Universitetet i Tartu har få fackligt anslutna

Universitetet har varit en tummelplats för många nationaliteter. Dessa utifrån kommande lärdomsmästare och härförare har byggt upp, rivit ner och i generation efter generation undervisat Estlands unga kulturbyggare. Universitetet i Tartu befinner sig i centrum för landets dramatiska historia.

-Tallin må vara landets ekonomiska och finansiella motor. Tartu är Estlands intellektuella huvudstad, anser Aleksander Jakobson, som är ombudsman för
facket.
I ett fältläger vid Nürnberg grundade Gustav II Adolf våren 1632 Academia Gustaviana. I skuggan av universitetets huvudbyggnad står en staty av
krigarkungen, som med ett majestätiskt pekfinger bestämmer var akademin ska placeras.
Arméer slogs och brände och långa perioder var lärosätet i Tartu stängt.
Ändå talar många ester ännu om det svenska 1600-talet som ”den gamla goda tiden”. Denna beskrivs som en period av uppbyggnad. Nya skolor anlades och
kunskaper spreds till allt fler ester.
De kommande seklen härskade ryssarna. Universitetet var stängt nästan hela 1700-talet. Alexander I startade åter verksamheten i början av 1800-talet.
En ny, ståtlig byggnad uppfördes i klassicistisk stil med pelare, stuckatur och takmålningar.

Imponerande byggnad
Hur många studenter har inte vid det första besöket i Tartu blickat upp mot den imponerande fasaden, ryst av vördnad inför pelarentréns höghet och darrat inför kommande examensprov. En skön maktdemonstration!
Tyska professorer kallades till universitetet, som blev en mötesplats för tsardömet och den västeuropeiska kulturen.
Baltikums ende nobelpristagare heter Wilhelm Ostwald. Kemisten startade sin akademiska karriär i Tartu i
slutet av 1800-talet.
Estland blev en självständig republik 1918. Landets blå-svart-vita flagga hade först tagits i bruk i en studentförening i universitetsstaden. I början av 1940-talet var det dags för nästa krig och nästa ockupation. Sovjetiska trupper marscherade in i Baltikum.
Den sovjetiska eran blev outhärdligt lång. Aleksander Jakobson minns hur den fackliga rörelsen var en kugge i den byråkratiska diktaturens maskineri.
-Hyllorna i affärerna gapade tomma. I stället fördelades en mängd varor efter beslut i fackförbundets styrelse och godkännande från
kommunistpartiet, berättar Aleksander Jakobson.

Delade ut dammsugare
Den medlem som befann sig långt ner på partiets och fackförbundets meritlista kunde exempelvis få problem med att hålla rent hemma. Dammsugare distribuerades nämligen efter beslut i fackföreningens styrelse. Å andra sidan kanske det inte fanns så många rum att städa, eftersom sovjetmedborgarna fick egen lägenhet först efter nådigt bifall från organisationen.
Det finns alltså starka skäl till den i dag utbredda misstron i Estland mot facket. Cirka 15 procent av landets löntagare är organiserade.
-Vid universitetet är forskare, lärare, bibliotekarier och administrativ personal med i samma förbund. Av de drygt 2 000 anställda är cirka 25 procent anslutna, berättar Aleksander Jakobson.
Under sovjetepoken var facket en diversebutik som sysslade med det mesta, utom det mest självklara. Att förhandla om löner.
I dag är den genomsnittliga lönen i Estland drygt 4 000 kronor. Visst är maten billigare och boendekostnaderna inte alls så höga som i Sverige, men det är ändå ett hårt slit att få ekonomin att gå ihop.
Enligt Aleksander Jakobson tjänar en lärare vid universitetet cirka 5 000 kr och en docent ytterligare ett par tusen kr.
-Lönegapet är för litet mellan universitets lärare och de löntagare som inte alls har samma kvalificerade utbildning, anser fackets ombudsman.

Erfaren fysiker
En av universitetets mest erfarna forskare och lärare heter Jaan Salm. Han är doktor i fysik och specialist inom meteorologin.
När kriget var som kallast, i mitten på 50-talet, skrev han in sig vid universitetet och anställdes senare vid institutionen för fysik.
På 60- och 70-talen försökte fysikern förgäves gång på gång få tillstånd att resa utomlands för att delta i kongresser och arbeta vid andra universitet.
Forskaren var inte partimedlem och bemöttes därför med stor skepsis.
Nu har gränserna öppnats, men nya hinder gör det svårt för Jaan Salm att presentera sina vetenskapliga rön i andra länder och världsdelar.
Flygbiljetter kostar pengar och pengar är en bristvara i dagens Estland.
-Sedan flera år tillbaka är jag pensionär men jobbar ändå vidare. Det är näst intill omöjligt att leva på pensionen, framhåller Jaan Salm.
Universitetet i Tartu har under sin historia präglats av livliga internationella kontakter med undervisning på svenska, ryska, tyska och estniska.
Många äldre lärare och forskare har dock isolerats från omvärlden. Två ”böcker” med mycket olika innehåll har påverkat deras yrkesverksamma liv.
Partiboken och plånboken. Den förra införskaffades aldrig till det vetenskapliga biblioteket och den senare är ofta för tunn.
Jaan Salm har arbetat vid universitetet i fyra decennier och publicerat ett stort antal vetenskapliga rapporter. Hans pension är i dag 1600 kr i månaden.
-Jag är 67 år och sannolikt får jag inte fortsätta jobba nästa år, befarar forskaren.

Estland med i Europa
Nu slås dock portarna upp på vid gavel mot Europa. Sedan den första maj i år är Estland medlem i EU. Detta påverkar också verksamheten vid universitetet.
Den engelska institutionen har fått en nytändning. Allt fler studenter kombinerar studier i EU-språket med utbildning i ekonomi, juridik eller marknadsföring.
I mer än ett decennium har de båda universitetsstäderna Uppsala och Tartu varit vänorter. Lärare och elever korsar Östersjön och utbyter erfarenheter med kolleger vid vänuniversitetet.
I de centrala delarna av Tartu ligger Uppsala Maja, som är en av stadens äldsta träbyggnader. Huset byggdes på 1720-talet och restaurerades under
1990-talet i ett projekt, som var ett led i vänortsutbytet.
På klingande svenska guidar Katri Laev runt i seminariesal, bibliotek, källare och sovrum. Den före detta studenten har läst både svenska och engelska. Språkkunskaperna kombineras med studier i företagsekonomi.
Guiden på Uppsala Maja passar väl in i universitetets traditioner. Lärdomens språk är legio.

CURT ISAKSSON


Kategorier: Arkiv