Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rekordmånga motioner behandlades

Kongressen accepterade inte förbundsstyrelsens förslag att ändra SULF:s organisation. Styrelsen hade i en proposition föreslagit att de fem sektionerna skulle avskaffas för att i stället ersättas av tre förbundsråd. Efter debatt och votering beslöt kongressen, med en knapp majoritet, att behålla den nuvarande organisationen – 40 ombud röstade för sektionerna, medan 37 ville införa förbundsråden.

19 december, 2004
Universitetsläraren

Kongressen 2004 hade fler motioner än någonsin att behandla. 47 stycken jämfört med 31 motioner 2002 och 15 för tio år sedan. Det blev flera voteringar – men debatten präglades mer av formfrågor än av heta diskussioner om sakfrågorna. Bland annat beslöt kongressen att mer av den information som finns om SULF och doktorandfrågor ska översättas till engelska för att ge stöd till icke svensktalande doktorander, att förbundsstyrelsen ska verka för att fackliga uppdrag ska vara lika meriterade som utbildning och forskning och att resursbristen inom högskolan inte ska tillåtas leda till att arbetstidsavtalen inte längre efterlevs. Den största frågan var naturligtvis den om sektionernas framtid. Fem sektioner inom SULF bevakar idag frågor som rör förbundets olika yrkesgrupper, professorer, lektorer, adjunkter, lärarutbildare och doktorander. Styrelsen ville i stället införa tre råd som skulle bevaka grundutbildning, forskning och forskarutbildning, samt ledarskapsfrågor. Styrelsens tyngsta argument för detta var att råden lättare skulle lyfta fram gemensamma intressen, vara mer utåtriktade, snabbare att agera och ha lättare att definiera och lyfta fram framtidsfrågor.

Yrkessamhörighet viktigast
En enkät som förbundsstyrelsen låtit göra visade att endast 15 procent av medlemmarna är medvetna om att de tillhör en sektion. Trots detta var det de olika yrkeskategoriernas gemensamma intressen som vägde starkast för kongressen och därmed blir sektionerna kvar.
– Nu måste varje sektion bevisa att det var ett bra beslut att ha dem kvar, kommenterade Anna Germundsson efter omröstningen. Hon är ordförande för Sveriges Doktorandförening och undertecknare av en motion till kongressen om att sektionerna inom SULF ska finnas kvar.
– Sektionerna har varit mycket dåliga på att marknadsföra sig själva. De måste börja driva kampanjer och göra sina röster hörda, fortsatte hon. En motion från SULF:s förening vid Stockholms universitet om att styrelsen ska klargöra sektionernas roll och arbetsuppgifter blev inte oväntat antagen som följd av att sektionerna blir kvar. Flera lokalföreningar efterlyste i sina motioner aktuell, tydlig och lättillgänglig information om förbundets ställningstaganden i viktiga frågor. Lokalföreningen vid Chalmers ville ha en handbok, en LEX SULF, föreningen vid Umeå universitet var inne på samma spår och föreningen vid Stockholms universitet och Doktorandföreningen ville ha motsvarande service när det gäller jämställdhetsplaner.
Det blir ingen LEX SULF – men kongressen uppdrog åt styrelsen att se till att SULF:s hemsida utvecklas så att den här typen av information blir mer tillgänglig. Mer information och goda exempel på utformning och implementering av jämställdhetsplaner bör också tas fram.

