Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utbildningsvetenskap ska vara kvar vid VR

Utbildningsvetenskapliga kommittén har fått en ny huvudsekreterare. Ulf P Lundgren tar över rodret och han vill behålla utbildningsvetenskapen under Vetenskapsrådet. En kontroversiell ledare, som tycker att det ska råda hård konkurrens om forskningsmedlen.

14 december, 2004
Universitetsläraren

Tradition är inget Ulf P Lundgren värnar om. Åtminstone inte om den enda förklaringen till traditionen är gammal rutin. Såsom skolväsendet. Han brukar dra exemplet om sin farfar som föddes 1835 och tillhörde den första årskullen som började den allmänna folkskolan som 7-åring.
–Om man kunde väcka upp honom så skulle han inte känna igen någonting i samhället mer än skolan och kyrkan. Det fascinerar att vi fortsätter utbilda på samma sätt som vi alltid har gjort.
Han beskriver sig själv som en rumpnisse som ständigt undrar: varför är det på detta viset?
Och han godtar inte svar som ”för att det alltid varit så.” Det är en av förklaringarna till att platser där Ulf P Lundgren haft befälet ofta har förändrats. För han är inte rädd för att röra om i grytan. Snarare är han van vid att riva och bygga nytt. I början av 1990-talet arbetade han som sakkunnig åt dåvarande skolminister Göran Persson. Under den tiden var Ulf P Lundgren med och rev hela Skolöverstyrelsen. Sedan var han med och byggde upp Skolverket.
–Jag tycker om att bygga. Men jag är väl inte världens bästa på att förvalta.
Men det är just förvalta som blir hans första uppdrag på hans nya jobb som huvudsekreterare för Utbildningsvetenskapliga kommittén. Förvalta eller föreviga.
–Jag är tillsatt på ett och ett halvt år fram till kommitténs mandat går ut. Jag anser att mitt viktigaste uppdrag att se till att utbildningsvetenskapen blir kvar under Vetenskapsrådet.
En utvärdering av kommittén har nyligen satts i gång. Den ska ligga till grund för den forskningsproposition som läggs fram i höst, som i sin tur avgör om kommittén ska finnas kvar eller inte.
–Om den fortsätter som en kommitté eller i någon annan form tycker jag inte är så avgörande. Det viktiga är att utbildningsvetenskapen på ett eller annat sätt är kvar i Vetenskapsrådet.

Kontroversiell fråga
Han är beredd att ta strid för saken, men frågan är kontroversiell.
Utbildningsvetenskapliga kommittén kom till efter en utredning som låg till grund för den nya lärarutbildningen. I utredningen lades det förslag på att bilda ett nytt vetenskapsområde, men regeringen ville inte göra utbildningsvetenskap till ett eget vetenskapsområde. I stället skapades utbildningsvetenskapliga kommittén, som lades under Vetenskapsrådet 2001.
Sedan dess har kommittén varit omstridd. Åsikterna om vad som är dess uppdrag går isär.
–Den förra kommittén var splittrad och det finns fortfarande åsiktsskillnader om hur medlen ska förmedlas. Forskare vid lärarutbildningarna har protesterat högt mot kommittén, eftersom de tycker att forskningsmedlen tillhör dem.
Förklaringen till missnöjet är att kommittén inte öronmärkt forskningsmedlen till lärarutbildningens doktorander eller forskare, utan pengarna har fördelats efter Vetenskapsrådets principer, förklarar Ulf P Lundgren. Det har i sin tur gjort att utbildningsvetenskapen har fått fler ansökningar från andra discipliner som traditionellt inte tillhör pedagogik eller utbildning.
–Jag tycker det är bra eftersom jag anser att det är viktigt att utbildningsvetenskapen får en bredd och att flera discipliner engagerar sig i utbildningsfrågor.
Det är också för breddens skull som Ulf P Lundgren anser att det är så viktigt att utbildningsvetenskapen blir kvar under Vetenskapsrådet.
–När vi lägger ner så mycket skattepengar som vi gör, så ska de pengarna gå till den forskning som bedöms ge bäst resultat. Det finns ingen anledning att göra något annat.
Enligt honom har det betytt mycket att kommittén legat under Vetenskapsrådet.
–För det första så har det gett vetenskapen ett sammanhang och en position. Tidigare var det väl nästan ingen som visste vad utbildningsvetenskap var för något.
Men han tror inte att det är politiskt möjligt att utveckla utbildningsvetenskapen till ett nytt vetenskapsområde, såsom de tre råden humaniora och samhällsvetenskap, medicin och natur- och teknikvetenskap.
–Jag tror att det är svårt politiskt. Man kan inte skapa vetenskapsområden av allt. Men det är klart att skulle det bli ett eget vetenskapsområde så skulle det betyda väldigt mycket.

