Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny innovationsstrategi möter kritiska röster

Utbildningsminister Thomas Östros och näringsminister Leif Pagrotsky lanserade under sommaren regeringens nya innovationsstrategi, Innovativa Sverige. Ett väsentligt inslag är att stöda universitete och högskolor att kommersialisera forskningsresultaten.

1 december, 2004
Universitetsläraren

Ministrarnas utspel fick genast mothugg av organisationerna Ingenjörssamfundet, Företagarna och Svenska Uppfinnareföreningen. De anser att det krävs helt andra åtgärder för att få fart på entrepenörskapet i Sverige.
Enligt de tre organisationerna bildades år 2002 totalt 37 400 nya företag, och av dem hade bara 80 företag, motsvarande två promille, sitt ursprung i
den rent akademiska världen. Organisationerna menar att regeringens förslag i huvudsak är inriktade på akademin och att de entreprenörer som befinner
sig utanför universitetsvärlden helt har förbisetts.
-Man ska satsa där det växer och inte så på hälleberget. Eftersom endast två promille av nyföretagandet kommer från akademiska miljöer så genererar inte akademisk forskning innovationer mer än marginellt. Innovatörerna kan komma från den akademiska världen, men de har i allmänhet lämnat den. I huvudsak är de knutna till företag eller är fria entrepenörer, säger Svenska Uppfinnareföreningens ordförande Christer Asplund.
Också docent Mats Benner vid Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet är från andra utgångspunkter kritisk till regeringens förväntningar på avkastning av den akademiska forskningen.
-Att en satsning på akademiskt entrepenörskap skulle ge snabba resultat är djupt överoptimistiskt. Akademisk entrenörskap är svårt. Inte alla forskare
är intresserade av att vara både akademiker och entreprenörer, säger han.

Dominerande företag
Men Mats Brenner menar att det inte är det som gör att Sverige har svårt att få fram nya framgångsrika företag. Väl så viktigt är den svenska näringslivsstrukturen med dominerande stora företag.
-De har en förmåga att svälja duktiga tekniker och naturvetare, fastän dessa kanske skulle göra större nytta som entrepenörer utanför Ericsson eller Astra Zeneca.
Det finns naturligtvis anställda på universiteten som söker sig till företagen.
-Men företagarreserven bland akademiker är inte rasande stor, säger Mats Benner.
Många som förväntar sig att akademisk forskning ska generera innovationer och nya företag sneglar mycket på USA. Men enligt Mats Benner är det lite annorlunda drivkrafter som gäller där.
-I USA talar man om Porscheeffekten. På amerikanska universitet är det en kraftig drivkraft vilken bil man kan komma i och visa hur framgångsrik entreprenör man är. Men bland våra cyklande akademiker fungerar det inte så. Här är det idéer och forskning som ger status, säger han.
-Att därför tänka sig att våra svenska professorer och docenter en masse skulle bli en ny företagarklass är högst orealistiskt.
Men det beror på det akademiska systemets sätt att fungera och inte på de enskilda forskarna. Till exempel är den akademiska meriteringen idag väldigt traditionell.

Se över strukturen
Om det ska finnas någon möjlighet att universiteten ska generera mer direkt avkastning menar Mats Benner att det finns anledning att se över hela
strukturen för innovationer och entrepenörskap.
-Hur fungerar exempelvis universitetens holdingbolag och hur fungerar riskkapitalmarknaden i allmänhet?
Han anser att på kort sikt finns det ingen potential för universiteten att fungera som kommersiell motor, men på lång sikt är det möjligt. Men då måste man bryta med dagens homogena system där alla universitet ska klara allt.
-Det finns en historisk möjlighet att skapa ett öppet och differentierat system i en annan form än den traditionellt akademiska, säger han.
Bland annat tror han att kraftfulla industriforskningsinstitut, som i till exempel Tyskland, Norge och Finland kan spela en nyckelroll om akademin ska kunna generera tillväxt för Sverige.

Positiva signaler
Professor Sverker Sörlin, forskningsledare vid Sister, Institutet för studier av forskning och utbildning, ställer sig mera positiv till
regeringens utspel.
Han anser att det ger positiva signaler att både näringsministern och utbildningsministern går ut tillsammans, tidigare har utbildning och
näringslivsutveckling ofta stått mot varandra.
-Det finns tydliga öppningar i regeringens deklaration. Jag är ganska hoppfull att den ska leda fram till något bra.
Han har ägnat frågan mycket uppmärksamhet och anser sig ha en grundad uppfattning.
-För det första måste man komma ihåg att det inte är något nytt påfund, det finns en allmän förväntning att forskning ska ge ekonomisk utveckling. Men förväntningarna har blivit alltmer pockande, det har jag kunnat avläsa under en längre tid.
Han menar att på ett allmänt plan finns ett samband mellan forskning och välstånd.
-En nation med goda villkor för forskning och utveckling har bättre förutsättningar att lyckas om man ser det på lång sikt. Det klassiska exemplet under efterkrigstiden är USA jämfört med Sovjet, säger Sverker Sörlin.
–Men sedan kommer den knepiga frågan HUR man ska satsa på forskning och utveckling för att få större avkastning.
-Här beträder man mark minerad med olika intressen. Staten har sedan utredningen Forskning 2000 satsat på grundforskning. Den inriktningen har mött växande kritik från bland annat Civilingenjörsförbundet, näringslivet, en del forskningsstiftelser och inte minst LO. Socialdemokratin har alltid fått lov att balansera mellan linjerna. Den nyttoinriktade industriella linjen för forskningspolitiken har nu kommit tillbaka.
Sverker Sörlins egen uppfattning är klar.
-Man kan inte välja att satsa på antingen grundforskning eller på tillämpad forskning. Man måste ha en politik för FoU som spelar på båda
strängarna samtidigt.
Han anser därför att det inte är rimligt att enbart bygga ut forskningsanknuten grundutbildning.
-Den är viktig, men den måste vägas mot mera kortsiktiga avkastningskrav på forskningen. Man måste också satsa på en beställarstyrd forskning, som svarar mot behov hos näringslivet och den offentliga sektorn. Det glömmer universitetens företrädare ofta bort.

Inspirerad av USA
Själv är han bland annat inspirerad av USA där det finns en mångfald, ett antal universitet med slagkraftig näringslivsinriktad forskning, medan
andra universitet koncentrerar sig på grundforskning. Det finns hundratals federala forskningslaboratorier och institut, och också många privata forskningsinstitut.
-Vi har fått en situation i Sverige där universiteten ska göra allt. Att skapa en arbetsdelning är därför rimligt. Vi måste skyffla om i strukturen, ge incitament som skapar mångfald och balansera om systemet.
Hur systemet ska utformas förtjänar en djupare utredning, som tar fram nya idéer om hur man skapar en beställarstyrd forskning, anser Sverker Sörlin.

För liten sektor
Men en sak är klar.
-Forskningsinstituten är en alldeles för liten sektor i Sverige. Men framtidens institut behöver ju inte se ut precis som gårdagens.
Han menar att om man däremot kräver att forskningen vid universiteten ska utformas så att den ger avkastning är problemet för universiteten att den
verksamheten fräter på det akademiska.
-Att kräva kortsiktig avkastning av den akademiska forskningen riskerar att erodera universiteten som fria och oberoende samhällsinstitutioner, vilket vore utomordentligt olyckligt, säger Sverker Sörlin.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023