Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärosäten visar förlust men resurser finns…

Tre fjärdedelar av universiteten och högskolorna räknar med att gå back under 2004. För alla lärosäten tillsammans handlar det om ett minusresultat på drygt 800 miljoner kronor, sammanfattar Högskolverket i en översikt över lärosätenas delårsrapporter.

13 december, 2004
Universitetsläraren

Men på SULF är ombudsman Ann Fritzell något skeptiskt till den oro som förmedlas i översikten. Hon konstaterar bland annat att lärosätena totalt har ett överskott på 3,3 miljarder kronor.

Högskolverket skriver: ”Huvudförklaringen till minusresultaten är att anslagen inte ökar i samma takt som antalet studenter. Det innebär att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. Det kärva ekonomiska läget har också påverkat forskningsfinansieringen negativt. Dessa båda faktorer tillsammans innebär att kostnaderna har stigit något snabbare än intäkterna”.
Alla lärosäten, utom Uppsala och Umeå universitet, samt Blekinge tekniska högskola beräknas överskrida utbildningsvolymen, det vill säga antalet helårsstudenter och helårsprestationer, eller det så kallade takbeloppet – det högsta belopp som riksdagen har avsatt för ersättning till respektive lärosäte – för år 2004. Totalt pekar lärosätenas prognoser på en överproduktion cirka 5 procent, vilket motsvarar cirka 750 miljoner kronor. Men det finns också lärosäten med en prognos på en överproduktion på 10 procent för att de medvetet utnyttjat oförbrukade anslag från tidigare år, enligt Högskoleverket.
På SULF kommenterar ombudsman Ann Fritzell uppgifterna:
–Vis av erfarenheten från tidigare tillåter jag mig att ställa mig skeptisk till de stora prognostiserade underskotten. Tidigare har delårsrapporternas prognostiserade underskott i stort sett försvunnit till boksluten. Det kan mycket väl vara så i år igen.
Hon fortsätter.
–OM underskotten består är inte bara minskningen av forskningsanslagen en förklaring, utan också urholkningen av såväl grundutbildnings-, som forsknings- och forskarutbildningsanslagen (Jfr figuren över kostnads- respektive intäktsutveckling i Universitetsläraren nr 9/04).
–Alla lärosäten, även de som inte överproducerar, får mindre resurser för varje student för varje år!
–Att så många överproducerar just nu kan bero på att regeringen med kort varsel drog tillbaka tidigare utlovad expansion. Det blev då svårt för lärosäten som ökat antagningen till längre utbildningar att direkt anpassa utbudet till en lägre nivå än planerat. Förändrat beteende hos studenter, till exempel på grund av det försämrade arbetsmarknadsläget kan vara en annan förklaring. Det är omöjligt att begära av lärosätena att de varje år ska kunna pricka in takbeloppet exakt. Högre utbildning måste kunna planeras långsiktigt!

Svårare få plats?
Högskoleverket konstaterar även att det blir allt svårare för studenterna att få en högskoleplats.
Totalt räknar lärosätena med att antalet studenter ökar med knappt en halv procent 2004 jämfört med 2003. Det är en snabb minskning från en ökning på ungefär 4 procent per år de senaste fem åren – från drygt 245 000 studenter år 1998 till nästan 300 000 studenter år 2003.
På grund av det ekonomiska läget kommer de flesta lärosäten att tvingas dra ner på antalet nybörjare, trots köer av sökande till många utbildningar. Högskoleverket noterar att det sker samtidigt som antalet sökande sannolikt kommer att öka för att årskullarna växer snabbt. Fram till år 2010 ökar antalet 20-åringar med 30 procent.
Men Ann Fritzell är fortsatt skeptisk.
–Jag delar inte heller Högskoleverkets farhågor att det blir svårare för studenterna att komma in på högskolan med tanke på att expansionen bromsats upp. Under 2003 antogs drygt 83 000 högskolenybörjare, personer som aldrig tidigare studerat på något lärosäte. Därtill kommer de återkommande studenterna, representanterna för det livslånga lärandet.
Hon sammanfattar.
–Kapaciteten i det svenska högskolesystemet motsvarar således drygt 80 procent av en årskull, som för närvarande är drygt 100 000 individer. Även om årskullarna ökar framöver till cirka 130 000 individer år 2010 innebär dagens volym att lärosätena tillsammans har kapacitet att erbjuda cirka 65 procent av morgondagens årskullar högskoleutbildning. Det är långt över regeringens mål om att 50 procent av en årskull ska börja på en högskoleutbildning före 25 års ålder.
–Jag anser att regeringen, istället för att bygga ut grundutbildningen snarare borde dra ner på antalet studenter och satsa på att höja kvaliteten, inte minst med tanke på införandet av den avancerade nivån som ska leda till masterexamen.

Sticker i ögonen
Högskoleverket noterar även att utbildningsvolymen inom naturvetenskap och teknik, som haft hög prioritet de senaste tio-femton åren visar motsatt utveckling. Antalet helårsstudenter inom dessa områden bedöms minska med cirka 4 procent jämfört med år 2003.
Ann Fritzell kommenterar:
–De många tomma platserna, särskilt inom naturvetenskap och teknik, visar att utbudet idag inte alltid svarar mot studenternas efterfrågan.
Hon sammanfattar:
–Avslutningsvis vill jag framhålla att det är bra om de lärosäten, som har samlat på sig stora överskott – sammanlagt 3,3 miljarder kronor – kan minska dem till en acceptabel nivå.
–Det sticker naturligtvis i ögonen på Finansdepartementet att inte alla anslag förbrukas i verksamheten. Högskoleverksamhet ska inte gå med vinst, men naturligtvis inte heller med förlust.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023