-Ett viktigt mål är att binda samman de många forskningsmiljöerna i Norden, där genusforskning eller ämnesforskning med genusperspektiv bedrivs. Då kan vi skapa synergieffekter och en spännande forskningsmiljö för tvärvetenskaplig genusforskning, säger Nina Lykke, professor i genus och kultur vid Tema Genus, Linköpings universitet.
Hon är rektor och vetenskaplig ledare för forskarskolan ”Nordic research school in interdisciplinary gender studies” som startat denna termin.
Tema Genus vid Linköpings universitet är värdinstitution för skolan som vänder sig till doktorander i de fem nordiska länderna, samt Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland.
Kurserna kommer att ges på olika universitet, där de medverkande samarbetsparterna ger kurser inom sina specialämnen. Tillsammans blir det ett utbud med unikt djup och stor bredd, som erbjuds doktoranderna.
Sammanlagt 20 kurser för doktorander, fyra om året, ska genomföras under fem år. Dessutom ges varje år en kurs för handledare för att samla erfarenheter och utbyta kunskaper. Det finns inget krav på att ha egna doktorander i forskarskolan.
Binda ihop miljöer
37 institutioner vid 34 universitet deltar i samarbetet. De finns i Norden, de baltiska staterna, nordvästra Ryssland, Holland och Polen.
Lärarna på varje kurs samarbetar i grupper med deltagare från olika nationer för att ytterligare förstärka avsikten att binda ihop ländernas forskarmiljöer.
Varje kurs har 23 platser och av dem får 16 studerande pengar till resor och boende.
De som sysslar med tvärvetenskaplig genusforskning är en viktig målgrupp, men även andra discipliner med forskning som har genusperspektiv är välkomna. Många deltagarna kommer från länderna utanför Norden, intresset är stort i de baltiska länderna och nordvästra Ryssland.
De studerande kan ta en, flera eller samtliga kurser och de är upplagda fristående från varandra. Undervisningen ges på engelska och allt material är på engelska.
I princip är utbildningen bara öppen för doktorander som är antagna på respektive universitet, andra kan komma ifråga om det blir platser över. Men det finns hittills inga tecken på att det skulle bli aktuellt. Till den första kursen anmälde sig 57 doktorander.
Denna första kurs, i feministisk teori och vetenskapsteori, gavs i Linköping vid månadsskiftet augusti/september med deltagare från alla deltagande länder utom Danmark.
Nästa kurs handlar om maskulinitetsforskning och ges i slutet av oktober i Helsingfors. Därefter blir det metoder i genusforskning, som ges i mitten av november i Oslo.
Små miljöer
Genusforskning bedrivs på många håll i små miljöer och kan vara organiserad på skilda sätt. På en del universitet finns genusvetenskap samlad i egna institutioner eller centrum, men ofta finns enbart ämnesforskning med genusperspektiv. Dessutom finns centrum för genusforskning utan egna doktorander. Därför är den här möjligheten att ta del av andras kunskaper och erfarenheter och nya knyta kontakter viktig för forskningsutvecklingen.
–Vi hoppas få många nya doktorer med god kompetens i genusforskning. Vi hoppas också kunna skapa en stor internationell genusforskningsmiljö.
Nina Lykke vill också att det ska bli lättare att göra kompetensen synlig för presumtiva arbetsgivare utanför universitetsmiljön och att visa vad genusforskning är.
–Vi har diskuterat med våra partners att göra joint degrees, någon form av gemensam doktorsgrad. Det skulle underlätta för forskare att delta i en bred internationell miljö, genom att de får en gemensam kvalitetsstämpel. Då skulle möjligheterna öka att få jobb på olika länders universitet och att studera någon termin på annat håll.
Kan vidareutvecklas
Nina Lykke som också är managing director i AOIFA, (Association of Institutions of Feminist Education and Research in Europe) ett europeiskt nätverk för genusforskare, menar att den nordiska genusforskarskolan är en början som kan vidareutvecklas för att uppnå ett bredare samarbete i europeisk genusforskning.
–Det är mycket spännande för man får helt nya insikter genom att inte bara se det i sitt eget lands perspektiv. Sambanden mellan genus och exempelvis etnicitet är olika i skilda länder. Både lärare och studenter lär sig mer genom att se på olikheter mellan länder.
Nina Lykke menar att Sverige på många sätt är ett föregångsland trots att det finns mycket kvar att göra. I de baltiska staterna och Ryssland finns stora jämställdhetsproblem även om EU-inträdet har fått en positiv effekt där, eftersom EU ställt vissa krav på jämställdhet.
Ett samarbete
Tema Genus vid Linköpings universitet har sökt medel för forskarskolan i samarbete med NIKK, det nordiska institutet för kvinno- och könsforskning. NIKK, som är en tvärvetenskaplig forskningsinstitution finansierad av Nordiska ministerrådet, är ett samarbetsorgan för feministisk, kvinno-, mans- och könsforskning inom och utanför Norden. Dessutom har ett stort nätverk av genusforskare deltagit i förberedelserna. Projektet har mött stort intresse inom genusforskningsmiljöerna både bland deltagande länder och i det europeiska nätverket.
NorFa, Nordisk Forskerutdanningsakademi finansierar projektet. Det har fördelat 25 miljoner norska kronor mellan fem nordiska forskarskolor med olika inriktning.
Genom att NorFa gärna ser samarbete med omgivande länder och har som policy att ge bidrag även till dessa länder blev det möjligt att få med de baltiska staterna och nordvästra Ryssland.
Lång tradition
Susanne V Knudsen vid NIKK och Nina Lykke har varit nyckelpersonerna för att dra igång projektet och de har använt sina kontaktnät för att samla forskare. Förberedelserna för forskarskolan utgick från ett redan pågående samarbete i Norden.
–Nordiskt samarbete i genusforskning har en lång tradition, säger Nina Lykke. Och den internationalisering som EU:s forskningspolitik har givit, har också påverkat de nordiska institutionerna att bygga forskningsmiljöer med deltagare från olika nationer.
Susanne V Knudsen är ordförande i den tvärnationella styrelsen som utgör den administrativa ramen för forskarskolan.
Den första preliminära ansökan lämnades in i november 2002. Den var en av 10 –bland de så småningom 57 sökande –som beviljades 100 000 norska kronor för att förbereda den definitiva ansökan, som var klar juni 2003. Det glada budskapet att verksamheten skulle finansieras av NorFa kom i november 2003. Det förberedande arbetet med att lägga upp kurserna startade under våren 2004.
Som en del av förberedelsearbetet för ansökan skickades en enkät till de 37 samarbetsparterna med frågor om deras doktorandutbildningar. De har sammanlagt 243 doktorander som sysslar med genusforskning på ett eller annat sätt. Många är inskrivna i ett annat ämne och forskar med genusperspektiv i ämnet.
Rapporten om genusforskarutbildning i de nio länderna kommer att bli den första som publiceras i en skriftserie från forskarskolan kallad ”Womens/Gender/Feminist studies: Ph D Training in the Nordic Regions of Europe.”
ANNIKA GRANSTEDT
