet mot den akademiska karriärens attraktivitet. Diskussionen i promemorian om bättre system för ”governance” och ”institutional management” förs utan koppling till arbetsvillkor, akademisk frihet för den enskilda läraren, möjligheter till forskning och andra typer av kompetensutveckling och så vidare. Den tid är passerad då lärosätena kan strunta i så kallade human resources eller i att de flesta människor behöver leva under villkor där framtiden är förutsägbar i rimlig omfattning. Varför tror man att individerna ska våga ha den framtidstro som politikerna så uppenbart saknar?

De fackliga organisationerna för universitetslärare har på euroepisk nivå hittills inte varit involverade till exempel i Bologna-processen. Nu är detta förhållande på väg att förändras. Från SULF:s sida kommer vi att särskilt engagera oss för att forsknings- och forskarutbildningsfrågorna ska uppmärksammas på ett bättre sätt än hittills. Vi är nämligen övertygade om att en inre balans mellan utbildning och forskning är en förutsättning för att universiteten på bästa sätt ska kunna bidra till det kunskapsbaserade samhället.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023