Flera lokalföreningar har skrivit motioner, bland dem SULF vid Chalmers, som efterlyser en handbok, en LEX SULF.
I motionen undrar skribenterna vad SULF anser i viktiga frågor, som direkt berör medlemmarna. Det vet förstås minnesgoda medlemmar och förbundets kansli, konstateras i motionen. Men vad vet ”alla behövande medlemmar ” och särskilt ”kortvarigt engagerade förtroendevalda som är i brinnande behov av vägledning” ?
”Vi är övertygade om att mycket vore vunnet om förbundets åsikter i väsentliga frågor var lättillgängliga i översiktlig form, i en med rimliga mellanrum uppdaterad ´handbok´ (på pränt och på SULF:s hemsida). På varje uppslagsord borde däri endast ges en ytterst kort sammanfattning av förbundets syn, åtföljd av hänvisning till utförligare material såsom skriftserien och publicerade dokument.”
Motionen avslutas med uppmaningen ”Kongressen bör ge i uppdrag åt förbundsstyrelsen att låta utarbeta och utge en sådan kortfattad handbok, en LEX SULF”.
Även SULF vid Umeå universitet är inne på samma linje. I en motion med målet att underlätta det fackliga arbetet hemställs ” att kongressen beslutar ge styrelsen i uppdrag att tillse att ett hjälpmedel utvecklas, som hjälper våra förtroendemän att snabbt hitta relevant information kring våra vanligaste ärenden”.
Handfast hjälp efterfrågas även i en motion från SULF vid Stockholms universitet. Det gäller jämställdhetsplaner och vilka frågor som ur facklig synpunkt är särskilt angelägna att beakta i planerna. Motionen utmynnar i hemställan ”att förbundsstyrelsen, i den form den finner lämpligt, tar fram goda exempel på utformning och implementering av jämställdhetsplaner för universitet och högskolor”.
Även doktoranderna vill ha en liknande hjälp. I en motion från SDF (Sveriges Doktorandförening) sammanfattas i hemställan till kongressen ”att förbundsstyrelsen, i den form den finner lämpligt, tar fram goda exempel på utformning och implementering av jämställdhetsplaner för universitet och högskolor beträffande doktorander”.
Individuell plan
Sektionen SUAF (Sveriges Universitetsadjunkters Förening) konstaterar i en motion att många adjunkter inte får den tid de skulle behöva för forskning eller kompetensutveckling, samt att det är svårt att få en sammanhängande tid för detta.
Därför hemställs ”att SULF aktivt verkar för att kravet på en möjlighet till obligatorisk forskning/kompetensutveckling införs i centrala avtal, exempelvis ALFA”, samt ”att SULF aktivt verkar för att universitet och högskolor tar in i lokala anställningsordningar och arbetstidsavtal en individuell tidplan som utvisar när adjunkten kan få en sammanhållen forsknings/kompetensutvecklingsperiod som är skild från andra samtidiga arbetsuppgifter”.
Professorerna, i sektionen SPF (Sveriges Professorers Förening) framhåller att både dagens befordrade professorer och professorer från tidigare tjänstesystem bör ha lika villkor. Det gäller undervisningsskyldighet, löner och anställningstrygghet – i samtliga fall har befordrade professorer sämre villkor.
I hemställan sammanfattas ”att styrelsen verkar för att alla professorer inom högskolan skall ha lika förmåner oberoende av hur de blivit anställda”.
SPF har även en motion som berör pensionerade professorer, emeriti. Många av dem vill fortsätta arbeta, men de har mycket olika villkor vid sina lärosäten. En minoritet har stora svårigheter: ”Deras arbetssituation varierar från otillfredsställande till hopplös.”
SPF vill ”att förbundet i kontakter med högskolorna verkar för att emeriterade professorer bereds praktiska förutsättningar för fortsatt verksamhet på sin gamla arbetsplats.”
Oroas av resursbrist
Lektorernas sektion ULF (Sveriges Universitetslektorers och Forskares Förening) oroas av en resursbrist som inte syns. Inga lokala arbetstidsavtal, eller bristande efterlevnad av befintliga avtal, ”kan dölja en del av den faktiska och besvärande resursbristen inom universitet och högskolesystemet”.
Det leder till att det blir oklart hur mycket undervisningstid som resurserna räcker till. ”När en lärare i en blandning av oro för anställningen och glädje i arbetet arbetar mer än de anslagna resurserna egentligen medger, syns det inte hur mycket (snarare lite) arbete som staten faktiskt betalar för.” ULF fortsätter: ”Sektionsstyrelsen anser vidare att om studenter landet runt endast skulle möta den undervisningsmängd och kvalitet som ´studentpengen´ verkligen räcker till skulle de studentfackliga organisationerna i än högre grad få anledning att göra gemensam sak med SULF avseende kravet på en ökad resurstilldelning till landets universitet och högskolor”.
I en annan motion vill ULF att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ”utreda och sammanställa hur kriterierna för befordran – i första hand från lektor till professor – ser ut vid olika lärosäten, samt att för den händelse man finner att kriterierna ser olika ut verka för att de blir mer lika med målet att kriterierna bör vara rimliga och i huvudsak desamma vid olika lärosäten”.
Sektionernas framtid är en fråga för kongressen mot bakgrund av att SULF:s styrelse lägger en proposition om att avskaffa sektionerna.
Det kommenteras till exempel av SPF, som sammanfattar sitt yrkande med ”att professorssektionen bibehålls som sektion inom förbundet”.
Doktorandsektionen, SDF, berörs inte av förslaget att lägga ner sektionerna. Men SDF försvarar sektionerna och skriver ” I tider när fackligt arbete blir allt svårare, när våra medlemmar blir allt mer tidspressade ser vi med tacksamhet på de individer i sektionerna som orkar engagera sig även i dessa frågor”. Vidare sammanfattar doktoranderna ”Inom SDF finner vi det naturligt att efter disputation kunna fortsätta engagera oss även i nästa sektionsled och att fortsätta få tillgång till de berikande möten och intressanta utblickar av förhållandena på olika lärosäten som SDF har givit oss”.
Slutsatsen lyder: ”Vi hemställer därför att styrelsen måtte besluta att sektionerna skall bestå på nuvarande sätt men med säkrad representativitet”.
Andra viktiga frågor för doktoranderna är lönerna – SDF vill ha en markering av att doktorandstegens löner är lägstalöner – och att alla doktorander ska ha doktorandtjänst. SDF hemställer ”att kongressen uppdrar åt förbundsstyrelsen att bilda en arbetsgrupp som tittar på vad Lunds universitet har gjort för att avskaffa stipendier som finansieringsform, vad detta fått för effekter samt hur det kan appliceras på landets övriga lärosäten”.
Doktoranderna påpekar även att ”mycket lite har sagts om hur karriärvägarna ser ut efter disputation”. Och de noterar ” Inom vissa ämnen har den nydisputerade ofta att se fram emot sju år eller mer, innan ett lektorat kan erhållas”.
Slutsatsen blir en hemställan ”att förbundsstyrelsen genomför en undersökning av hur karriärmöjligheterna för nydisputerade ser ut och att lyfta fram svårigheterna i debatten”.
På SULF:s hemsida
Alla motioner finns på SULF:s hemsida.
Förbundsstyrelsen tar ställning till motionerna vid ett styrelseinternat den 13-14 oktober. Motionerna kommer därefter att behandlas i olika utskott vid kongressen av de 100 ombud som lokalföreningarna utsett.
EVA RÅDAHL
