Trots att vi uppskattar hans engagemang för grundforskningen måste vi påpeka ett par grundläggande felaktigheter i professor Hellsings inlägg i Universitetsläraren 12/04
Han skriver bl a ”Den svällande kadern av funktionärer på Vetenskapsrådet (VR) knåpar varje år ihop nya rubriker som kastas ut till de hungriga forskarna som hysteriskt vrider och vänder på sina formuleringar i ansökningarna för att det man vill och kan göra skall låta gångbart.”
Det är i själva verket precis tvärtom. Det är forskarna själva som styr – inte VR kanslipersonal.
VRs utdelning av forskningsbidrag bygger på två enkla principer:
1) bottom-up processen – forskarna själva söker medel för sin forskning (ca 4 500 ansökningar förra året).
2) forskarstyrt urval – det är aktiva forskare (i ca 50 beredningsgrupper med ca 400 forskare totalt) som utvärderar ansökningarna, och det är kvaliteten som styr – bara de allra bästa ansökningarna får medel.
Det är VRs styrelse och respektive ämnesråd som drar upp riktlinjer för de årliga ansökningsomgångarna. I både styrelse och ämnesråd är majoriteten av ledamöterna forskare, valda av forskarsamhället själva.
Man måste förstås ta hänsyn till de anslagsramar som bestäms av statsmakterna. VR hade förra året en budget på omkring 2, 8 miljarder kronor. Av dessa gick närmare 90 procent till forskning – en procentandel som legat på ungefär samma sedan VR bildades.
Trots detta är det tyvärr långt ifrån alla högklassiga ansökningar som kan få pengar.
Professor Hellsing refererar också till växande kritik mot VR anslagsfördelning – detta genom att hänvisa till ett inlägg från sju ledamöter i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap (Universitetsäraren nr 9/04). Ledamöterna låter hälsa att deras kritik inte riktade sig mot VR utan handlade om vikten av satsningar på grundforskning.
PROFESSOR BENGT HANSSON
Huvudsekreterare vid ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet
.
