Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

19 december, 2004
Universitetsläraren

Hög- och lågkonjunkturer är en naturlig del av ekonomin. Ändå är det många som överraskas av svängningarna och väntar in i det sista med att vidta åtgärder. Många kompetenta personer i näringslivet blev helt tagna på sängen när konjunkturen föll för ungefär tre år sedan. Men få förbereder sig för en uppgång.
Det finns mycket som tyder på att marknaden är på väg att återhämta sig. Både industrin och tjänstesektorn märker av en ökad efterfrågan. Arbetsbördan för de anställda växer. Ändå tvekar företag att nyanställa eftersom de är rädda att i ett för tidigt skede ta på sig de ökade kostnader en nyrekrytering innebär.

Företag som har för få medarbetare har svårt att möta en plötslig uppgång. Däremot tar de företag som snabbt kan nyanställa för att öka sin produktion de största marknadsandelarna. Att istället öka arbetsbelastningen på de anställda kan leda till en överansträngning och ökade kostnader. En ekonomisk och smidig övergång från lågkonjunktur till högkonjunktur är att knyta allt starkare band med landets akademiker.
I USA och Storbritannien sätter man ett större värde på akademiker. Där är det vanligt att företag förbereder sig strategiskt inför konjunkturuppgångar genom att etablera goda kontakter med akademiker redan under studietiden. Såväl företag som student tjänar på denna kontakt. Företaget avlastar sina egna anställda och är förberedd på en snabb framtida rekrytering vid en uppgång. De företag som redan idag hyr in akademiker på deltid har en upparbetad bank med kandidater som är väl insatta i arbetet. Startsträckan är kort; den nya medarbetaren har redan kunskap och blir snabbt lönsam.
I Sverige är näringslivets kontakt med högskolor och universitet underutvecklad. Akademikernas kunskapskapital och extra arbetskraft går därmed förlorad. Alltför många företag förlitar sig istället på tidigare arbetskraft när det blir aktuellt att nyanställa. Men det tar lång tid och tidigare anställda kan sakna det nytänkande och den ambition som akademiker har.

Näringslivets dåliga kontakter med akademiker under studietiden gör att företagen går miste om en stor teoretisk kunskapsbas. Det finns tusentals icke etablerade akademiker som är redo för arbetsmarknaden såväl under studietiden som precis efter examen. Kunskapsöverföringen från studier till näringsliv kan utnyttjas på effektivare sätt än den gör idag. Näringslivet bör ta möjligheten att testa unga akademiker för kvalificerade arbetsuppgifter. Då får studenterna också möjlighet att praktisera sina teoretiska kunskaper och blir därigenom attraktivare på arbetsmarknaden.
De svenska företag som har etablerade kontakter med högskolor och akademiker upptäcker att de får in nya kunskaper. Flera av de arbetsplatser som hyr akademiker märker även att akademikerna vitaliserar arbetet och ökar produktiviteten. Vårt näringsliv borde ta tillvara på akademikernas färska kunskap och värdera denna kunskap högre. Näringslivet kan snabbt möta den kommande konjunkturuppgången och avlasta personalen genom att ta bättre vara på den resurs i samhället som idag är alldeles för underskattad – Sveriges akademiker.

LINDA SYRÉN, SACO Studentrådsordförande
JOHAN SKARBORG, VD Academic Work. (Sveriges största uthyrare av akademiker med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping).

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023