–Om Mozart hade varit född i en fiskhandlarfamilj, så skulle han inte ha lärt sig att spela piano, sa han.
Dan Shechtman var inbjuden som gästtalare under Vinnovas årskonferens i Norra Latin i november, och berättade om en entreprenörskultur vid israeliska universitet, som ligger långt ifrån den svenska. Själv arbetar han en dag i veckan som konsult i industrin vid sidan av professuren. I nitton år har han också undervisat teknologer i entreprenörskap.
För Israel är det livsviktigt att forskning kan generera pengar.
–Vi har inte så mycket att gräva upp ur jorden och exportera som Sverige har, påpekade han. Det vi har är sand, hav och ett ypperligt folk.
Israeliska forskare har goda incitament till att kommersialisera sin forskning. 40-60 procent av den royalty som en produkt, tjänst eller uppfinning kan dra in går till forskaren, att jämföra med 25-35 procent som amerikanska forskare får.
Israels regering har också olika program för att uppmuntra samarbete med industrin.
Uppmuntra samarbete
Den företrädare för svenska politiker som deltog i årskonferensen, nämligen riksdagsman Britt-Marie Danestig(v), ägnade sig också åt att uppmuntra samarbete.
Hon pläderade för kraftfulla satsningar på behovsmotiverad forskning, annars klarar Sverige inte tillväxten. På en fråga vad ministerrockaden betyder i sammanhanget svarade Danestig att hon hoppades att Leif Pagrotsky har förståelse för sådan forskning.
–Den svenska paradoxen kan inte längre accepteras, sa hon (paradoxen handlar som bekant om att Sverige satsar mest i världen på forskning och utveckling, men är dåligt på att göra affärer med resultaten).
Danestig efterlyste attitydförändringar och ökade möjligheter att gå mellan olika världar, nyfikenhet och respekt för varandras olika roller.
Moderatorn Christer Isaksson, journalist, tyckte att han hört talas om behovet av attitydförändringar under de trettio år han följt debatten, men att inget hänt.
Då opponerade sig med kraft professor Karin Caldwell. Hon arbetade i många år i USA men är sedan 1998 tillbaka i Sverige.
–Jag kom tillbaka till ett helt annat Sverige, sa hon. När jag åkte ansågs man deka ner sig om man gick till industrin. Nu är här en helt annan miljö.
”Den dubbla vinsten”
Karin Carldwell är chef för Centrum för ytbioteknik (CYB) vid Uppsala universitet. CYB började som ett samarbete mellan Pharmacia och universitetet, och är nu en egen biotekniskt orienterad institution med bred inriktning och en utpräglad samarbetskultur gentemot företag.
Med sina erfarenheter från CYB och från amerikanska ”centers of excellence” benade hon upp det som dolde sig under årskonferensens rubrik ”Den dubbla vinsten”.
Det som universiteten har att vinna på ett samarbete med industrin är bland annat idéutbyte, resursbidrag, tillgång till avancerad utrustning, möjlighet för studenterna att göra examensarbeten på kortvariga projekt samt anställningsmöjligheter för utexaminerade studenter.
Vad har industrin att vinna? Jo, tillgång till specialister, konsulter, nya kontaktnät, möjligheter att anställa personer de redan lärt känna, industridoktorer, patent, ”outsoursing” – som exempel nämnde hon att CYB hjälpt ett företag att ”outsourca” en verksamhet till en kinesisk partner.
Konferensen borde ha kallats ”Den tredubbla vinsten”, påpekade Lena Blomberg, VD för Teknikbrostiftelsen i Göteborg, senare i debatten. Det finns en vinnare till, nämligen staten som får in skatter när industri och universitet lyckats kommersialisera forskningsresultat och gett människor jobb.
Som Vinnova fast med pengar
Vinnova, en förkortning av Verket för innovationssystem, satsar varje år drygt en miljard kronor på forskning och innovationer.
Inte särskilt mycket, tycker Vinnovas generaldirektör Per Eriksson som avundsjukt sneglar på finländska systerorganisationen Tekes. På en konferens i Stockholm nyligen frågade en svensk deltagare vad Tekes är och den finske chefen replikerade:
–Vi är som Vinnova. Fast vi har pengar.
Per Eriksson hade dragit repliken för statssekreterare Kerstin Eliasson, trots att han vet hur trötta alla i utbildningsdepartementet är på jämförelser med Finland.
Vinnovas bidrag utgör ungefär fem procent av statens totala FoU-insatser. Med detta lyckas man ändå göra en hel del.
Bland Vinnovas mest lyckade satsningar är de 28 kompetenscentrum som nu finns vid åtta universitet och högskolor. Av dessa finansieras 23 av Vinnova och fem av Energimyndigheten.
Syftet med dem är att skapa långsiktigt samarbete mellan företag och forskare och att öka avkastningen på svenska investeringar i FoU.
–En av våra främsta succéer. Kompetenscentrum har nått fantastiska resultat, vi ser till och med mätbara ekonomiska resultat, jublade Per Eriksson.
Tjugofem nya centrum
De allra mest framgångsrika kan efter hand uppgraderas till något som kallas ”VINN Excellence Center”. Vinnova räknar med att 25 nya centrum ska etableras under nästa utlysningsperiod fram till 2006.
Ett annat gott samverkansexempel gav forskningschefen Lars-Erik Aaro hos LKAB, som bland annat satsat 100 miljoner kronor till metallforskning i Luleå. Till den fulltaliga publikens munterhet passade han på tillfället att efterlysa en verksamhetsledare för det nya reduktionsmetallurgiska centret i Luleå.
Motsatser belystes
Risken med alltför stor ”produktifiering” av forskningen berördes naturligtvis också av olika talare under heldagskonferensen. Intressekonflikter mellan universitet och näringsliv finns. I USA har flera universitet förbjudit fördröjd publicering av forskning. Företag vill vänta tills patent är registrerade.
Motsatspar som långsiktighet – kortsiktighet, öppenhet – sekretess, grundforskning – tillämpad forskning belystes bland annat av Dan Shechtman.
–Det finns en regel som säger ”universitetet kommer först”, men den efterlevs inte alltid. Universiteten är intresserade av att de bästa professorerna stannar och gör grundforskning, men industrin betalar bättre. Engagemang i industrin kan leda till försenade examina, noterade han.
Grundforskningens betydelse betonades av många, bland annat av Vinnovas nya vice GD Karin Markides:
–Det är en interaktiv process mellan grundforskning och tillämpad forskning. Vi behöver bägge, underströk hon.
KERSTIN KÅLL
—
You are currently subscribed to sulf23 as: er@sulf.se
To unsubscribe send a blank email to leave-sulf23-591178V@listserv.dataphone.se
