Sedan 1993 har Rådet för högre utbildning vid Högskoleverket stöttat pedagogiska utvecklingsprojekt inom grund- och forskarutbildningen. Rådet fick i år in 186 ansökningar.
-I år har ansökningarna varit bättre än tidigare, de har varit tydligare förankrade i befintlig kunskap, säger Per Ekman, handläggare vid Rådet för högre utbildning.
Av tolv projekt som fått pengar i år kommer inte mindre än fyra från Linköpings universitet, två vardera från Högskolan i Borås och Växjö
universitet och ett vardera från Umeå universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Malmö högskola och Chalmers tekniska högskola. De flesta projekten får mellan en och två miljoner kronor fördelat på två år.
Att anslagen inte är fördelade på fler lärosäten beror på att de vinnande förslagen har tagits fram av sju olika ämnesgrupper. I princip har rådet, med något undantag, belönat de två högst rankade ansökningarna inom varje ämnesområde.
Rådet har ett antal urvalskriterier varav det viktigaste är att det ska finnas en tydlig pedagogisk idé.
-Förslagen ska inte heller vara gammal skåpmat utan på något sätt förnyande. Generaliserbarheten är också viktig, vi önskar att resultaten ska gå att använda vid andra utbildningar, säger Per Ekman.
Lärande i fokus
Studenterna ska involveras inte bara i lärandeprocessen utan också i planeringen och genomförandet av projektet.
-Studentens lärande ska vara i fokus, det är det viktigaste, säger Per Ekman.
Någon speciell pedagogik eller särskilda ämnesområden förordar inte rådet.
Rådet har dock i uppgift att främja metoder för att integrera genusperspektivet i undervisningen.
Av de projekt som fått stöd märks ett genusprojekt vid Handelshögskolan i Stockholm lett av docent Anna Wahl som fick nästen en miljon kronor för
”Integrationens andra våg – metoder för undervisning i könsteori på ekonomutbildningar”.
Rådet för högre utbildning skriver i sin motivering att projektet ”har förutsättningar att konkret demonstrera hur genusperspektiv i undervisningen kan hanteras. Det har därvidlag betydelse att projektet
finns vid ett mansdominerat lärosäte, där genusperspektiv kan antas möta motstånd”.
För ett annat projekt med genusinriktning vid Malmö högskola har fil dr Ylva Gislén fått 1,7 miljoner kronor, ”Att medvetet använda strukturella
spänningar i mötet med akademisk kultur. Lärande med feministiskt kunskapsteoretiskt perspektiv”. Utgångspunkten här är spänningen mellan den
akademiska kultur som lärarna representerar och studenternas olika bakgrund av kön, klass och etnicitet. Studenter från icke-akademiska miljöer
uppfattar gärna de akademiska analytiska verktygen som hotfulla och för akademiska.
Centralt i projektet är en dialog mellan studenter och lärare för att undersöka attityder till akademisk kultur och feministisk teori. Tanken är att lyfta fram studenternas individuella erfarenheter och göra dem till utgångspunkt för analys och teoretisk reflektion. Till de verktyg man planerar att använda hör loggböcker, essäskrivning och seminarier.
”Resultatet tänks kunna bli användbart som pedagogisk modell och inspiration för lärandemiljöer utanför projektet för att stärka studenter från nya sociokulturella studiemiljöer”, skriver Rådet för högre utbildning.
Lärprocessens didaktik
Projektet ”Lärprocessens didaktik” under ledning av universitetslektor och prodekanus Steffen Häggström vid Chalmers sektion för Väg- och vattenbyggnad har fått två miljoner kronor.
-Rådet anser att det här projektet har ett stort generellt värde.
Projektet handlar om att studenterna inte bara ska ta emot kunskap, utan skaffa sig förmågan till djupinlärning och bli medvetna om sitt eget
lärande, säger Per Ekman.
”Lärprocessens didaktik” vill åstadkomma det genom att lägga in moduler med didaktiska moment i undervisningen. I modulerna ska ingå föreläsningar,
handledning, seminarier och utvärderingar. Studenterna ska därigenom stimuleras att reflektera över sin egen lärandeprocess och utveckla
kritiskt tänkande och problemlösning. ”Idén /–––/ att få mer reflekterande och ansvarstagande studenter är mycket tilltalande”, skriver rådet.
Universitetslektor Maria Sunnerhagen vid Linköpings universitet har fått drygt en miljon kronor för projektet ”Ökat studentansvar för avancerad
laborativ inlärning i större grupper: reflektion, peer learning och interdisciplinärt lärande.”
-Projektet är en följd av den nya verkligheten vid universiteten med resursbrist och större grupper, säger Per Ekman.
Större ansvar
I projektet vill man att studenterna ska ta större ansvar för laborationerna, lära sig av varandra och få ett reflekterande förhållningssätt. Bland annat ska det finnas ett reflektionsrum, en lokal där det finns en lärare tillgänglig för att under pågående labb diskutera processer och resultat med studenterna.
Ett par av projekten går ut på att studenterna genom eget arbete ska tränga in i områden som uppfattas som svåra.
Det ena är ”Datoranimeringar för aktiv lärande av kemiska koncept” vid Högskolan i Borås med
universitetslektor Kim Bolton som projektledare. Projektet får dryga två miljoner kronor. Fysikalisk kemi uppfattas av många studenter som ett svårt
ämne. För att studenterna ska få djupare förståelse för den mikroskopiska nivån ska de själva datasimulera kemiska koncept och sedan förklara dem för sina kurskamrater.
Det andra projektet är ”Korpusar i grammatikundervisningen – mot högre motivation, djupare förståelse och mer solida färdigheter i engelsk grammatik”, med fil dr Maria Estling Vannestål vid Växjö universitet som projektledare. Det projektet får närmare en miljon kronor.
-Grammatik är inte alltid så lätt och uppfattas av många som något tråkigt. Det här projektet ger studenterna ett alternativ till den traditionella grammatikundervisningen, säger Per Ekman.
I Växjöprojektet ska A-studenterna i korpusar (textdatabaser) själva få undersöka hur grammatiska regler tillämpas i praktiken och sedan redogöra
för sina medstudenter.
-Det är ett sätt att verklighetsanknyta undervisningen och levandegöra grammatiken, säger Per Ekman.
Utökar verksamheten
Även framdeles ska Rådet för högre utbildning varje år dela ut pengar till pedagogiska utvecklingsprojekt. Dessutom utökar rådet verksamheten med nationella satsningar på strategiska pedagogiska utvecklingsprogram inom olika ämnesområden.
Först ut är en satsning vid Uppsala universitet med universitetslektor Mats Daniels som ansvarig. Satsningen har fått cirka fem miljoner kronor
fördelat på tre år för att utveckla undervisningen i teknikämnen. Man vill
”skapa undervisningsmiljöer där studenterna ser lärandet av teknik i ett sammanhang, skapat både av sociala relationer och kring tillämpningarna av
tekniken”. Inom ramen för satsningen har Mats Daniels startat CeTUSS (Center för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang).
-Nästa ansökningsomgång för båda typerna av anslag utlyses efter årsskiftet, säger Per Ekman.
PER-OLOF ELIASSON
