I budgetpropositionen är det påtagligt att regeringen drivs av en stark ambition att bättre anpassa grundutbildningen till arbetsmarknadens behov, kommenterar Ann Fritzell, ombudsman på SULF.
Hon noterar att det i budgetpropositionen efterlyses dels på längre sikt ett bättre anpassat styrsystem, dels ges redan nu mycket detaljerade anvisningar om
utökning eller nyetablering av en del utbildningar.
Till exempel:
• De särskilda delmålen för lärarutbildningen för tidigare år med inriktning mot förskola/förskoleklass kommer att anges i regleringsbrevet för berörda lärosäten.
• Nycirkusutbildningen i Botkyrka blir högskoleutbildning om 120 poäng.
• Danshögskolan tillförs cirka sju miljoner kronor år 2005 och ytterligare drygt fem miljoner år 2006 för totalt 24 helårstudieplatser.
• Dacapo, den kvalificerade yrkesutbildningen i bygghantverk, trädgårdsdesign samt park- och landskapsvård, i Mariestad blir högskoleutbildning;
Göteborgs universitet kommer för detta att få sammanlagt cirka elva miljoner kronor under perioden 2005-2007 för totalt 100 helårsstudieplatser.
• Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen vid Gävle högskola tillförs fyra miljoner kronor per år 2006 och 2007 för cirka 50 nybörjarplatser.
• En ny utbildning i medicinsk fotvård startas vid Karolinska institutet för cirka fem miljoner kronor sammanlagt för åren 2006 och 2007.
–Jag tror dock att regeringen och möjligen också Högskoleverket gravt underskattar svårigheterna att göra trovärdiga och hållbara bedömningar av
den framtida arbetsmarknadens behov av olika typer av högskoleutbildade, säger Ann Fritzell.
Får en fördröjning
Uppfyllelsen av det långsiktiga målet att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat högre utbildning vid 25 års ålder har nu skjutits längre fram i tiden.
I sin senaste årsrapport angav Högskoleverket att 48 procent påbörjat en högskoleutbildning det året de fyller 25. Nu anges i budgetpropositionen att siffran är 42 procent.
Hon tror att orsaken till ändringen sannolikt är att Utbildningsdepartementet kommit fram till att det korrekta sättet att mäta måluppfyllelsen är att ange hur många av dem som år 2003 fyllde 25 år som
hade påbörjat högskoleutbildning. Att de som är yngre i högre utsträckning påbörjat utbildning än de som föddes 1977 räknas alltså inte in.
–Genom att räkna på detta sätt får man en fördröjning i måluppfyllelsen, vilket enligt min mening innebär att det finns en risk att man kommer att
överdimensionera grundutbildningen.
Få tillbaka resurser
Regeringen aviserar att några lärosäten kommer att få tillbaka en del av de resurser som i budgetpropositionen för år 2002 under en övergångsperiod togs bort från deras takbelopp (och grundutbildningsanslag). Resurserna motsvarade totalt 3 900 helårsstudieplatser inom natur- och teknikområdena.
Sammanlagt återförs nästan 94 miljoner kronor för år 2005 och närmare 100 miljoner kronor för år 2006.
De lärosäten som får tillbaka resurser är: KTH, Karlstads universitet, Malmö högskola, Högskolan på Gotland, Högskolan i Skövde, Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla, Södertörns högskola och CTH.
–Det framstår som osannolikt att till exempel KTH, som vid utgången av 2003 hade ett outnyttjat takbelopp om 87 miljoner kronor, skulle kunna öka
volymen så mycket att man skulle göra av med 17,5 miljoner kronor ytterligare till och med budgetåret 2006, det vill säga drygt 100 miljoner kronor mer än i år. Motsvarande invändning gäller för åtminstone några av de övriga lärosätena, säger Ann Fritzell.
Några områden får ökade resurser:
• 15 miljoner kronor till landstingen i Västra Götaland och Västerbottens län för det så kallade TUA-avtalet (tandläkarutbildning och odontologisk
forskning),
• 121 miljoner kronor till landstingen för det så kallade ALF-avtalet (läkarutbildning och medicinsk forskning).
• Drygt fem miljoner för år 2006 till Lunds universitet för trafikflygarutbildningen.
Nästa universitet
Nyheterna om forskning och forskarutbildning är få då satsningarna preciseras först i forskningspropositionen senare i år. Redan känt är:
• Mitthögskolan blir nästa universitet, Mittuniversitetet, den 1 januari 2005 och får därför sitt anslag till forskning och forskarutbildning
förstärkt med 10 miljoner kronor.
• Högskolan på Gotland får 750 000 kronor. för forskning med inriktning mot handel och kultur i Östersjöområdet.
I övrigt hänvisas till forskningspropositionen senare i år. Dock anges redan nu följande huvudteman: grundforskningens betydelse, behovet av
koncentration och kraftsamling, strategiska forskningsområden, generationsskiftet inom svensk forskning, unga forskare samt kommersialiseringen av forskningsresultat.
Resursökningen för forskningen anges till 100 miljoner kronor får år 2005, 500 miljoner per år för åren 2006 och 2007 och 1 200 miljoner kronor för år
2008. Det ger totalt 2,3 miljarder kronor.
Ann Fritzell påpekar att det stora bekymret är att återigen urholkas per capita-ersättningarna och forskningsanslagen av otillräcklig pris- och löneomräkning, samt andra dolda besparingar.
–Statens principer för löneomräkningen medför orimliga krav på produktivitetsökning. Därtill kommer smygbesparingar som att öronmärkningen av medlen till högskolepedagogisk utbildning tas bort, (sammanlagt 10 miljoner kronor), den solidariska beräkningen av högskolans pris- och löneomräkningsindex och slutligen eventuellt en generellt lägre pris- och löneomräkning för högskolan (0,25 procent) än vad finansdepartementet informerade oss som fackliga organisationer i samband med vårpropositionen.
Hon fortsätter:
– Statens principer för löneomräkning och smygbesparingarna för högskolan får antingen till följd att högskolans lärare kommer att få en lägre
löneutveckling än både privat sektor och andra statliga myndigheter eller att studenterna kommer att få mindre lärartid – eller en kombination av båda effekterna.
Bland övriga nyheter märks att från och med år 2005 kommer lärosätena att åläggas att upprätta handlingsplaner för arbetet med funktionshindrade.
Dessutom kommer studiestöd för äldre att införas. Till det anslås 100 miljoner kronor från 1 juli 2006 och 250 miljoner från och med år 2007.
PER-OLOF ELIASSON
