Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nya betyg kräver förnyad pedagogik

I Utbildningsdepartementets utredning om Bolognaprocessen, Högre utbildning i utveckling, föreslås bland annat att ”Den sjugradiga ECTS-betygsskalan bör införas som huvudalternativ i högskoleförordningen” och att skalan ska användas målrelaterat. Den främsta kritiken mot ECTS-systemet handlar i Sverige om att betygen är relativa istället för målrelaterade. Men Internationella Handelshögskolan i Jönköping, som använt ECTS-betyg i åtta år, har hittat en tredje väg.

19 december, 2004
Universitetsläraren

Grundtanken i Bolognaprocessen är att samordna högskoleutbildningen inom Europa och att på så sätt främja studenternas rörlighet. Det ska bland annat ske genom att jämförbarheten mellan utbildningssystemen ökar – till exempel genom betygssystemet ECTS. ECTS är ett relativt betygssystem med sju betygssteg där A-E innebär att studenten är godkänd medan F och FX betyder underkänt.
–Vi hade ju tidigare relativa betyg inom grundskolan och gymnasiet, men systemet förkastades för att det inte visade vad eleverna lärt sig utan endast rangordnade dem i den grupp där de befann sig. Det känns orimligt att införa ett system på högskolan som vi vet är dåligt ur ett pedagogiskt perspektiv, säger Lena Adamson, chef för Universitetspedagogiskt Centrum vid Stockholms universitet.
–Ett målrelaterat system utgår istället från studentens lärande och är en viktig del av den pedagogiska processen. Det finns en hel del studier som visar att denna typ av betyg ger bättre läranderesultat än ett relativt system.

Lärandet i centrum
Lena Adamson menar att Bolognaprocessen innehåller många bra tankar sett ur ett högskolepedagogiskt perspektiv:
–Ett av de centrala begreppen som förs fram är lärandemål (learning outcomes), som är en tydlig beskrivning av vad studenten ska kunna vid slutet av en kurs eller en hel utbildning. Detta är ett nyckelbegrepp genom att det fokuserar på studenten och resultatet av lärandet istället för på läraren och kursens innehåll. Detta medför också att man vid examinationen blir mer fokuserad på att verkligen finna ”bevisen” på att studenten nu kan det som formulerats i målen.
–Att Bolognaprocessen samtidigt förespråkar relativa ECTS-betyg ser faktiskt ut som ett tankeglapp, eftersom man där per definition inte kan ge alla studenter högsta betyg även om alla skulle ha uppnått samtliga lärandemål.
Lena Adamson tycker att det är positivt att Utbildningsdepartementet i sin utredning talar för en målrelaterad skala. Att arbeta fram lärandemål och exakt vad studenterna behöver kunna för de olika betygsnivåerna inom varje kurs innebär dock ett omfattande arbete för högskolevärldens lärare.
–Men det är väl använd tid eftersom det kommer att bidra till att öka studenternas lärande och med tiden också underlätta både kursplanering och betygssättning för lärarna.

Kriterier saknas idag
–Min kritik mot systemet i Sverige idag är att det ofta saknas tydliga betygskriterier och att man som lärare ofta går på känn – vi vet ungefär vad vi tycker är rimligt. Min erfarenhet är att det kan innebära att studenter får olika betyg för samma prestation.
Lena Adamson är dock övertygad om att Bolognaprocessens intentioner om tydliga lärandemål kommer att leda till att ECTS-betygen antingen tonas ner eller till slut blir målrelaterade. Därför menar hon att det är bättre att Sverige fortsätter att arbeta utifrån förslaget om det målrelaterade systemet även om det innebär att det under tiden inte går att jämföra svenska studenters betyg med andras.

