Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Specialist behöver också breda kunkaper

Högskoleverket tar nya tag i sitt bildningstema och ger i december ut en bok av Birgitta Arneklo-Nobin som riktar sig till högskolans lärare. - Bildning är en livslång process som bara kan påbörjas under högskoleperioden, säger hon.

18 december, 2004
Universitetsläraren

Många är det nog som associerar bildning med en grånad lektor i kofta, ensam och omgiven av sina böcker.
Men det är inte den sortens bildning som Birgitta Arneklo-Nobin menar. Nej, det är snarare en person som kan överblicka mer än sitt eget specialområde,
som engagerar sig, som kan orientera sig i det föränderliga samhället, som kan vara en förebild för studenterna. Kanske kan man använda ordet klok.
Birgitta Arneklo-Nobin är docent i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare i Malmö. Hon tror själv att hon rekryterades till Högskoleverkets bildningsgrupp för att hon arbetade intensivt med det
fakultetsövergripande projektet Humaniora och medicin vid Lunds universitet och för att hon fick Lundastudenternas stora pedagogiska pris år 2000.
I december kommer hon ut med en bok i HSV:s bildningstema med titeln ”Ger bildning en professur eller bara mening åt livet? Eller ingetdera?”. Den
vänder sig till lärare vid universitet och högskolor och har en kraftig betoning på vikten av lärar- och handledarrollen.

”Berätta om ditt liv”
Birgitta Arneklo-Nobins ena utgångspunkt är studenternas behov.
-Studenterna säger allt oftare: ”berätta om ditt liv, berätta hur du klarade det, berätta hur du tänkte då, hade du inte våra tvivel?” Man ser att deras behov av att ha bra förebilder har ökat kraftigt, det har ändrats mycket under de 20 år jag undervisat. Förut var de nöjda när läraren var kunskapsförmedlare men nu verkar de söka ytterligare något.
Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, har drivit frågan om bildning, de kräver bildning parallellt med den snävare ämnesutbildningen. Så hade organisationen i våras en stor kampanj om bildning.
-Jag känner att kraven från studenterna kommer att öka och då kommer fler lärare än jag att känna sig otillräckliga den dag som studenterna vidgar
referenserna för vad de vill ha och tror att vi kan ge dem.

Utnyttja kunskaper
Många bland universitetslärarna är högt specialiserade forskare.
-Vi är många i min ålder där det har varit nödvändigt att specialisera sig, och har förlorat bredden för att nå den rätta höjden, säger hon.
I boken föreslår hon att lärarna ska få möjlighet att bli akademiskt allmänbildade.
-Inom ramen för våra tjänster bör vi få möjlighet till breddning inom andra discipliner, det vill säga fakultetsövergripande. Jag tycker det är synd att inte utnyttja varandras enorma kunskaper, säger hon.
Ett av många konkreta förslag i boken är att skapa 5-poängskurser för lärare, utan krav på examination.
-Jag vill ge möjlighet till breddning, lust och engagemang. Om några exempelvis vill lära sig om gener så kan vi skapa en kurs utan alltför mycket facktermer så att filosofer och tekniker kan delta i diskussionerna.
–Det är en bra övning inför tredje uppgiften, för det är viktigt att vi försöker förmedla vår kunskap med ett språk som är så lite bemängt med facktermer som möjligt, säger hon.
Birgitta Arneklo-Nobins andra utgångspunkt är verkligheten.
-Jag arbetar i Malmö där 63 procent av barnen i första klass har bakgrund i en främmande kultur. En miljon människor i Sverige äter lugnande tabletter och 1,3 miljoner står utanför arbetsmarknaden medan andra arbetar ihjäl sig.
Hon menar att vi inte kan låta bli att bry oss, vi kan inte sitta som intellektuella och låtsas som vi inte ser.
-Jag kände att jag inte skulle klara mig som doktor om jag inte försöker bredda mig så mycket att jag kan möta all den nya kunskap och den annorlunda livsvisdom som väller över mig. Och det finns säkert många andra lärare i min situation.
I ett utkast till boken skriver hon:
”I denna bok gäller det lärar/handledarrollen. Det gäller Dig och mig. Vem skall bilda motkraft mot likriktning, mänsklig förödmjukelse, rädsla och fördummande kvasiledare om inte Du och jag, som representerar ´högre utbildning och utveckling´ i vårt samhälle, orkar och vill träda fram som goda förebilder och aktivt engagera oss?”
-När studenterna vill att utbildningarna ska bli bredare så säger de att de känner en oro över samhällsutvecklingen, att tillvaron är kaotisk och
ganska inhuman och att de letar trygghet i sig själva och goda förebilder som kan prata självkännedom. De vill att vi lärare ska vara breda, kunniga människor som utstrålar ett lugn och som inte utstrålar ”nu måste vi skynda oss”. Det är det jag tror att studenterna lägger in i bildningsbegreppet.
Hon tror att studenterna vill möta människor som vilar tryggt i sig själv genom god självkännedom om sina brister och tillkortakommande, som orkar vara nyfikna på varför andra tänker och tycker annorlunda, som har överblick och associationsförmåga. Att de söker en samtalspartner som kan reflektera på ett klokt sätt.
-Är de önskemålen möjligtvis något vi som lärare kan acceptera och så fall något vi kan entusiasmeras av? Och finns det utrymme, tid och lust? Får lärarna gå i de 5-poängs bildningskurser jag föreslår och få möjlighet bredda sig, samtala med andra kollegor, andas, kanske man orkar med de här önskemålen som studenterna har, säger Birgitta Arneklo-Nobin.

En föränderlig värld
Högskoleverket vill genom sitt bildningstema stimulera och bredda diskussionen om högskoleutbildningen och ge en motvikt till den alltför långt gångna specialiseringen.
-Är det högskoleutbildningens mål att leverera färdigutbildade personer till näringslivet, eller är det något annat? säger Per-Gunnar Rosengren,
projektledare för Högskoleverkets bildningstema.
Han menar att kunskapsutvecklingen går i rasande takt och att kunskap snabbare blir föråldrad.
-Hur ska vi veta vilken kompetens som behövs när studenterna är färdiga? Hur ska vi göra – ska vi tänka på ett annat sätt? undrar han.
–Vi behöver rusta studenterna för förändring och se till att de har generella verktyg att använda i en föränderlig värld.
Han anger flera anledningar till att HSV vill satsa på bildning.
-En uppgift för universitet och högskolor är att verka för reflektion och eftertanke i en tid av fragmentering och långt gången specialisering.
Han menar att i samhället ska universitet och högskolor stå för en god motkraft till klyftorna som skiljer människor åt.
-Jag tror också att bildning är på väg tillbaka både bland studenter och lärare, för vi behöver den generella kompetensen, säger han.
Hittills har Högskoleverkets bildningstema riktat sig främst till studenterna.
-Men vi måste nå lärarna. Även om de är föremål för allsköns kampanjer och är trötta på alla som kräver deras uppmärksamhet hoppas vi att de känner extra för bildning.
Högskoleverkets bildningstema kommer att fortsätta under 2005.
-Vi tänker publicera ett antal texter som utgångspunkter för en diskussion om bildning. Vi kommer också att ge ut ett antal skrifter som behandlar perspektiv på bildning utifrån olika ämnen. Först ut är Bildning och matematik. Och som steg två, någon gång under nästa år, ska vi arrangera en
konferens för att diskutera bildning, säger Per-Gunnar Rosengren.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023