Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Annika Blekemo är ny ordförande för SDF

–Jag är så glad att få jobba med det här. Det är sånt här jag brinner för, säger Annika Blekemo om sitt uppdrag som ny ordförande för Sveriges Doktorandförening.

20 december, 2004
Universitetsläraren

Sveriges Doktorandförening, SDF, är den näst största av SULF:s fem sektioner.
–Vi är den klart mest aktiva sektionen med möten, lobbyverksamhet, debattartiklar och mycket annat, säger Annika Blekemo.
SDF:s förre ordförande Anna Germundsson håller till exempel just nu på att tillsammans med SULF uppvakta alla ledamöter i riksdagens utbildningsutskott för att presentera doktorandsektionens uppfattning om
exempelvis doktorandanställning.
–Styrkan med SDF:s styrelse är den mångskiftande och höga kompetensen bland ledamöterna. Detta är ett teamarbete och inget jag gör ensam, säger Annika Blekemo.
Annika Blekemo är 41 år, har två barn och har varit i universitetsvärlden länge. Innan hon läste in sin jur kand skaffade hon sig en oavslutad fil kand i kulturgeografi, nationalekonomi och rättsociologi.
Hon har även en speciell hjärtefråga av helt annan art.
–Jag har ett väldigt stort intresse för utvecklingsstörda och deras situation i samhället, det har jag jobbat mycket med, säger hon.

Undervisar mycket
Sedan 1995 är hon doktorand på juridiska institutionen vid Stockholms universitet på en arbetsrättslig avhandling om övergång av verksamhet. Avhandlingen undersöker vad det innebär för anställningsavtal och kollektivavtal när kommuner går från traditionell kommunal drift till något annat, till exempel entreprenad eller bolagisering.
–Jag har fött barn under doktorandtiden och undervisar mycket, men jag skall disputera i juni 2006, säger Annika Blekemo bestämt.
Hon har varit aktiv i doktorandsektionen länge och sitter också i SULF:s förbundsstyrelse. Nyligen blev hon vald till tredje vice ordförande och tillhör förbundets arbetsutskott.
–Vi har fått en ny punkt i doktorandsektionens verksamhetsplan ,som jag tycker är mycket intressant. SDF ska arbeta för att lärosätena ska ha en rättssäker antagning till forskarutbildningen.
På flera lärosäten är det oklart hur man antar till forskarutbildningen. Man har möjlighet att ha olika antagningsregler beroende på vem man vill ha tillsatt.
–Detta är inte acceptabelt, det är en statlig anställning och då är det förtjänst och skicklighet som ska styra.

Vad ska betygsättas
Inriktningen på doktorandsektionens arbete den närmaste tiden kommer till stor del att styras av den kommande forskningspropositionen. Den kommer i mycket att avgöra hur Sverige kommer att genomföra Bolognaprocessen.
–Jag ser framemot det arbetet, säger Annika Blekemo.
Stora delar av doktorandsektionen har varit engagerade i diskussionen runt Bolognaprocessen. I till exempel SDF:s nätverksblad, som skickas ut varje månad, har frågan behandlats mycket de senaste åren.
–Nätverksbladet är något vi är mycket stolta över. Just nu är det Fredrik Edman i SDF:s styrelse som sköter redaktörskapet.
En av oklarheterna inför Bolognaprocessen är att det finns ett förslag om att den sjugradiga betygsskalan ska användas även på doktorsavhandlingar.
–Vad är det i så fall som ska betygssättas, är det själva avhandlingen eller är det forskaren? undrar Annika Blekemo kritiskt.
Andra stora frågor för SDF är om forskarutbildningen blir tre- eller fyraårig och hur forskarutbildningen kommer att samspela med mastersutbildningen.
–Det här är jätteviktiga saker för oss att jobba med som även kommer att behandlas på universitetslärarstämman hösten 2005.

