Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Arbetsintegrerat lärande har nu fått eget forum

I slutet av augusti invigdes Forum för arbetsintegrerat lärande vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla på Campus Vänersborg. Arbetsintegrerat lärande (AIL) är ett profilområde för högskolan och här finns landets enda professur i pedagogik med inriktning mot AIL.

13 december, 2004
Universitetsläraren

Redan från högskolans start 1989-90 har en ambition varit att samspela med näringslivet i regionen. Så startade man tidigt så kallade Co-op-utbildningar (Cooperative Education), där studenter på ingenjörsprogrammen varvar studier med betald anställning i näringslivet.
-Co-op är EN form av arbetsintegrerat lärande, säger Per-Olof Thång, dekanus på utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och sedan 2003 också verksam vid Högskolan Trollhättan/Uddevalla (HTU), där han har landets enda professur i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, AIL.
Det är inget entydigt begrepp, det finns ingen enkel definition av AIL. Begreppet kommer från USA och är en översättning av Work Integrated Learning, WIL.
-Många universitet i USA har en annan närhet till näringslivet än vi är vana vid, säger Per-Olof Thång.
Han är psykolog i botten och har under en stor del av sin akademiska karriär ägnat sig åt olika aspekter på vuxenpedagogik. Bland annat har han deltagit i flera stora projekt för utbildning av människor i produktionen.
Därför föll det sig naturligt för honom att söka professuren.

Nationellt uppdrag
HTU har sedan ett par år särskilda medel från regeringen för att utveckla AIL, ett så kallat nationellt uppdrag. En grundläggande tanke bakom AIL är att studenten inte ska lära för stunden – för att klara tentan – utan för att kunna använda sina kunskaper i arbetslivet.
Per-Olof Thång tar sig själv som exempel.
-Även om jag i skolan kunde svara på lärarnas frågor så var det mycket jag inte förstod. När jag efter 20 år till slut begrep vad till exempel en matematisk formel betyder i praktiken blev jag arg: varför kunde inte lärarna talat om det från början?
Det är denna förankring av teori i praktisk användbar förståelse, som man vill åstadkomma med AIL. Samtidigt vill man ge studenterna möjlighet att systematisera vardagserfarenheter från arbetslivet till överblickbar kunskap.
-Den pedagogiska utmaningen är att få integrationen mellan de två områdena att ge utväxling; få studenterna att lära av sina erfarenheter, att reflektera, säger Per-Olof Thång.

Omsätta kunskap
AIL ligger närmast till hands att använda vid olika
yrkesutbildningar. En utmaning för högskolan är hur man ska ta in studenternas erfarenheter när de kommer tillbaka från praktikperioder; utbildning och arbete ska integreras med varandra.
Själva ideologin i AIL är att stärka studentens förmåga att praktiskt omsätta sin kunskap. Fort- och vidareutbildning av redan yrkesverksamma är också en del av AIL.
-De redan yrkesverksamma kan vid högskolan få ett språk för erfarenheterna från arbetslivet, säger Per-Olof Thång.
Han påpekar att AIL inte innebär ett avkall på det högskolemässiga, utbildningar där man använder AIL:s idéer ska vara forskningsförberedande.
Växlingen mellan teori och praktik förekommer i många utbildningar utan att man talar om AIL. Exempel är den kliniska praktiken i vårdutbildningar,
praktikterminen i journalistutbildningar och den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarstudenter. Och vid Södertörns högskola, till exempel, finns ett Centrum för praktisk kunskap med en professor i ämnet arbetskunskap. Där bedriver man forskning och utvecklar vidareutbildningar för olika yrkesgrupper och det övergripande forskningstemat är arbetslivets kunskapsmässiga, samt kulturella förändringar.
-En av tankarna med AIL är att flytta in den vardagliga yrkespraktiken i utbildningen. Ingen kan bli en bra läkare utan att handledas av andra, erfarna, läkare. Och blivande lärare måste möta skolan från positionen som lärare under sin utbildning, de måste får lärarperspektivet, säger Per-Olof Thång.

Vetenskapligt råd
Vid HTU har man inslag av AIL vid en rad olika utbildningar.
-Vid utbildningen till socialpedagog får studenten med handledare sitta med klienter i de situationer de senare kommer att jobba med.
Högskolan bedriver också ett experiment där sjuksköterskestudenter har utbildningen förlagd till tre olika kliniker, som de växlar mellan.
Det nybildade Forum för arbetsintegrerat lärande kommer att ha ett vetenskapligt råd och planer finns också på ett arbetslivsråd med deltagare från regionen.
-Forumet ska ha en stark koppling till arbetslivet. Det ska inte bara bidra till att utveckla pedagogiken internt, utan också utveckla en god kontakt utåt med arbetslivet.
I samband med bildandet av forumet presenterades en antologi skriven av forskare och lärare vid HTU: ”Arbetsintegrerat lärande”, som ges ut av Studentlitteratur.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023