Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

SFS startar kampanj mot högskoleavgifter

Sedan socialdemokraternas kongress i våras öppnade för att universitet och högskolor ska kunna ta ut avgifter för studenter utanför EES-området har debatten rasat. Nu drar SFS igång en kampanj mot förslaget.

18 december, 2004
Universitetsläraren

Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, ser frågan om avgifter för utomeuropeiska studenter som en principiell, ideologisk fråga.
-De som argumenterar för avgifter ser högskolan som en fabrik som producerar varor. Utbildningen är produkten och studenterna är konsumenter. Det underminerar kvaliteten i högskolan, säger Tobias Smedberg, ordförande för SFS.
Han menar att det synsättet helt strider mot Sveriges värderingar bakom högre utbildning.
-I Sverige har vi haft en grundbult att högre utbildning inte bara handlar om att få kunnig arbetskraft utan också om bildning och demokrati.
Och SFS menar att avgifter för studenter från länder utanför EES kommer att följas av avgifter för andra studenter också. Ett aktuellt exempel är
Storbritannien som nyligen beslutat öka de studentavgifter som infördes 1998.
-Antingen är regeringen väldigt naiv och ser inte att de driver på en process att införa avgifter för fler grupper eller också har de en dold agenda, säger Tobias Smedberg.

Få berörs
Att många rektorer argumenterar för avgifter för utländska studenter tycker Tobias Smedberg är märkligt, eftersom så få studenter berörs. I september räknade SFS med hjälp av HSV-statistik till 800 så kallade freemovers från utomeuropeiska länder.
-De skulle enligt en glädjekalkyl beräknad på 4 000 studenter kunna ge 75 miljoner kronor i avgifter Det är nästan ingenting jämfört med högskolornas totala budget på 16 miljarder. Och i de länder där man infört avgifter har inte lärosätenas ekonomi stärkts. Statsanslaget har istället sjunkit i samma takt som avgifterna stigit, säger Tobias Smedberg.
Enligt SFS analys är bakgrunden till avgifter vid universitet och högskolor en internationell trend. I de flesta västländer expanderar
högskoleutbildningarna kraftigt samtidigt som regeringarna strävar efter att sänka skatterna och minska de offentliga utgifterna. Ekvationen går
inte ihop och det försöker man på många håll lösa genom att låta studenterna betala avgifter för den högre utbildningen.
SFS startar nu en kampanj mot avgifterna. Upptakten är organisationens höstkonferens i Jönköping 19-21 november (efter denna tidnings pressläggning). Konferensen handlar just om avgifter i högskolan.
-Vi vill utveckla studenternas förmåga att argumentera i frågan och stärka den lokala slagkraften, säger Tobias Smedberg.
SFS kampanj stöds av SULF.
-Vi tycker det är bra att SFS tar upp frågan då det gäller att agera i tid så att vi inte hamnar i samma situation som i Storbritannien där lärare och
studenter demonstrerade på gatorna när det var för sent, säger Ann Fritzell, ombudsman på SULF.
Målet f�r SFS kampanj är att skapa opinion på varje lärosäte.
-Vi vet från Storbritannien att rektorerna är extremt styrande i en sådan här debatt. Vi vill tillsammans med lärarna skapa ett sådant tryck på rektorerna att om de väljer att stödja avgifter ska de känna att de varken har studenter eller lärare med sig, säger Tobias Smedberg.

