Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Dina försäkringar – del 2

En SULF-medlem som blir arbetslös kan få ersättning från arbetslöshetskassan. Men den ger bara en del av lönen. Därför kan det i vissa fall vara bra att teckna en privat inkomstförsäkring genom SACO som ger upp till 80 procent av den vanliga lönen vid arbetslöshet. men det är inte självklart. A-kassereglerna är snåriga. Sjukdom, föräldraledighet och arbete utomlands är faktorer som komplicerar.

14 december, 2004
Universitetsläraren

Medlemmarna i de 27 SACO-förbunden tillhör normalt Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA, som har drygt 450 000 medlemmar.
Det är ett privaträttsligt organ som ägnar sig åt myndighetsutövning. AEA kan jämföras med Bilprovningen som har en liknande ställning i samhället.
AEA styrs av lagar som stiftas av riksdagen. Kontrollen från statsmaktens sida är strikt och det finns statliga representanter i styrelsen.

Komplicerade regler
Reglerna för att få a-kassa är komplicerade.
–Därför kan det vara klokt att kontakta SULF i god tid före arbetslösheten för djupare information, säger Ingrid Högstedt, lokal SULF-ombudsman i Lund.
För att få den inkomstrelaterade ersättningen ska ett arbetsvillkor vara uppfyllt. Det innebär enligt en huvudregel att man ska ha arbetet minst sex månader inom en ramperiod av de 12 månader som föregår arbetslösheten. För att få räkna en månad som arbetad månad ska den innehålla minst 70 timmars arbete.
–Sjukdom räknas inte som arbete, påpekar hon.
Det innebär att den som varit sjuk under ramperioden 12 månader innan arbetslösheten inte kan räkna sjukperioden som arbetad tid. Sjukperioden kan dock vara överhoppningsbar tid. Med detta menas att den som har varit sjuk i till exempel tre månader under ramperioden kan förlänga perioden bakåt i tiden med tre månader.

Vård av barn
Även föräldraledighet med föräldrapenning kan vara överhoppningsbar tid liksom vård av barn ( under två år), värnplikt och studier på heltid. Den totala tiden som kan räknas som överhoppningsbar är sju år.
Vad som är överhoppningsbar tid måste också klargöras.
–Man kan till exempel inte räkna en månad som överhoppningsbar tid om den innehåller 70 timmars arbete eller mer, fortsätter Ingrid Högstedt.
Den som till exempel arbetar halvtid, vilket innebär 86 timmar per månad, och på övrig tid varit sjukskriven, kan inte räkna en sådan månad som överhoppningsbar. Den ingår istället i ramperioden och bestämmer dagpenningen, i detta fall sänker den. Man bör således inte före en arbetslöshetsperiod vara föräldraledig, sjuk eller studerande halvtid och arbeta halvtid.

Sämre ekonomi
Vad händer då med ekonomin vid arbetslöshet? Den blir sämre för de allra flesta SACO-medlemmar.
Taket för ersättning från a-kassan är för närvarande 16 060 kronor per månad före skatt. Det gäller för de första 100 dagarna. Därefter blir ersättningen 14 960 kronor som mest, oavsett hur mycket du har tjänat tidigare.
Det statliga trygghetsavtalet ger dock en kompensation utöver a-kassebeloppet. Det innebär att den som har varit tillsvidareanställd och sägs upp på grund av arbetsbrist får 80 procent av lönen så länge han eller hon får a-kassa.
Den medlem som har haft en tidsbegränsad anställning har sämre villkor. Han eller hon får 80 procent av lönen i 132 ersättningsdagar. Ett villkor är dock att man har arbetat i staten i minst fem år.

Privat försäkring
SACO erbjuder också en privat försäkring till alla medlemmar i SACO-förbunden. Försäkringen, som tagits fram i samarbete mellan SACO, förbunden och SalusAnsvar, kan ge upp till 80 procent av lönen upp till en månadsinkomst på 50 000 kronor, där finns alltså taket, i sammanlagt 240 arbetsdagar. Förutsatt givetvis att man uppfyller kraven för att teckna försäkringen.
Tillsvidareanställda medlemmar som arbetar i staten har ingen nytta av försäkringen eftersom trygghetsavtalet ger liknande eller bättre förmåner, förklarar Ingrid Högstedt. Den visstidsanställde medlemmen, som t ex doktorander och forskarassistenter med en månadslön som är högre än ca
20 000 kr, kan dock ha nytta av försäkringen.

