”Forskarnas ansvar ge rimlig information”

Tron på slagrutor, astrologi, spåmän, medier, undergörande stenar och alternativmedicin är utbredd. Och företeelserna förekommer även vid de svenska universiteten. En av anledningarna till att charlataner och pseudovetenskap kan frodas är att få serösa forskare bryr sig om att bemöta villfarelserna, menar Sven Ove Hansson, professor i filosofi vid KTH.

-Jag tycker det ingår i forskarnas kollektiva ansvar att ge rimlig information både om vad vi vet och vad vi inte vet. I den bemärkelsen är det en uppgift för forskare att ge korrekt information också i den här typen av frågor, säger Sven Ove Hansson, som är en av redaktörerna för boken Vetenskap eller villfarelse (Leopard förlag 2005).
Det finns vetenskaplig kunskap om de flesta vanföreställningar.
-Ingen seriös forskare lägger ner energi på att studera exempelvis slagrutor för vi vet sedan 1830-talet hur de fungerar. Icke desto mindre, när folk tror att en företeelse är det stora nya mysteriet, måste det finnas forskare som kan tala om hur det ligger till, säger han.
Vanligast är inställningen att det där är för dumt, det behöver man inte prata om.
-Det tycker jag är en lite farlig inställning. För oss som har en hygglig naturvetenskaplig grund är det klart att till exempel homeopatiska medel är alltför utspädda för att det ska finnas någon aktiv substans som har någon som helst fysiologisk effekt. Men problemet är att det finns många människor som inte fått eller tagit till sig den informationen, eller inte har kopplat den till den här frågan. Dem lämnar man i sticker om man inte bemöter vanföreställningar-na.
Boken ”Vetenskap eller villfarelse” går igenom en rad av de vanligaste villfarelserna och avslöjar hur de strider mot beprövad kunskap. Eller i förekommande fall vilken som är den vetenskapliga förklaringen till det som förefaller övernaturligt.
De olika författarna avslöjar bland annat slagrutemän, kvacksalvare och homeopater, evolutionsförnekare, rasbiologer, pseudoarkeologer, spåmän och oseriösa parapsykologer. Boken avslutas med ett kapitel om hur man går tillväga för att undersöka sådana här kontroversiella fenomen.

Tre grupper
Sven Ove Hansson skriver i boken bland annat om pseudovetenskap vid svenska universitet.
-Pseudovetenskap är ett problem för forskarnas kommunikation med samhället och för samhällets möjlighet att dra nytta av vetenskapen. Den tredje
uppgiften underlättas ju inte av att det förekommer så många vanföreställningar i frågor som vetenskapen kan hantera bättre.
Han delar grovt in pseudovetenskapen vid universitet i tre grupper.
Den första är etablerade forskare som utnyttjar sin legitimitet som akademiker för andra verksamheter.
-Karakteristiskt är att i den här typen av verksamhet brukar man gå utanför sitt eget forskningsområde. Men ibland ligger den väldigt nära det egna ämnet. Ett exempel i boken är en professor i medicin som gör gällande att spädbarnsdöd beror på kärleksbrist. Påståendet saknar varje vetenskaplig grund. Dessutom är det medicinskt-etiskt ett mycket tveksamt budskap.
Den andra typen av pseudovetenskap vid universiteten är doktorsavhandlingar som spårar ur.
-Doktoranden klampar in i ett annat vetenskapsområde och ser inte vad det är för kompetens han behöver. Han upptäcker inte att det exempelvis finns
statistiska aspekter han inte kan lösa själv, utan behöver hjälp med.
Ett exempel är en avhandling där författaren hävdar att megalitgravarna i Falbygden med hjälp av avancerat rituellt lantmäteri placerats ut i speciella mönster. Men den statistiska analysen brister så det författaren tror sig visa kan lika gärna vara ett resultat av slumpen, menar Sven Ove Hansson.
Ett annat exempel är en avhandling i arkeologi där författaren menar sig kunna bestämma åldern på gamla gruvor genom ett enkelt prov av bergets hårdhet. Men enligt boken finns det så stora variationer i bergs vittringshastighet att proven är utan värde.

Bristande handledning
Den tredje kategorin av pseudovetenskap vid universiteten är dåligt handledda examensarbeten.
-Man kan inte begära att exjobbare ska hitta fallgroparna och känna till vad som är god vetenskap, utan det krävs att handledare och examinatorer tar sitt ansvar, säger Sven Ove Hansson.
Ibland släpps det igenom uppsatser som absolut inte borde ha passerat.
-Jag har sett flera exempel på att examensarbeten nästan har fått karaktären av reklambroschyrer. Man har gjort ett exjobb som man sedan har upptäckt att man kan använda i sin verksamhet för att legitimera en tveksam sjukvårds-metod eller i ett fall till och med sin verksamhet som astrolog.
Ett exempel är just ett examensarbete i psykologi som handlade om astrologi. Det innehöll svåra metodfel så det inte gick att dra några slutsatser av det, speciellt inte de slutsatser som drogs i exjobbet, berättar Sven Ove Hansson. Men han konstaterar att arbetet godkändes och sedan användes som ett led i marknadsföringen av astrologiska tjänster.
Slagrutor är också en företeelse som gång på gång dyker upp i akademiska sammanhang, trots att det sedan länge är vetenskapligt bevisat att de inte
mäter något annat än ”rutgängarens” förväntningar.

Gammal tjänstebeskrivning
Den omdiskuterade professuren i psykologi med inriktning på parapsykologi och hypnologi i Lund är nu på väg att tillsättas. Det handlar om professuren som finansieras av den danske margarinfabrikören Paul Thorsens testamente. Han dog för 40 år sedan och donationen är nu värd 30 miljoner kronor.
En amerikansk psykologiprofessor, Etzel Cardeña, är förordad till tjänsten.
-Det rör sig om en donationsprofessur som är ett antal decennier gammal och jag är kritisk till att man tar en flera decennier gammal tjänstebeskrivning, istället för att göra en utredning för att undersöka om man ska försöka få den permuterad, säger Sven Ove Hansson.
Det största problemet med pseudovetenskapen anser han vara demokrati-frågan.
-Jag är angelägen om att framhålla demokratiaspekten. Man skulle kunna tala om en vetenskapsklyfta om man vill. Om vetenskapen blir för eliten och den stora massan inte har tillgång till den, är det en väldigt farligt utveckling i samhället. Om man tror på vikten av en vital demokrati så har man anledning att bekymra sig om en sådan utveckling.

PER-OLOF ELIASSON

Fotnot: Inom hypnologin studeras förändrade tillstånd i medvetandet; i sömnen, under hypnos eller vid psykisk sjukdom.


Kategorier: Arkiv