Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Högskola skapar ingen ny tillväxt

Högskolan som dynamisk tillväxtmotor för den regionala och lokala ekonomin är en myt. Det går helt enkelt inte att visa på något samband mellan etablerandet av en högskola och utvecklingen av regionens sysselsättning och ekonomiska tillväxt.

1 februari, 2005
Universitetsläraren

–Vi kan inte se några skillnader när vi jämför utvecklingen för nya och gamla högskoleorter med de som inte har någon högskola. Enstaka högskoleregioner kan ha lyckats bättre, men andra sämre, än de nio jämförelsekommunerna utan högskola. Där finns inget mönster som talar för någon "högskoleeffekt" i de frågor vi studerat, säger Helena Persson, nationalekonom och ekonom på SACO, som tillsammans med Håkan Regnér skrivit forskningsrapporten "Högskoleorternas regionala ekonomi. En analys baserad på företagsdata".
I studien jämförs orter som fick sina högskolor vid den stora utbyggnaden 1977 (se fotnot) med nio regioner utan högskola. Också de gamla universitetsorterna Lund och Uppsala ingår i analyserna.
–Att inte heller de kunde visa på en bättre utveckling än kommunerna utan högskola var kanske det mest förvånande, säger Helena Persson.
Studien utgår från data över alla svenska arbetsställen som följts från mitten av 1980-talet fram till mitten av 1990-talet. De utfallsmått som analyseras är – arbetsställens överlevnad, hur många nya jobb som skapas lokalt, tillväxt av andelen högutbildade i arbetsställen och ökning av sysselsättningen i kunskapsintensiva företag.

Inget stöd
Ett viktigt motiv bakom etablerandet av regionala högskolor var att dessa skulle gynna den regionala ekonomiska utvecklingen. Den politiska förhoppningen får inget stöd i SACO-studien.
En förklaring kan vara att högskolans roll som regional tillväxtmotor är relativt begränsad. Det behövs även andra faktorer än närheten till en högskola för att en region ska utvecklas och växa, menar författarna. Däremot kan högskolan ha stor betydelse för den lokala sociala strukturen och påverka faktorer som är svåra att mäta, tillägger de.
Rapporten i korthet:
• Sannolikheten att arbetsställen överlever är inte större på högskoleorter.
• Den lokala sysselsättningsutvecklingen påverkas inte av närheten till högskolorna.
• Tillväxten av andelen högutbildade på arbetsplatserna skiljer sig inte på högskoleorterna jämfört med andra undersökta regioner.
• Sysselsättningen på arbetsställen i kunskapsintensiva branscher ökar heller inte snabbare på högskoleorter.

Fotnot: Följande tolv högskolor etablerades 1977: Borås, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Växjö, Örebro, Östersund, Eskilstuna/Västerås, Sundsvall/Härnösand och Jönköping.

GÖRAN STEN

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023