SVAR TILL Bengt Hansson:
Med anledning av det svar Bengt Hansson gav i Universitetsläraren 14/2004 beträffande min debattartikel i nummer 12/2004 i samma tidskrift vill jag göra en del kommentarer för att stimulera till mer debatt. Bengt Hansson påtalar att beträffande Vetenskapsrådet (VR) så är det ”forskarna själva som styr” och att inom VR där råder ”forskarstyre och att högsta kvalitet avgör”. För mig låter detta mer som en vilja att lägga locket på. Det VR som vi forskare ute på universitet och högskolor konfronteras med och t.ex. dess nyligen publicerade underlag till forskningspropositionen ger uttryck för en forskningspolitik som i allt större grad är styrd. När nu VR drabbas av denna trend blir situationen allvarlig eftersom VR finansierar svensk grundforskning. Det var kring detta problem jag med min tidigare artikel ville skapa en debatt. Visst är det så Bengt Hansson att forskare är aktiva inom VR i t.ex. ämnesråden och granskningar och bedömningar av ansökningar, men riktlinjerna för fördelningen av medel ges av regering och utbildningsdepartement vad jag förstår.
Jag tror att för de flesta som läst ämnesrådens artikel [1] så framgår det ganska tydligt att man är mycket kritisk till ”att forskningen styrs till strategiska områden”. Jag citerar ytterligare ur nämnda artikel, ”Styrningen av grundforskningen har dessutom ökat genom att pengar riktas mot speciella forskningsfält som inte styrs av forskarna själva”. Sedan nämner man ett antal forskningsområden som exempel. Dock är man i detta inlägg inte tydlig huruvida man vänder kritiken mot VR. Men t.ex. mot bakgrund av skrivningen i VR:s underlag till forskningspropositionen författat av ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap [2], anser jag att man i högsta grad kan göra det. Jag antar tongångarna är liknande i de övriga ämnesrådens underlag.
I underlaget [2] skriver man att projektbidragen till enskilda forskare är ämnesrådets viktigaste stödform, det är bra (!) och ligger i linje med vad de kritiska ämnesråden för Humaniora och Samhällsvetenskap skriver [1]. Vidare kan man läsa, dels att ”ämnesrådet föreslår ett antal ämnesområden för nya riktade satsningar som strategiskt viktiga framtidsinitiativ” och dels att man på uppdrag av regeringen lämnat förslag på ”starka forskningsmiljöer”. Man påpekar dock att det finns en fara för att projektbidragen kommer till korta om inte mer pengar tillförs från statsmakterna. Slutklämmen under rubriken ”strategiska frågor” blir med tanke på att också fakultetsanslagen minskar : Ge VR mer pengar !
Den logiska konsekvensen av den lägesbeskrivning man ger av finansieringen av grundforskning vore ju snarare att VR yrkade på en strategi som innebar att:
1. Fakultetsanslagen ökar på rådsanslagens bekostnad – visa respekt för universitetens och forskarnas integritet och professionalism.
2. VR minskar på styrningen av grundforskningen till förmån för projektbidragen.
Poängen i de kritiska ämnesrådens inlägg [1] var ju just att ingen kan förutsäga framtiden och därför riskerar de riktade satsningar och satsningar på ”strategiskt viktiga framtidsalternativ” i praktiken att bli kontraproduktiva och snarare konservera än nyskapa. Dessutom, vilket jag påtalade i mitt tidigare inlägg, riskerar man monopolisering och rundgångseffekter, man plöjer i de gamla fårorna och mindre forskargrupper förtvinar. Det kan så vara att ledamöterna som författad inlägget [1] låter hälsa Bengt Hansson att deras kritik inte var riktad mot VR. Vad jag vill visa med detta inlägg är att VR inte går fri från trenden att styra forskningen som drabbat andra finansiärer. Locket skall av och debatt väckas för att rädda framtidens grundforskning.
[1] Universitetsläraren sid 11 , 9/2004
[2] Brochyren ”Kunskap om vår värld ger kunskap för utveckling – forskningsstrategier inom naturvetenskap och teknik” – Vetenskapsrådets underlag till forskningspropositionen 2005-2008 från ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap
BO HELLSING
Professor i Fysik
Göteborgs Universitet
