Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Europa-avtal om stress i arbetslivet är på väg

* Ökad medvetenhet om arbetsrelaterad stress * Skärpt uppmärksamhet på tecken som kan tyda på att en arbetstagare är stressad. * Åtgärder för att eliminera problem som orsakats av stress. Det är huvuddragen i förslaget till nytt Europa-avtal om stress i arbetslivet. Avtalet väntas bli undertecknat i oktober av Europafacket, ETUC, och de två europeiska arbetsgiovarorganisationerna, den ena på offentliga sektorn, CEEP och den andra på den privata sektorn, UNICE.

1 december, 2004
Universitetsläraren

Det var i september förra året förhandlingarna om stress i arbetslivet inleddes på uppdrag av EU-kommissionen, bland annat mot bakgrund av undersökningar på Arbetsmiljöinstitutet i Dublin och Informationsbyrån i Bilbao, där man konstaterat att den arbetsrelaterade stressen ökar.
En förhandlingsgrupp tillsattes med representanter från parterna i de olika EU-länderna, inklusive de nytillträdda. I förhandlingsgruppen har Kerstin Hildingsson, utredare på SACO, varit representant för de svenska fackliga organisationerna – SACO, LO och TCO .
–I den referensgrupp, som jag haft till mitt förfogande i Sverige och där SACO, LO och TCO varit representerade, har vi haft ingående diskussioner om förslaget, säger hon.
–Vi tycker att det borde ha haft en del skarpare formuleringar och fokus mer på organisation än på individ. Det borde ha stått mer om ledarskapets betydelse och nödvändigheten av inflytande för de anställda. Men avtalet kan ha en psykologisk effekt att vi som parter kan gå ut med ett gemensamt budskap och inspirera lokala parter att arbeta med stress och att till och med kanske sluta lokala avtal i frågan.

Känner sig otillräcklig
I förslaget till avtal beskrivs stress på arbetsplatsen som ett tillstånd, där individen känner sig otillräcklig för att han eller hon inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på honom eller henne, och som därför leder till fysiska, psykosociala och sociala problem.
Kortvarig stress kan vara positiv, medan långvarig stress innebär en ökad press på individen.
Människor upplever dock stress på olika sätt, framhålls i avtalet. Stress är heller ingen sjukdom, men den kan påverka människors hälsa om de utsätts för stress under en lång period.
I avtalet konstateras även att stress kan orsakas av annat än situationen på arbetsplatsen, och att sådan stress kan göra individen mindre effektiv i sitt arbete.
Arbetsrelaterad stress kan emanera från olika faktorer, som arbetsinnehållet, arbetsorganisationen, arbetsmiljön, bristande kommunikation o s v.
Målet är inte att skriva en lista över faktorer som kan leda till stress, konstateras i avtalet. Men parterna bör vara uppmärksamma på tecken som tyder på stress, exempelvis hög frånvaro, hög personalomsättning, återkommande konflikter bland personalen och klagomål från de anställda.

Granska arbetstider
Arbetsrelaterad stress kan identifieras genom analyser av arbetsorganisationen och arbetsprocesserna till exempel att granska arbetstider, graden av självständigt arbete, möjligheten att uppfylla kraven på arbetsprestation och arbetsbelastning. Även analyser av arbetsförhållandena och arbetsmiljön hör hit, till exempel hur utsatt den anställda är för trakasserier, buller, värme och farliga ämnen.
En annan aspekt på analyser gäller kommunikationerna på arbetsplatsen. Är den anställde osäker på vad som förväntas av henne eller honom, är personalminskningar eller andra förändringar på gång? Och hur upplever den anställde sitt arbete? Analyser kanske visar att det handlar om känslor av frustrering eller brist på stöd i arbetet.
–Om arbetsrelaterad stress har konstaterats måste åtgärder vidtas för att ”förhindra, eliminera eller minska den”. Så står det i avtalet, säger Kerstin Hildingsson.
Åtgärderna kan vara olika och beslutas kollektivt eller individuellt. Det kan till exempel vara att skriva en policy om hur man undviker stress. Man kan också anlita extern expertis.
Exempel på åtgärder är att klargöra företagets eller organisationens mål och arbetstagarnas roll i sammanhanget, inklusive deras ansvar och kontroll över sitt arbete. Man kan också beskriva arbetsorganisation och arbetsprocesser, arbetsvillkor och arbetsmiljö.
Efter beslut om åtgärder ska dessa ses över med jämna mellanrum, så att de ständigt är uppdaterade.
–Av avtalet framgår det också mycket tydligt att arbetsgivare och arbetstagare bör skärpa uppmärksamheten på stress, samt öka sin kunskap om den, vad som kan orsaka den och hur man hanterar den, säger Kerstin Hildingsson.

Får ett ”golv”
Uppdraget till EU-kommissionen är nu slutfört. Nästa steg är att Europafackets styrelse, samt de europeiska arbetsgivarorganisationerna accepterar arbetsgruppens förslag. Det väntas ske i oktober. Därefter överlämnas det till EU-kommissionen, innan det implementeras i nationella avtal.
–Vi tror inte att EU-kommissionen eller det nya EU-parlamentet kommer att prioritera frågan om stress i arbetslivet, så om inte avtalet ingås faller sannolikt hela frågan. Men förslaget till avtal har ändå stor betydelse, inte minst för de nya medlemsländerna, av vilka flera saknar liknande avtal. De får nu ett ”golv” och kan gå vidare med frågan i respektive länder.
Kerstin Hildingsson konstaterar dock att de nordiska länderna har varit måttligt imponerade av arbetsgruppens förhandlingsresultat. Det gäller särskilt att avtalet ska bli frivilligt.
–Att avtalet är ”voluntary” kan vålla tolkningsproblem. I den fackliga gruppen vi haft inställningen att avtalet ingås frivilligt, men sedan är bindande – som alla avtal förväntas vara. Oron för frivilligheten har funnits hos representanter från Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Andra har varit oroliga för att ambitionsnivån sänkts jämfört med hemlandets lagstiftning.
-–Arbetsgivargruppen ser avtalet som frivilligt i alla led.
Men trots en del invändningar från olika håll är Kerstin Hildingsson nöjd med förslaget till avtal.
–Det är en kompromiss. Alla avtal är en kompromiss, även detta. Men genom att det överhuvudtaget finns ett förslag till avtal om stress i arbetslivet har frågan trots allt kommit upp på dagordningen. Det är ett steg på väg mot bättre arbetsvillkor i Europa.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023