Rektorer positiva
Rektorer vid svenska universitet och högskolor är till stor del positiva till avgifter.
I en rundringning som TT gjorde i slutet av vårterminen till de 31 största lärosätena var bara tre lärosäten uttalat negativa. En majoritet, 16 stycken, var positiva. Också flera rektorer vid de lärosäten som inte hade bestämt sig var personligen positiva till avgifter.
Enligt Sveriges universitets- och högskoleförbunds generalsekreterare Bengt Karlsson har förbundet ännu inte diskuterat frågan, men tillträdande
ordförande Bo Sundkvist, tillika rektor vid Uppsala universitet, har sin ståndpunkt klar.
-Jag är pragmatisk på den här punkten. När den förre utbildningsministern aviserat att han ska tillsätta en utredning om att ta betalt för studenter från länder utanför Europa måste svenska universitet och högskolor förbereda sig på den situationen, säger han.
Han kopplar avgifterna till den ”bekymmersamma” frågan om de urholkade resurserna för universitet och högskolor.
-I en situation när resurserna på grundutbildningen urgröps måste vi utnyttja den här möjligheten. I längden kan man inte begära att de svenska
skattebetalarna ska betala för studenter från andra länder än de vi har avtal med, det vill säga EU och EEC-länderna.
Bo Sundqvist är medveten om den internationella utvecklingen och tror att detta är första steget mot avgifter för fler studenter.
-Det är klart att det öppnar för en diskussion i framtiden om avgifter för andra grupper, det visar utvecklingen i andra länder. Det är rimligt att
räkna med att det kommer även här. Vi i Skandinavien börjar ju bli ganska ensamma i världen om att inte ta ut avgifter.

Annorlunda villkor försvårar
Han tror att internationellt utbyte försvåras av om svenska studenter har alltför annorlunda villkor än studenter från andra länder.
-För internationaliseringen och mobiliteten tror jag att det på sikt blir en fördel att även Skandinavien får ge upp på den här punkten, säger han.
Bo Sundkvist anser att avgifter för studenter kan höja kvaliteten.
-Jag tror också att om svenska lärosäten är med och konkurrerar om studenterna på den internationella marknaden gynnar det på sikt kvaliteten på de svenska utbildningarna.
Redan nu är svenska lärosäten med och konkurrerar, men de behöver inte ta betalt, en i längden omöjlig situation, säger han.

Helt fel ute
Ann Fritzell, SULF, anser att de rektorer som ser studentavgifter som lösningen på universitetens ekonomiska problem är helt fel ute.
-Jag tror att de är grundlurade om de tror att avgifter kan lösa högskolornas ekonomiska problem. Det är för det första som att spotta i havet med tanke på hur få de utomeuropeiska studenterna är. För det andra tillåter inte nuvarande regelverk (avgiftsförordningen) att uppdragsverksamheten får gå med vinst. Inte ens om rektorerna finge införa avgifter för svenska studenter skulle de få behålla pengarna. De skulle med största sannolikhet gå tillbaka till staten på ett eller annat sätt, säger Ann Fritzell.
Så hon förstår inte rektorernas argument att avgifter skulle hjälpa upp lärosätenas finanser. Däremot kan hon möjligen förstå att svenska staten inte anser sig ha råd att betala utomeuropeiska studenter. Men hon anser att även det är fel tänkt.
-Man bör snarare se utländska studenter som en bra investering. Med generösare regler för att låta utländska studenter stanna efter avslutade studier skulle man utan särskilt avancerade nationalekonomiska kalkyler lätt kunna visa att de går med vinst.
Och ser man på längre sikt blir kalkylen ännu mer positiv.
-Om studenterna återvänder till sina länder kommer de att bidra till att sprida kunskap om Sverige och respekt för det svenska utbildnings- och
forskningssystemet. Och de kommer att skapa kontaktvägar som vi i det svenska samhället kommer att ha glädje av i all framtid. Man kan alltså också se det dels som en form av avancerad och effektiv hjälp till länder i tredje världen, dels som ett bidrag till internationaliseringen av svensk
högskola, säger hon.
Hon menar att det är så ledande utbildningspolitiker och företrädare för högskolan hittills har sett på utländska studenter.
-Och jag tycker det är ett bra sätt att se på dem i fortsättningen också, säger Ann Fritzell.

PER-OLOF ELIASSON

Östros 180-graders sväng
Så sent som den 18 februari 2003 argumenterade Thomas Östros i riksdagen: ”om man börjar införa avgifter för studenter som kommer från länder utanför
EES-området så kommer detta att vara en murbräcka som till slut driver fram avgifter också för svenska studenter”.
Nästan exakt ett år senare, den 28 februari 2004, föreslår han i en debattartikel i DN avgifter för utomeuropeiska studenter för att senare på våren få stöd för förslaget på socialdemokraternas extra partikongress.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023