Med rätt eller orätt anses företrädare för universitet och högskolor ständigt klaga över de förhållanden som råder där. Och till de gnälliga förs ofta nog också SULF!
Här är väl inte platsen att ägna sig åt självrannsakan, allra minst som vi faktiskt ofta ställs inför omständigheter som är oacceptabla. Och att tiga då vore oförsvarligt!
I de undersökningar som gjorts av allmänhetens förtroende för skilda samhällsinrättningar toppar universitet och högskolor. Detta är positivt och givetvis en förutsättning för att regering och riksdag ska kunna föreslå de ytterligare investeringar i grundforskning och högre utbildning som är nödvändiga. Thomas Östros och hans departement är förtjänta av beröm för sin prestation att åstadkomma de ökade anslag som är nödvändiga för att en forskningsproposition värd namnet ska kunna framläggas. Från SULF:s sida är vi förvissade om att de nya pengarna kommer att få stor nytta. I andra sammanhang ska vi återkomma till vad som i dagens läge är viktigast att göra, och hur insatserna bör göras.
Men, som många av denna tidnings läsare redan har uppmärksammat, det finns i budgetpropositionen också sådant som missgynnar högskolan. Främst tänker vi då på PLO, pris- och löneomräkningen. Den är lägre för de statliga universiteten och högskolorna än för övriga statliga myndigheter! Den förklaring som ges till detta förhållande är att bl.a. stiftelsehögskolorna Chalmers och Jönköping i detta sammanhang måste subventioneras av sina rent statliga kolleger. Finansdepartementet räknar nämligen inte med en lägre PLO för dem. Samma sak gäller anslagen för klinisk forskning och utbildning för läkare och tandläkare. Årets budgetproposition innebär att den dolda besparingen att högskolornas PLO blivit knappt 0,2 procent lägre för 2005. För innevarande år var motsvarande siffra 0,3-0,4 procent.
SULF har vid upprepade tillfällen de senaste åren riktad allvarlig kritik mot hur lättsinnigt staten hanterar den viktiga PLO:n inom högskoleområdet. Den intresserade uppmanas att ta del av SULF:s skrift XXIV Utbildning – Utbyggnad – Urholkning: de fakta som kan inhämtas där, brukar kunna förgylla bordskonversationen under de allra tristaste middagsbjudningar!
I smyg fortsätter även denna gång regeringen och stödpartierna att urholka anslagen, och särskilt allvarligt även prislapparna i grundutbildningen. Förmodligen kommer den låga PLO:n att försvåra löneförhandlingarna, även om läget ingalunda är så besvärligt som vissa arbetsgivare har gjort gällande. Till den frågan återkommer vi!
Likafullt: under en följd av år på 90-talet tappade anställda inom högskolan i löneutveckling i jämförelse med övriga statligt anställda. Den mycket ogynnsamma utvecklingen har brutits de senaste åren, då högskolan ligger strax över snittet för övriga statliga myndigheter. Däremot har inte 90-talets eftersläpning kunnat inhämtas.
SULF anser därför att regering och riksdag av rättviseskäl mot och av omsorg om högskolesektorn måste rättställa PLO:n. Det är orimligt att med dessa smygbesparingar ytterligare belasta resurserna för högre utbildning och forskning.
GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör i SULF