Idéer och visioner
Ulf P Lundgren tog över förordnandet från Berit Askling, som gick i pension i somras. Han har ännu inte riktigt hunnit sätta sig in i sina nya arbetsuppgifter. Men som före detta generaldirektör för Skolverket, rektor för Lärarhögskolan i Stockholm och som professor i pedagogik har han självklart idéer och visioner för utbildningsvetenskapen.
–Det är viktigt att skapa ett gehör för forskningen. Jag tycker att det är förvånande att inte lärarutbildningarna efterfrågar det i någon större omfattning. Det skulle jag vilja ändra på.
Den enda förklaring han kan ge till lärarutbildningens svaga forskaranknytning är tradition. Enligt en ny studie, där nästan 4 000 lärarkandidater svarat, har hälften inte fått någon undervisning om hur de ska göra prov eller vad de ska tänka på vid betygsbedömningen.
–Jag tycker det är mycket märkligt. För det finns inget som är så viktigt för barn som hur de betygsbedöms och det finns mycket forskning kring det.
Ett stort problem inom forskningen i dag är enligt Ulf P Lundgren att forskare ägnar alldeles för mycket tid åt att söka medel.
–Det har skapats en administrativ apparat som tar för mycket tid. Men jag har svårt att hitta en riktig lösning på det. Vissa blir ju närmast proffs på att söka pengar.
Han tycker att man måste värna om distansen mellan de som söker och de som bedömer. Enda sättet att riktigt garantera det är att ta in fler internationella bedömare.
–Annars tror jag att forskare som inte är vana och inte lärt sig att hitta eller skriva de rätta nyckelorden i sina ansökningar kan missgynnas.

Sprida kunskaper
Ulf P Lundgren vill samtidigt att forskare ska bli bättre på att sprida sina kunskaper. Han menar att de måste sluta att bara säga å ena sidan och å andra sidan.
–Vi har mycket att lära oss av medicinare, de är ju tvärsäkra jämnt. Forskare måste våga yttra sig, ta ställning och ge ett svar.
Ett av hans viktigaste uppdrag anser han vara att få upp politikernas ögon för hur stor utbildningssektorn egentligen är. Överlag anser han att gehöret för behovet av kunskap kring utbildning är dåligt.
–Det är så egendomligt det här med utbildning. Vid alla middagstal och sånt säger man att utbildning är så viktigt, å andra sidan när man ska göra någonting åt det så är det inte särskilt viktigt.
Ulf P Lundgren drömmer om att öka kunskapen om utbildning i samhället. Över 2,5 miljoner människor jobbar dagligen inom svenskt skolväsende. Lägger man till högskolan så befinner sig 40 procent av alla svenskar i utbildningsväsendet. Under 1990-talet närmast dubblerades skolväsendet vad det gäller antalet elever, eftersom förskolan lades under skolan, gymnasieutbildningen blev treårig och det satsades på vuxenutbildningen.
–Jag tror inte ens att politiker förstår hur stort det är. Skolväsendet är betydligt mycket större än någon annan industri och att då inte satsa på eller söka kunskap om utbildning är inte logiskt. Vi vet ju inte till exempel vad alla stora satsningar vi gör på utbildning får för effekter.
Universitetsläraren har tidigare skrivit om de skolforskare som hotades med att få avsluta sin forskning då medlen drogs in. Myndigheten för skolutveckling finansierade forskarna, men drog in forskningsmedlen den 1 juli efter ett sparkrav från regeringen. Sparkravet gjorde att 38 doktorander plötsligt stod helt utan finansiering, men även disputerade forskare som arbetade i deras forskningsmiljöer drabbades. Skolforskarna hänvisades till Utbildningsvetenskapliga kommittén för att få hjälp med finansiering. Men Ulf P Lundgren hävdar att det inte är Utbildningsvetenskapliga kommitténs ansvar att finansiera forskare som beviljats medel från Myndigheten för skolutveckling.
–De pengarna delades ut på helt andra villkor än det sätt som Vetenskapsrådet fördelar medlen på. Hade vi tagit över finansieringen av forskarna så hade vi tagit över en helt annan fördelningsprincip och börjar vi nagga på de krav vi ställer så sänker vi tilltron.
Regeringen har nu ändrat sitt beslut och Myndigheten för skolutveckling har fått rätt att fortsätta finansiera de doktorander som var lovade pengar. Men de forskningsmiljöer som doktoranderna arbetar i får inte de pengar som det från början var sagt att de skulle få.

LOTTA FOLCKER

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023