Finns karenstid
Hon fortsätter:
–Det är den vanliga beskattade lönen du kan försäkra. Har du blivit arbetslös är det för sent att ta försäkringen. Det finns en karenstid. För att få pengar vid arbetslöshet krävs att du har varit försäkrad i minst 18 månader och arbetat minst 12 av dessa månader.
Försäkringen gäller också för den som är föräldraledig om han eller hon har haft försäkringen i minst 18 månader och under den tiden inte fått arbetslöshetsunderstöd. Dock ska man efter att försäkringen har tecknats ha arbetat 12 månader. Tiden behöver inte vara sammanhängande, men arbetad tid kan inte ersättas av föräldraledighet.
Kravet är medlemskap i SACO-förbund och i AEA.
–Du får inte vara för ung och inte heller för gammal när du tecknar försäkringen. Ålderskravet är 21-58 år.

Kontakt med förbundet
Vid arbete – eller stipendium – utomlands bör man alltid ta kontakt med förbundet och Försäkringskassan för att höra vad som gäller vid arbetslöshet eller sjukdom i respektive land. Reglerna är olika.
Vissa regler gäller för vistelse utomlands i ett år, andra regler för längre tid.
Vistelse utomlands ska anmälas till folkbokföringen/skatteverket, och till försäkringskassan.
–Det är viktigt att veta att vistelse utomlands i mer än ett år vanligtvis innebär utskrivning från försäkringskassa och förlorad intjänad försäkring, säger Ingrid Högstedt.
Mellan de nordiska länderna finns en dock en konvention liksom mellan EU/EES-länderna.
–Men man bör vara uppmärksam på att reglerna i respektive land normalt tar över de svenska reglerna.

Förlorar rätt till bidrag
En utskrivning från försäkringskassan innebär att man förlorar rätt till bostadsbidrag, barnbidrag, föräldrapenning förutom sjukpenningen. Vid en planerad vistelse utomlands längre än ett år upphör förmånerna redan dagen efter avresan.
Vid vistelse utomlands ett år eller mindre har man kvar inskrivningen i försäkringskassan och behåller sjukvårdsförmåner som läkarvård, sjukhusvård och läkemedel i Sverige, men förlorar sjukpenningen, föräldrapenningen och barnbidrag.
Vid återkomsten till Sverige gäller för den som varit inskriven och alltså varit utomlands kortare tid än ett år att eventuellt barnbidrag betalas ut månaden efter hemkomsten och att man återfår rätt till föräldrapenning med grundnivå. Sjukpenningsförsäkringen återupptas när man har börjat arbeta hemma men i regel krävs att arbetet ska vara i minst sex månader.

Kontakta försäkringskassan
Den som har varit utskriven ska kontakta försäkringskassan för att åter bli inskriven, påminner Ingrid Högstedt. Rätten till sjukförmåner träder i kraft från och med bosättningsdagen hemma liksom rätten till barnbidrag.
Rätt till sjukpenning återupptas vid anställningen i Sverige men det krävs i regel att arbetet ska vara i minst 6 månader. För att få föräldrapenning utöver grundnivån krävs också att man arbetat i 240 dagar.
–Berörda medlemmar bör alltid kontakta Försäkringskassan för att få en mera detaljerad information. SULF kommer också inom kort att ha en information på hemsidan vad som gäller för post-doc både utomlands och i Sverige.

Söker inträde
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen är det det nya landets försäkring som gäller.
–Man ska normalt tillhöra det landets arbetslöshetsförsäkring i vilket man arbetar, fortsätter Ingrid Högstedt.
Man söker inträde och när det är klart går man ur den svenska a-kassan.
Genom en EU-konvention och en nordisk konvention kan man överföra försäkringsperioder mellan EU/EES-länderna och mellan de nordiska länderna.
Det innebär att om man till exempel har arbetat i Tyskland och tillhör den tyska arbetslöshetsförsäkringen kan man söka kassaersättning i Tyskland om man bor kvar där. Flyttar man tillbaka till Sverige kan man söka ersättning från den svenska kassan och få tillgodoräkna den arbetade tiden i Tyskland.
Normalt finns det ett inträdesvillkor som ska uppfyllas. Det är fyra veckors arbete. En sällanhemvändare kan få återinträda i a-kassan utan att behöva uppfylla inträdesvillkoret. En sällanhemvändare är till exempel en person som har familjen kvar hemma i Sverige.
Särskilda avtal finns med Israel och Schweiz. Något avtal med USA finns inte.

JAN THORSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023