Regional förstärkning
Votering krävdes också angående en motion som talade för en regional förstärkning av förbundets ombudsmanna-organisation. Idag finns SULF:s ombudsmän på det centrala kansliet, samt lokala ombudsmän i Stockholm, Lund, Göteborg, Linköping, Umeå, Uppsala och SLU. Motionärerna menade att eftersom SULF ökar sitt medlemstal ökar därmed även behovet av en regional organisation som kan stödja de förtroendevalda runt om i landet. Styrelsen fick i uppdrag att utreda hur en framtida ombudsmannaorganisation skulle kunna se ut. Däremot avslogs den del av motionen som ville ha en presentation av resultatet vid nästa kongress – styrelsen menade att förändringar kan komma att ske snabbare än så.
Sveriges Doktorander fick stöd för sin motion att styrelsen ska verka för att skapa debatt kring svårigheterna för nydisputerade att hitta arbete. De fick också stöd för en motion som lyfte fram att Lunds universitet avskaffat stipendier som finansieringsform och att det är ett föredöme som kanske kan appliceras på landets övriga lärosäten.
– Vår hjärtefråga är att alla forskarstuderande ska få doktorandtjänst. Det beräknas kosta en halv miljard kronor, vilket inte borde vara oöverstigligt, argumenterade Anna Germundsson när hon presenterade motionen.

Skärpta krav
En motion om att universitetsadjunkters kompetensutvecklingstid bör ökas avsevärt fann nåd hos kongressen. Däremot ansåg styrelsen att en motion från Sveriges Universitetsadjunkters Förening, SUAF, som yrkade på att SULF aktivt skulle verka för att kravet på en möjlighet till obligatorisk forskning/kompetensutveckling införs i det centrala avtalet ALFA redan är på väg att genomföras. Styrelsen anser det vara sannolikt att ALFA efter avtalsrörelsen kommer att innehålla skärpta krav på arbetsgivaren att planera årsarbetstiden i samråd med varje lärare. Därmed ansåg både styrelsen och kongressen att motionen var besvarad och på väg att förverkligas.
Lektorerna i ULF-sektionen fick stöd för sin motion om att kriterierna för befordran vid olika lärosäten – i första hand från lektor till professor – bör studeras. Kriterierna bör vara rimliga och i huvudsak desamma vid olika lärosäten menade motionärerna – och kongressen.
– Det finns exempel på utnämningar där man helt bortsett från bristande pedagogiska meriter. Det kan inte vara befordringsreformens intention, menade Ted Goldberg, från ULF-sektionen.
– Det är viktigt att vi reder ut vem som blir befordrad, till vad och var det sker, konstaterade Inger Wistedt från Sveriges professorers förening, SPF.

Lika villkor för professorer
Professorsföreningen fick stöd för sin motion om att alla professorer ska ha lika förmåner och villkor oberoende av om de är befordrade professorer eller om de blivit professor inom det tidigare tjänstsystemet.
Den längsta diskussionen kom att handla om en av motionerna som gällde professorers situation. Denna gång handlade det om att pensionerade professorer, emeriti, ofta vill fortsätta att arbeta, men att de då kan ha mycket olika villkor. En del har stora svårigheter och deras arbetssituation beskrivs i motionen som varierande ”från otillfredsställande till hopplös”.
Kongressens utskott som förberedde motionerna om löner, anställningsvillkor och arbetsmiljö yrkade avslag på att emeriterade professorer ska beredas praktiska förutsättningar för fortsatt verksamhet i och med att de konkurrerar med övriga yrkesaktiva (det påpekades dock att de å andra sidan ofta bidrar till att få fram ytterligare forskningsmedel) .
Utskottet hade troligen fått stöd för sitt avslagsyrkande om inte John-Erik Thun från Uppsala universitet höjt rösten och påpekat att samma problem möter emeriti från alla yrkeskårer, varpå han yrkade att ordet professor skulle ersättas med lärare.
Kongressen gav, efter avsevärd förvirring om vilka förslag som skulle ställas mot varandra och efter flera voteringar, sitt stöd till John-Erik Thuns yrkande.

Etiska riktlinjer antagna
Den sista voteringen kom att gälla styrelsens proposition om etiska riktlinjer för universitetslärare. Behovet av etiska riktlinjer ifrågasattes inte av kongressen, däremot tyckte många delegater att förslaget behövde bearbetas mer. Vikten av att ha etiska riktlinjer ansågs dock väga tyngre och kongressen antog därmed styrelsens förslag.

ANKI GUNDHÄLL WOOD

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023