Vi instämmer i mycket av det Steven Saxonberg skriver, inte minst i behovet av större forsknings¬anslag och av att flertalet universitetslärare ska vara aktiva forskare. Däremot har vi möjligen en annan syn på forskarutbildades rätt att slippa konkurrens i sin forskarkarriär. Lika lite som en utbildad kirurg skulle ha rätt att operera folk om hon saknar tillräckliga kvalifikationer har en forskarutbildad automatiskt rätt att få anställning som forskarassistent, docent eller professor.
Som vi framhävt i varje inlägg är vi forskarutbildade en relativt gynnad grupp, och det skadar absolut inte samhället om en majoritet av oss tar jobb utanför akademin, oavsett om vi är teknologer, nationalekonomer eller humanister. Om de folkvalda beslutar att forskningen ska få av våra begränsade resurser har de också rätt att kräva att de går till de bästa. Vi andra får tacka för den fina betalda forskarträning medborgarna gett oss och försöka skaffa de jobb som mer än 20 års utbildning kan tänkas kvalificera för.
PER SONNERBY & BJÖRN TYREFORS
Doktorander i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