Tvivlar på sjugradig skala
Anna Germundsson, ordförande för Sveriges Doktorandförening, håller med om att det är olämpligt att införa ett relativt betygssystem.
–Det bästa vore ett målrelaterat system. Men Doktorandföreningens styrelse vill hellre ha kvar det nuvarande systemet än ett med relativa betyg. Anna Germundsson tvivlar dock på att en sjugradig skala skulle fungera inom forskarutbildningen:
–Det skulle kanske leda till mer struktur på läskurserna, men jag har svårt att se hur man skulle kunna betygsätta avhandlingarna med en sjugradig skala. Avhandlingen i sig är ju ett mått på det man gjort. Jag förstår inte hur man ska kunna sätta upp kriterier som passar alla ämnen och omständigheter.
–Det bästa med ett målrelaterat system är att det måste finnas tydliga anvisningar om vad studenterna ska kunna för varje betygsnivå. Frågan är om det finns resurser inom högskolan för detta merarbete för lärarna. Jag tvivlar på det.
Internationella Handelshögskolan i Jönköping, IHH, införde ECTS-betyg på alla kurser för de internationella studenterna redan för åtta år sedan och för ett år sedan infördes systemet för alla studenter på högskolan. Peter Hilton har som Internationaliseringsansvarig varit en av dem som hållit i omläggningarna. Även i Jönköping har den största oron gällt det relativa betygssystemet:
–Det var omöjligt för oss att införa en relativ betygsskala för alla svenska studenter – lärarna gick helt enkelt inte med på det, berättar Peter Hilton.

Jämförbar skala
IHH använder den sjugradiga ECTS-skalan, men istället för den relativa skalan har de arbetat fram ett system med en ”absolut skala”. Det innebär att alla examinationer måste gå att räkna om till en skala med 100 poäng där 90-100 poäng motsvarar ett A medan 80-89 poäng ger ett B.
–Vår statistik visar att vår absoluta skala nästan perfekt matchar den rekommenderade relativa skalan. Det är ungefär 10 procent av studenterna som får ett A, ungefär 25 procent får ett B och så vidare.
Men vad händer om en klass är väldigt duktig?
–Lärarna måste självklart använda sitt eget förnuft och sin erfarenhet. De vet om det är en bra klass och i så fall ska naturligtvis fler har höga betyg.
Statistiken gäller det senaste året och de svenska studenternas resultat. Motsvarande statistiska sammanställning har inte gjorts för de åtta år som de internationella studenterna fått ECTS-betyg.
IHH har 1 600 studenter varav en fjärdedel kommer från utlandet. Det var de internationella studenterna och deras lärosäten i Europa, men också i Nordamerika, som drev fram förändringen för åtta år sedan.
–Vi måste anpassa oss internationellt och det är självklart att det är lika viktigt för de svenska studenterna att deras betyg ska vara jämförbara och begripliga om de söker sig utomlands, säger Peter Hilton.
Motståndet mot den sjugradiga relativa betygskalan var fortfarande lika starkt 2003 och vissa studenter var ytterligare tveksamma eftersom de tyckte att ECTS-systemet belönar de duktigaste studenterna. De menade att det ser mycket bättre ut att ha ett G i betyg än ett D eller E, även om alla stegen motsvarar ett godkänt betyg.
Än så länge översätter lärarna på IHH också betygen till det svenska systemet. Schablonen säger att A och B motsvarar VG, medan C, D och E motsvarar G. FX och F motsvaras av U.
Den första omläggningen innebar naturligtvis ett stort arbete för högskolan och dess lärare, men att utöka ECTS-systemet till att även gälla de svenska studenterna var ingen större ansträngning – alla kriterier fanns ju redan.
– Men visst är det mer krävande med en sjugradig skala – lärarna måste vara lite säkrare på vad studenten verkligen kan när betyget sätts, menar Peter Hilton.

ANKI GUNDHÄLL WOOD

Bolognaprocessen – European Higher Education Area
Bolognadeklarationen, som antogs 1999 gäller den utvecklingen av det europeiska samarbetet inom högre utbildning. Hittills har 40 europeiska länder undertecknat deklarationen, som ställer upp ett antal mål för att till 2010 skapa "The European Higher Education Area" (EHEA).
2003 antogs en ny kommuniké som inkluderar forskarutbildningen i Bolognaprocessen. Forskarutbildningen skall bl.a. fungera som en viktig brygga mellan EHEA och den europiska forskningen. Bland annat uppmuntras ökad mobilitet för doktorander och nyutexaminerade, samt ett ökat samarbete mellan de institutioner som utbildar och arbetar med doktorander och unga forskare.

Högre utbildning i utveckling – Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2)
”Det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) innehåller både studiepoäng och betygsskala. Sverige bör införa ECTS-poäng både i grundläggande högskoleutbildning och i forskarutbildning. Heltidsstudier under en vecka bör därmed motsvara 1,5 ECTS-poäng. Den sjugradiga ECTS-betygsskalan bör införas som huvudalternativ i högskoleförordningen.”

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023