Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt och debattsvar

20 december, 2004
Universitetsläraren

Det är bra att SULF tar upp frågan om hur svenskforskning skall finansieras. I senaste numret av Universitetsläraren finns en inbjudan från SULFs lokalavdelning vid Stockholms universitet till ett idéseminarium om just den frågan. Vi har som forskare onekligen många svåra avvägningar och strukturproblem att diskutera när det gäller de svenska finansieringsformerna och just nu är det extra viktigt att överväga hur de svenska systemen skall relateras till det nya sameuropeiska forskningslandskap, som håller på att växa fram. Men jag, och många SULF-medlemmar med mig, blev säkert väldigt förvånade över att alla inbjudna inledare vid idéseminariet var naturvetare eller tekniker. Jag har samarbetat med ett par av dem och känner dem som högt kvalificerade, omdömesgilla och mycket erfarna. Men krävs det inte, när svensk forskningsfinansiering skall diskuteras, också någon som inifrån har erfarenhet av de speciella finansierings-problem som råder inom humaniora och samhällsvetenskap? Visst kan man hävda att mycket är sig likt inom olika vetenskapsområden. Vissa samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen ligger i arbetssätt och finansieringsformer också nära naturvetenskap och teknik. Medicin gör det i viss utsträckning. Men det är ofrånkomligt att många humanistiska och samhällsvetenskapliga kärnämnen arbetar praktiskt och organisatoriskt på helt andra sätt än naturvetenskap, teknik och medicin. De kreativa åldrarna kan vara olika, förhållandet mellan doktorander och handledare blir annorlunda än i laboratoriemiljö, publiceringsformerna skiljer sig åt, finansieringskällor och externa samarbetspartner är mycket annorlunda, de kreativa miljöerna verkar se olika ut – för att bara nämna något. En rimlig diskussion om forskningsfinansiering kan inte utesluta denna stora dela av forskarvärlden om diskussionen skall bli fruktbar. Det är tyvärr inte ovanligt att man gör så och naturvetenskap blir lätt något slags riktmärke för forskningsorganisering och forskningsfinansiering. Men att SULF – forskarnas egen fackförening – faller in i denna tradition tycker jag är högst anmärkningsvärt.

ANDERS JEFFNER
Preses i Kungl. Vitterhetsakademien

Svar till Jeffner:
Utmärkt uppslag

Anders Jeffner pekar i sitt inlägg på flera viktiga särdrag mellan vetenskaps-områden – utöver finansieringsformer. Att företrädare för humaniora och samhällsvetenskap inte var representerade i panelen hänger samman med att seminariets utgångspunkt var den diskussion som under hösten förts kring finansiering av just naturvetenskaplig och teknisk forskning. Kanske var det en väl snäv utgångspunkt. Därför finns det all anledning att välkomna den bredare diskussion om villkoren för forskning och kunskapsbildning inom olika vetenskapsområden som Anders Jeffner efterlyser. Vi inom SULF/Stockholms universitet ämnar fortsätta med att organisera seminarier kring frågor av betydelse för högre utbildning och forskning, och vad Anders Jeffner förslår är ett utmärkt uppslag för ett kommande idéseminarium!

ROLF LIND
Ordförande SULF/Stockholms universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023