Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

15 december, 2004
Universitetsläraren

Vad händer med forskarmiljöer då kommersialiseringstanken tillåts slå rot? Försämras den vetenskapligt kvaliteten på forskningen eller förstärks den?
Vi vill hävda att erfarenheter visar att då resultat från en forskarmiljö kommersialiseras och nyttiggörs i samhället, så förstärks även de vetenskapliga resultaten och forskarmiljön blir mer dynamisk. Det bildas en positiv spiral där ett nära samarbete mellan forskare och framtida användare av resultaten leder till att fler resultat nyttiggörs, forskningsfinansieringen får en större utväxling, och nya impulser till forskningsprojekt på grundläggande såväl som tillämpad nivå förs fram till forskarna. Dessutom underlättas den framtida finansieringen av forskningen då många forskningsfinansiärer nu kräver mer av marknadskontakter och ett påvisat behov av forskningen. Vinsten från kommersialisering blir på det sättet dubbel, både en ökad användning av resultaten och initiering av nya projekt där behovet redan är visat.

De stora framstegen i vår tid är ofta ett resultat av upptäckter och forskning över disciplingränserna. Forskningen drivs därmed till att utföras i alltmer komplexa och gränsöverskridande miljöer. I denna anda sammanförs idag den traditionella ingenjörsvetenskapen, där vetenskapliga rön kopplas till sociala, politiska och ekonomiska önskemål för att förverkliga ett projekt, med den traditionella naturvetenskapen, där drivkraften är förutsättningslöst ökad kunskap om naturens möjligheter eller mer riktat sökande efter kunskap för att öppna nya dörrar inom utvalda områden. Även samverkan med humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan addera ett mervärde till den nya kunskapens användning.

Det finns många termer och företeelser att förhålla sig till i debatten om kunskapsöverföring. Det gäller t.ex. lärarundantag, kommersialisering, innovationsutveckling, patentering kontra fri publicering, tidig såddfinansiering, marknadsverifiering. Även forskningens former och genomförande kategoriseras för att tydliggöras, men resultatet blir ofta snarare onödig avskiljning och missförstånd. Alla dessa termer och företeelser måste ges tydliga definitioner om alla aktörer skall kunna samordna en gemensam strategi. Ett exempel är VINNOVAs behovsmotiverade forskning som vanligtvis har ett naturligt innehåll av fri grundforskning för att öppna nya möjligheter, men som i debatten ofta ställs mot grundforskningen. Och mitt i allt detta står den enskilde forskaren och forskargruppen med sina egna drivkrafter mot excellent forskning. Det enklaste är naturligtvis att sticka huvudet i sanden och tänka att det var bättre förr, men det finns andra, mer konstruktiva, sätt att bemöta anstormningen från dagens ”nya” krav på matristänkande.

Man kan få ihop detta och hitta en win-win situation för alla inblandade hävdar vi, men det kräver ett öppet förhållningssätt samt ett medvetet sökande och långsiktigt förtroendebyggande mellan alla aktörer. Att organisera fram födseln av världsledande forskningsresultat är en utopi, men problemet idag är snarare att etablerade rutiner saknar den samordning som krävs och därmed förhindrar goda forskningsrön att komma samhället till nytta. Det är till största delen inte forskarnas ansvar att förnya forskningspolitiken, men forskarna spelar en nyckelroll i att definiera forskningens villkor. En samordnad organisation bör tillgodose enkla generella sanningar som alla lätt kan skriva under; att aldrig släcka törsten på ny kunskap eller visionen om nya positiva samhällseffekter.

Det gäller att tydliggöra de egna drivkrafterna för sig själv och andra, och verka för ett belöningssystem som ger symbios med dessa drivkrafter. Det gäller att hitta möjligheterna för sig själv och sin forskargrupp, att se vad det kan medföra i form av nya typer av forskningsprojekt. Vad en viss anpassning till den allmänna samhällsnyttan kan göra för förtroendet för forskning och vetenskap i stort och vad ett lite större självpåtaget ansvar för utvecklingen kan medföra för en stärkt forskarroll. Vad avyttring av vunnen kunskap kan göra för att lyfta den egna forskningen till högre divisioner och, inte minst, att frigöra tid till ny forskning.

Det är idag av stor vikt att skapa ett öppet forskarklimat där hämmande faktorer kan identifieras och överbryggas. Ett exempel på detta är kulturskillnader mellan forskning och entreprenörskap. På samma sätt är det viktigt att föra en öppen dialog om villkoren för ett transparent innovationssystem där forskningens egna drivkrafter kan verka och gynnas av att vunnen kunskap överförs till samhället. Det är forskarna som ska mest aktivt delta och ta ansvar i debatten samt framför allt stärka sin kollegiala roll för att utveckla välmående villkor för forskningsmiljöerna.

KARIN MARKIDES
Vice generaldirektör VINNOVA
YLVA SJÖNELL
Kommunikationsdirektör VINNOVA

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023