Idag citeras KI-forskare – imorgon Örebro-forskare?

Forskare vid universiteten i Uppsala och Lund, tätt följda av de på Karolinska institutet, publicerar flest artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Kostnaden per vetenskaplig artikel i förhållande till lärosätets anslag varierar starkt. billigast är Uppsala, där varje artikel kostar en miljon kronor. Dyrast är de mindre högskolorna däe varje artikel kostar mellan två och fyra miljoner.

Siffrorna är hämtade ur Vetenskapsrådets genomgång av internationella publiceringar från svenska lärosäten. Vetenskapsrådet har analyserat över 60 000 artiklar med svenska avsändare publicerade åren 2000-2003 i
databaserna hos Thomson Scientific (tidigare Thomson/ISI) som indexerar 8 600 vetenskapliga tidskrifter. VR har vidare använt Högskoleverkets uppgifter om lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning.
Man har därigenom dels fått siffror på hur många vetenskapliga artiklar, som publicerats från ett lärosäte, och dels hur mycket varje artikel motsvarar i forskningsintäkter.
De stora universiteten i Uppsala och Lund samt Karolinska institutet publicerade i genomsnitt cirka 2 300 artiklar per år medan flera av de mindre högskolorna publicerade 15-20 artiklar i genomsnitt per år.
Räknat i förhållande till forskningsintäkterna verkar Uppsalauniversitet vara mest kostnadseffektivt, en artikel per miljon kronor. KI ligger strax över en miljon, medan exempelvis Chalmers och KTH båda ligger på en kostnad av 1,4 miljoner per artikel.
Högst kostnad per artikel har de mindre högskolorna.
Att antalet publicerade artiklar per krona vid små högskolor är så lågt har flera förklaringar.
-En stor del av resurserna till de små högskolorna kom till efter 1998 och det tar upp till tio år innan forskningsresultatet visar sig i vetenskapliga artiklar. Men, än så länge har få av de små högskolorna en
positiv utveckling i antalet publiceringar. Ett exempel på att resurser ger effekter på sikt är Örebro universitet som har en god utveckling under den
här perioden, säger Ulf Sandström, analytiker vid Vetenskapsrådet.

Äventyrar kvaliteten
Enligt en nyligen publicerad rapport från Högskoleverket finansieras en stor del av forskningen vid de mindre högskolorna till exempel av företag, kommuner och KK-stiftelsen. Då är incitamenten för att publicera
vetenskapliga artiklar mycket små eller obefintliga. Istället värderas andra kvaliteter som kontakter med näringslivet och användbara resultat.
-För de regionala högskolorna är det viktigt att ha ett väl fungerande samarbete med det lokala näringslivet. Då kan det vara svårt att samtidigt få utrymme och tid för att publicera sig i internationella tidskrifter. Att
skriva artiklar för kvalificerade vetenskapliga tidskrifter är resultatet av mycket arbete och stora insatser.
Ulf Sandström menar att alltför ensidig inriktning på samarbete med företag kan äventyra den vetenskapliga kvaliteten.
-Internationell publicering fungerar som en kvalitetssäkring. Därför är också kvaliteten på samarbetet med näringslivet beroende av att högskolan
strävar efter att internationalisera sin forskning, säger han.
Det är i första hand forskare inom naturvetenskap, teknik och medicin som mäter vetenskaplig framgång i antal artiklar publicerade i internationella
vetenskapliga tidskrifter.
Än så länge är det en mindre del av den
samhällsvetenskapliga forskningen som syns internationellt. Och humanister publicerar sig i former som inte ger avtryck i internationella artikeldatabaser.

Jämföra sig med andra
Bibliometri, kvantitativa studier av den vetenskapliga litteraturens sammansättning och utveckling, kan användas på många sätt, som ett stöd för politiker och beslutsfattare, men också av enskilda lärosäten för att kunna jämföra sig med andra.
-Bibliometrin har funnits i snart 30 år och används mer aktivt i andra länder, säger Ulf Sandström. I till exempel Tyskland ger universiteten forskarna belöningar för de publiceringar som kommer in i databasen.
VR:s analys är en första ansats att få grepp om den vetenskapliga produktionens utveckling och är därför ganska grov. Metoderna kommer att utvecklas och förfinas, enligt Ulf Sandström.
-Vi vill kunna göra jämförelser inte bara mellan universitet, utan mellan fakulteter. Till exempel naturvetenskaplig fakultet i Stockholm, Uppsala
Göteborg och Lund.

Likartat resultat
Där VR nu kan jämföra blir resultatet ganska likartat oavsett universitetens storlek. Lund, Linköping och Göteborg har ungefär samma resultat räknat i publiceringar per krona.
Undersökningen tyder inte på att det finns några uppenbara stordriftsfördelar.
-Varje insatt forskningskrona ger ungefär samma avkastning i antalet artiklar oavsett storleken på lärosätet, betonar Ulf Sandström.
Inte heller verkar de mest lysande forskarna vara koncentrerade till några få stora universitet.

Fyrtiofem svenskar
I ett remissvar till utredningen om finansiering av
starka forskningsmiljöer (Ds 2004:21) hänvisar VR till databasen www.isihighlycited.com som omfattar en procent, 4 800, av de mest citerade forskarna i världen. Av dem är 45 svenskar, de är fördelade på 11 universitet och högskolor och ett företag, Astra Zeneca.
”Om vi utgår från att högciterade forskare generellt sett finns och frodas i starka forskningsmiljöer kan vi dra slutsatsen att de starka miljöerna finns på många ställen i det svenska forskningslandskapet. Alla svenska
universitet förefaller vara såddbäddar för sådan verksamhet”, skriver VR i remissvaret.
-De finns på SLU, i Umeå, Uppsala, Lund, Göteborg, och så vidare. KI har flest citerade forskare, säger Ulf Sandström.
”Under alla omständigheter är storleken på den lokala
universitetsorganisationen inte någon utslagsgivande faktor för excellens i forskningen” hävdar VR i sitt remissvar.
–Nästa forskare som blir mest citerad kan vara från Örebro eller Kalmar, säger Ulf Sandström.

Per-Olof Eliasson


Kategorier: Arkiv