Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärosäten samarbetar om vårdutbildning

Ansvaret för validering, utbildning och examination av utländsk vårdpersonal kommer att övergå från Socialstyrelsen till universitet och högskolor. Men i Västra Götaland samverkar redan samtliga lärosäten i regionen om sådan utbildning på distans. Detta i samarbete med kommunala lärcentra.

13 december, 2004
Universitetsläraren

I en gemensam utredning föreslog i våras Socialstyrelsen och Högskoleverket nya regler för att pröva kunskaperna hos invandrad vårdpersonal. Hittills har Socialstyrelsen haft ansvaret för både kompletteringsutbildning och examination av vårdpersonal från så kallat tredje land, alltså land utanför EU. Utbildningarna har upphandlats från bland annat högskolor och universitet, men nu ska dessa direkt få uppdraget.
-Högskoleverket ska enligt förslaget göra den första formella bedömningen och jämföra om utbildningen är i paritet med en svensk utbildning. Därefter skickas den sökande vidare till en högskola för komplettering, säger Ulf Öhlund, utredare vid Högskoleverket.
Utredningen föreslår att:
• Högskoleverket har det övergripande ansvaret. Dit ska sökande vända sig för en första bedömning av sin utbildning.
• Universitet och högskolor får ansvar för bedömning av kompetensen, för den kompletterande utbildningen och för examinationen. Troligen får enskilda lärosäten uppdraget att ta hand om olika delar av
kompletteringsutbildningarna.
• Det omdebatterade provet i sjukvårdssvenska försvinner och i stället kommer man att kräva grundläggande högskolebehörighet i svenska/svenska B
(gymnasiesvenska).
–Vårt förslag är att ta bort kravet på sjukvårdssvenska. Man kan inte ställa andra behörighetskrav på de här personerna än på andra som ska studera vid högskolan, så det är svårt att låta provet vara kvar, säger Ulf Öhlund.

På remiss
Socialdepartementet har nu sänt utredningen på remiss, remisstiden går ut 17 september. Sedan vidtar bearbetning av remissvaren och beredning inom
regeringskansliet.
-Förslaget är att finansieringen av kompletteringsutbildningarna kommer att tas från AMS-medel och läggas direkt på högskolorna, säger Petra
Zetterberg Ferngren, ansvarig handläggare vid Socialdepartementet.
Något beslut kan inte väntas den närmaste tiden.
-Det handlar framförallt om resursfrågor och många departements ansvarsområden är inblandade, så den här frågan hinner inte komma med i årets budgetproposition, säger hon.
Det är oklart hur stor beredskap lärosätena har för att ta över ansvaret för kompletteringsutbildningarna.

Ny satsning
Men i Västra Götalandsregionen är samtliga högskolor och universitet engagerade i en ny satsning, www.Legitimation.nu, som går ut på att snabbare och flexiblare ta hand om invandrade läkare och sjuksköterskor som vill utöva yrket.
Projektledare är Ulla Ekström från Västra Götalandsregion. Samverkansprojektet initierades från regionen.
Biträdande projektledare är Monika Hattinger.
-Man såg behovet och sökte upp högskolorna för ett samarbete, säger hon.
Till vardags är hon koordinator för distansutbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (HTU), tidigare undervisade hon i informatik vid högskolan.
Regionen tog kontakt med Göteborgs universitet och högskolorna i Skövde och Borås, samt HTU. Valideringscentrum i Göteborg är också med i projektet för att utveckla validering av reell kompetens på högskolenivå.
-Vi vill inte bara titta på betygen, utan intervjua de sökande och se vad de kan i praktiken ute i verksamheterna, säger Monika Hattinger.

Tre delprojekt
Samverkansprojektet har tre delprojekt: utbildning av läkare, utbildning av sjuksköterskor och datorbaserad språkutbildning.
-Datorprogrammet ska vara ett komplement till klassrumsundervisningen, säger Lars Borin, professor på Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.
Språkprogrammet består av videoinspelade föreläsningar i medicin, där den skrivna texten rullar i en ruta på skärmen. Studenterna kan klicka på ord de inte förstår och komma direkt till ett lexikon. Integrerat ska också finnas ett verktyg för att plugga ordförråd.
-Planen är att vi till årsskiftet ska ha provat programmet i en liten grupp och att vi till våren ska ha en prototyp klar, säger Lars Borin.
Utbildningen av läkare sköts av Sahlgrenska akademin i Göteborg, medan utbildningen av sjuksköterskor bedrivs av HTU och högskolorna i Borås och Skövde. Kursen är på 40 poäng och ska ge deltagarna svensk
sjuksköterskelegitimation. Den första gruppen startade i våras.

50-tal lärcentra
Utbildningen av sjuksköterskor är en distansutbildning. HTU har stor erfarenhet av att utbilda på distans och har samarbete med ett 50-tal
lärcentra i södra halvan av Sverige.
Det här sättet att organisera utbildningen gör det möjligt att delta för studenter som inte bor nära en högskoleort. I den aktuella kursen samlas en grupp på åtta deltagare vid lärcentret i Partille nära Göteborg men det finns deltagare i Åmål, Uddevalla, Mariestad och Vimmerby, samt Krokom i Jämtland.
-Lärcentrum är en bra bas där har man en studiesocial miljö.
Utvärderingarna så här långt visar att det fungerar över förväntan, säger Monika Hattinger.
En av de lärare som undervisar de utländska sjuksköterskorna är Eva Hedberg, universitetsadjunkt. Hon undervisar till vardags i omvårdnad och pedagogik vid Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur på HTU.
-Just idag har vi har terminsupptakt med de invandrade sjuksköterskorna. Det är ju en distanskurs, men vi tyckte det var lämpligt att träffas idag som introduktion inför den nya terminen.
I gruppen finns 14 studenter. Över hälften kommer antingen från Iran eller forna Jugoslavien, två kommer från Kuba och de andra från så skilda länder
som Kina, Filippinerna, Indien och Irak.
-De har olika kunskaper, men en del är väldigt duktiga, speciellt på det rent praktiska, säger Eva Hedberg.
Däremot är de i allmänhet inte lika insatta i sjuksköterskeutbildningens karaktärsämne omvårdnadsvetenskap.
-Så vi lägger mest krut på det.
Undervisningen i omvårdnad har HTU hand om, medan högskolan i Borås bland annat sköter kursen i samhälls- och författningskunskap.

Hela sommaren
Kursen började 8 mars och studenterna hade praktik eller studerade hela sommaren med undantag av ett par veckors ledighet. Därför ska de till terminsslutet i januari ha klarat av 40 poäng omvårdnad.
Högskolan kan då utfärda ett intyg som ligger till grund för ansökan om svensk sjuksköterskelegitimation, och de invandrade sjuksköterskorna behöver därför inte göra Socialstyrelsens kunskapsprov.
-Många av de här sjuksköterskorna vill studera mera omvårdnadsvetenskap för att sedan gå vidare inom akademin, säger Eva Hedberg.
Undervisningen sker med hjälp av videokonferenser och en av högskolan egenutvecklad dataplattform, där lärarna lägger in scheman och uppgifter och där studenterna kan redovisa sina uppgifter. Också e-posten kan gå genom plattformen.
Eva Hedberg tycker det går förvånansvärt bra att undervisa på distans. Men hon understryker att det också är värdefullt med möten på plats.
-Vi får mycket bättre kontakt när vi har undervisning med telebild om vi har träffats personligen innan, säger hon.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023