Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Förlikning gav mer tid och pengar

Innan en lärare blir uppsagd måste lärosätet först grundligt kontrollera att alla möjligheter till omplacering har undersökts. Det är bakgrunden till en förlikning, fastställd av Arbetsdomstolen (AD), mellan SULF, som företrätt två lärare, och SLU som hade sagt upp dem.

13 december, 2004
Universitetsläraren

et handlar om två personer i 50-års åldern, den ena universitetslektor och den andra universitetsadjunkt, som var anställda vid SLU, men som blev uppsagda på grund av arbetsbrist.
Båda var medlemmar i SULF. Förbundet engagerades och vid de lokala förhandlingarna hävdade SULF att SLU inte hade fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt anställningsskyddslagen. Därför var uppsägningarna inte sakligt grundade. SLU ansåg dock att universitet hade fullgjort sina skyldigheter gentemot de två lärarna.
SULF stämde SLU inför Arbetsdomstolen (AD) i januari 2004.
–I omplaceringsskyldigheten ligger enligt fast praxis att arbetsgivaren ska göra en noggrann utredning av omplaceringsfrågan och därvid ta tillvara de möjligheter som finns att ordna en omplacering. Underlåter en arbetsgivare att göra en omplaceringsutredning, eller föreligger oklarhet huruvida omplacering kunnat ske, bör det normalt anses att omplaceringsskyldigheten inte är fullgjord, framhöll SULF.
SLU hade inte gjort en tillräckligt omfattande utredning, inte noterat vilka lediga anställningar som faktiskt fanns och därför heller inte prövat om de två uppsagda hade kompetens för de lediga tjänsterna, noterade SULF. SLU hade inte heller någon kontakt med lärarna om möjligheterna till omplacering.
Förbundet krävde att uppsägningarna skulle tas tillbaka, samt att lärarna skulle få ett skadestånd på 75 000 kr vardera.

Bra villkor
Därefter följde skriftväxling i vanlig ordning och möte i AD.
–Där ställdes den sedvanliga frågan om förlikning, berättar Thomas Kihlberg, SULF:s förbundsjurist.
Det visade sig att vardera parten var beredd att diskutera en förlikning.
–Vi kom överens med SLU om att göra upp i godo.
Han förklarar:
–Även om vi hade vunnit i AD skulle lärarna ha blivit uppsagda, eftersom det var ett faktum att det förelåg arbetsbrist.
Han tillägger att ärendet är ovanligt. I allmänhet brukar ett lärosäte kontrollera möjligheterna till omplacering innan någon sägs upp.

Förlängda uppsägningstider
Förlikningen fastställdes av AD i mitten av juli. Den gav universitetslektorn en förlängd uppsägningstid med flera månader utan arbetsskyldighet och utan avdrag på lönen om hon under denna tid skulle börja på ett nytt jobb. Dessutom skulle SLU betala 100 000 kronor, samt ett resebidrag på 25 000 kronor.
Också universitetsadjunkten fick en förlängd uppsägningstid och SLU skulle betala 175 000 kr, vilket motsvarade mer än en årslön mot bakgrund av att han arbetade deltid.
–Medlemmarna fick bra villkor. Det tycker vi och också dom, sammanfattar Thomas Kilhberg.
Det var första gången SULF stämde ett lärosäte med denna motivering.
–Vi har faktiskt ett liknande ärende på gång, fortsätter han, men tillägger att det än så länge är på förhandlingsstadiet.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023