Karta över åren
Annika Blekemo brinner också för den individuella studieplanen. Enligt högskoleförordningen ska alla doktorander ha en individuell studieplan, där
man planerar vad som ska hända under utbildningen.
–Den individuella studieplanen är kartan över vad man ska göra under de här åren. Det här fungerar utmärkt på en del håll men inte alls på andra.
Att utveckla den individuella studieplanen och få den mer accepterad i praktiken är något vi har jobbat med och som vi vill fortsätta göra.
SDF har också fått kongressens uppdrag att utreda hur rehabilitering fungerar för doktorander.
–Vi har på senare år haft många, speciellt kvinnliga, doktorander som varit långtidssjukskrivna och det har ifrågasatts hur rehabiliteringsarbetet går till. Frågan är hur man ska hantera rehabiliteringen. Om det är arbetsmiljön som är problemet kan den vara mycket svår att förändra därför att man som doktorand är så beroende av sin handledare.
En central fråga är just utbildningen av handledare.
–Vi har jobbat mycket med att få till stånd handledarutbildningar. Därför är det roligt att man i Lund tagit beslutet att ALLA handledare ska ha handledarutbildning.

Billig arbetskraft
På senare tid har det kommit fram att vissa institutioner satt i system att på låga stipendier ta in utländska doktorander som billig arbetskraft.
–Det är helt oacceptabelt. Vi arbetar för att alla doktorander ska ha rätt till anställning. Att med märkliga stipendieformer ta in folk som får leva
på kanske 5 – 6 000 i månaden går rätt emot det.
Rätten till anställning är ständigt aktuell för SDF.
–Här har vi inom SACO lite olika syn och vi måste fortsätta att arbeta på att övertyga SACO om att vi har rätt, alla doktorander skall ha en anställning.
Även om doktoranden är externfinansierad med stipendier kan stipendiet gå till universitetet ,som då anställer doktoranden.
–Det kostar mer eftersom stipendiet då också måste räcka till de sociala avgifterna, men doktoranden hamnar inom det legala systemet. Hur många professorer tror du skulle acceptera att inte ha en tjänst och stå utanför
socialförsäkringssystemet?
Annika Blekemo anser att frågan om anställning hänger samman med arbetsmiljön.
–Har man människor som är offer för undermåliga anställningsvillkor och som inte är med i socialförsäkringssystemet, och inte till exempel kan vara föräldralediga med normal ersättning, skapar det mycket social press och ger dålig arbetsmiljö. Min institution är en föregångare, här är alla
doktorander anställda. Jag tror att man kan se klara resultat av detta när det gäller exempelvis långtidssjukskrivningar som inte är särkskilt
utbredda här.
Men också lönen är viktig. En låg lön påverkar både den framtida pensionen och livslönen.
–Tänk på att doktorandernas löner är golvet, höjer man golvet så åker alla upp. Så en höjd doktorandlön är något som alla universitetsanställda borde
kämpa för, argumenterar Annika Blekemo.

Samverkan viktigt
Samverkan är viktigt för doktorandsektionen. SDF samarbetar med student-organisationen SFS och med Civilingenjörsförbundets doktorandenhet.
–Det fungerar jättebra, vi har samsyn i många frågor.
Annika Blekemo säger att av tradition ställs doktorander och adjunkter mot varandra.
–Jag tycker det är väldigt viktigt att betona att det inte finns några motstridiga intressen, utan att vi bör samverka istället. Det är många adjunkter som doktorerar vid sidan av och det är många doktorander som
undervisar, både för sin försörjning och för att de behöver den pedagogiska erfarenheten och naturligtvis för att universitetslärare är världens roligaste yrke.
Om några år står akademin inför stora pensionsavgångar.
–Vi kommer att behöva mycket folk inom akademin. Vi behöver duktigt folk och folk som mår bra och som kan vara bra förebilder. Jag tror tyvärr att som man blir handledd, sådan handledare blir man. Därför är det mycket viktigt att skapa goda exempel och goda föredömen redan nu.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023