Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

20 december, 2004
Universitetsläraren

I artikeln ”Idag citeras KI-forskare – imorgon Örebro-forskare?” i Universitetsläraren 15/04 presenteras siffror avseende kostnaden per vetenskaplig artikel för olika lärosäten. Att summera artiklar från helt skilda forskningsområden och därefter beräkna en genomsnittlig kostnad per vetenskaplig artikel, utan att ta hänsyn till lärosätenas forskningsinriktning, innebär emellertid att man jämför äpplen med päron.
Andan i artikeln leder implicit till kritik mot de mindre högskolorna. Sådana slutsatser har inte stöd i Vetenskapsrådets siffermaterial och kan inte dras utan en mer mångsidig analys.
Kostnaderna per vetenskaplig artikel baseras på data över lärosätenas antal vetenskapliga publikationer som återfinns i ISI:s publikationsdatabas, som sedan relateras till lärosätenas intäkter för FoU. Beräkningarna har gjorts av Vetenskapsrådet och är en del i det begynnande arbetet på Vetenskapsrådet som syftar till att öka kunskaperna om den svenska vetenskapliga produktionen genom bibliometriska analyser.

Bibliometriska analyser som en indikator på vetenskaplig produktion har flera förtjänster. Man måste dock komma ihåg att publiceringar av vetenskapliga artiklar endast är ett mått vetenskaplig produktion. För att få en mer heltäckande bild av forskningens bidrag måste man komplettera de bibliometriska analyserna med andra indikatorer, exempelvis beskrivningar av hur universiteten och högskolorna hanterar den tredje uppgiften. En ensidig fokusering på vetenskapliga publikationer innebär att högskolans och universitetens övriga uppgifter inte lyfts fram.

Dessutom är bibliometriska analyser behäftade med metodologiska problem. Läser man hela den PM, ”Internationella publiceringar från svenska lärosäten” av Ulf Sandström & Daniel Wadskog, som artikeln i Universitetsläraren baserar sig på så pekas på en del av de metodologiska problem som finns. De siffror över lärosätenas kostnader per artikel som är redovisade i Universitetsläraren bör därför tolkas med mycket stor försiktighet, vilket även Sandström & Wadskog själva manar läsaren till i sin PM.
Det finns idag över 100 000 vetenskapliga tidskrifter. Av dessa har ISI valt ut cirka 8 700 som inkluderas i publikationsdatabasen. Ett av flera problem är att täckningsgraden skiljer sig mycket mellan olika forskningsområden. Inom såväl medicin som naturvetenskap är täckningsgraden god. Inom teknikvetenskap är den sämre, medan täckningsgraden inom den samhällsvetenskapliga forskningen och i synnerhet inom den humanistiska forskningen ännu är relativt dålig.
Vidare skiljer sig sättet att publicera sig på mellan olika forskningsområden. Naturvetenskaplig och medicinsk forskning publicerar mer ofta sina resultat i vetenskapliga tidskrifter, vilket är en form som passar för att hamna i ISI:s databas, medan särskilt humanistisk forskning producerar längre monografier som tar avsevärt längre tid att färdigställa, och som dessutom har svårare att ta sig in i ISI:s databas.
Av detta följer att medicinska och naturvetenskapliga publikationer dominerar i ISI:s publikationsdatabas, medan samhällsvetenskapliga och humanistiska publikationer endast utgör en liten del.

Universitet med en stark forskningsspecialisering mot samhällsvetenskap/ humaniora kommer sålunda att få med avsevärt färre publikationer i ISI:s publikationsdatabas jämfört med ett universitet med en stor andel forskning inom medicin/naturvetenskap. Att slå samman artiklar från olika forskningsområden, utan att ta hänsyn till att universiteten har olika vetenskapsområdesprofiler, innebär att man inte jämför samma storheter.
Gemensamt för de universitet som uppvisar en låg kostnad per publicerad artikel i ISI:s bibliometridatabas är att de har en avsevärt större andel forskning inom medicin och/eller naturvetenskap än vad lärosätena med en högre kostnad per publicerad artikel har. En inte alltför vågad gissning är att lärosätenas forskningsprofil, i kombination med att de mindre högskolorna är förhållandevis nya, förklarar troligen en stor del av kostnadsskillnaderna.

GÖRAN MARKLUND
Avdelningschef Vinnova

ROLF NILSSON
Analytiker Vinnova

Fotnot: I detta fall ligger huvudproblemet i att man klumpar samman artiklar från olika forskningsområden utan att ta hänsyn till lärosätenas forskningsprofiler.Att istället relatera antalet publikationer mot exempelvis antal FoU-årsverken löser inte huvudproblemet.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023