Utbildningar anpassas till Bolognamodellen

Runt om i landet pågår diskussioner om att anpassa utbildningarna till Bolognadeklarationen. Chalmers och Uppsala universitet är två av de lärosäten som kommit längst med att anpassa utbildningsstrukturen till Bolognamodellen.

Chalmers tekniska högskola i Göteborg är enligt egen utsago först i Sverige med att anpassa hela grundutbildningen till Bolognadeklarationen, processen började hösten 2002.
De studenter som till hösten börjar på de längre utbildningarna till civilingenjör och arkitekt kommer att studera enligt det nya systemet.
-Nationellt ligger vi på Chalmers väl framme i den processen, men internationellt ligger Sverige efter. Vårt mål är att komma i kapp omvärlden, säger Peter Olsson, vicerektor för grundutbildningen vid Chalmers.
Peter Olsson har drivit på för att anpassningen till Bolognadeklarationen ska genomföras så snabbt som möjligt. Han ser det som nödvändigt att öka
rörligheten mellan länderna.
-Det är helt avgörande för våra studenter att kunna gå till avslut av studierna i Europa. Vi vill ge dem den möjligheten, säger Peter Olsson.

En fördel
Med det nya systemet på Chalmers kommer studenterna att efter tre år få en mellanexamen, en teknologie kandidatexamen.
-Vi tror det är en fördel. Gymnasieungdomarna idag frågar inte bara efter Göteborg och Sverige, utan hur de ska ta plats i Europa, säger Ing-Britt Svensson, utbildningschef vid Chalmers.
Omläggningen av grundutbildningen innebär också att det ska finnas en formaliserad ingång för studenter från andra lärosäten att efter tre års studier gå över till Chalmers.
-Vi för diskussionen och har försökt hitta konkreta och tydliga former för att studenter från Jönköping, men också Halmstad, HTU och Borås enkelt ska kunna gå över till Chalmers Vi vill ha ett flöde av studenter, säger Peter Olsson.

Avancerad nivå
Chalmers har enligt högskoleförordningen redan möjlighet att utfärda en teknologie kandidatexamen. Efter kandidatexamen kommer två års fördjupningsstudier på avancerad nivå, det så kallade mastersprogrammet, vilket ger en sammanlagd studietid på fem år. Utbildningar till civilingenjör i Europa brukar vara fem i år, medan de i Sverige är 4,5 år.
-Vi kan inte säga att utbildningen är fem år – bara erbjuda studenterna ett halvår till, säger Peter Olsson.
Och även om det kallas mastersprogrammet har Chalmers än så länge inte möjlighet att utfärda en mastersexamen, däremot kan man utfärda en
teknologie magisterexamen efter fem års studier. I framtiden kommer en student vid Chalmers långa program alltså att få tre examina, kandidat-,
civilingenjörs- eller arkitekt-, och magisterexamen.
Chalmers önskar en övergång till femårig civilingenjörsutbildning, men den statliga kommitté som utrett anpassningen till Bolognaavtalet har inte
föreslagit en förändring.
–Förhoppningsvis fattar regeringen trots det ett klokt beslut om förlängning av civilingenjörsutbildningen till fem år, säger Peter Olsson.
Att dela upp grundutbildningen i två nivåer har inte bara betydelse för rörligheten över gränserna i Europa, utan också till USA.
-I USA behöver man två tydliga nivåer för förstå att studenterna har en högre examen, säger Ing-Britt Svensson.
För de studenter som redan läser på Chalmers kommer det att finnas övergångsregler.

Fått igång diskussionen
Uppsala universitet är ett annat lärosäte som länge haft Bolognaprocessen på dagordningen. Formellt startade man processen i februari 2003.
-Vi har fått igång diskussionen väldigt brett inom universitetet, säger Lena Marcusson, prorektor vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet planerar att bygga på 120 poängs kandidatexamen med en 80 poängs mastersexamen, som består av ett års bredare studier och ett års
forskarförberedande.
-Att införa en helt ny, avancerad, nivå efter tre års studier är bra, säger hon.
Den ökade möjligheten till rörlighet, både internationellt och inom landet, ser hon som positivt.
-Uppsala universitet har redan ett stort internationell utbyte och bör ha goda möjligheter att dra till sig studenter från andra svenska lärosäten
för studier på mastersnivå. Vi ska satsa på mastersnivån och bör ha goda förutsättningar med den höga kvaliteten vi har, säger hon.

Positiv utveckling
Hon ser Bolognaprocessen som en i grunden positiv utveckling som ger nya möjligheter, inte minst att öka kvaliteten i forskarutbildningen som kan starta från en högre nivå. Men allt är inte gott.
-Departementet skriver inte en rad om mer resurser. Det tycker vi är bekymmersamt. Mastersnivån är tänkt att var en avancerad nivå och det innebär ökade kostnader. Och det finns inga marginaler att ta av,
exempelvis från grundnivån, säger Lena Marcusson.
KTH har påbörjat Bolognaprocessen och inom maskinteknikområdet redan genomfört en struktur som möjliggör en uppdelning av grundutbildningen i två nivåer. Man har idag också ett antal magisterprogram. Men i övrigt är man på KTH inte helt klara över vilken väg man vill gå.
-För närvarande ser vi varje program som en helhet som leder fram till en civilingenjörsexamen. Men de flesta programmen är ganska lätta att anpassa till en struktur med två nivåer. Så vi är inte stressade av Bolognaprocessen, säger Stefan Östlund, professor och ordförande i KTH:s fakultetsnämnds grundutbildningsutskott.
Övriga lärosäten verkar också ta det lugnt med anpassningen till Bolognadeklarationen.
-Frågan diskuteras men de flesta avvaktar säkert regeringens proposition som ska komma till hösten, säger Tuula Kuosmanen, handläggare vid Högskoleverket.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv