Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Färre yrkesexamina för ökad rörlighet

Utbildningsdepartementet föreslår nya principer för när en utbildning ska leda till en yrkesexamen. Principerna kan innebära att en rad yrkesexamina avskaffas, varav de flesta på SLU. Men SLU vill behålla sina yrkesexamina.

1 november, 2004
Universitetsläraren

-Inom SLU finns det delade meningar och en tveksamhet över de förändringar som utredningen föreslår, säger SLU:s vicerektor Kristina Glimelius.

Anledningen till att en grupp tjänstemän inom Utbildningsdepartementet och
Jordbruksdepartementet fått i uppgift att utreda yrkesexamina är att det inte är tydligt vad som styr att en utbildning leder till en generell examen eller en yrkesexamen.
-Det har rått en osäkerhet kring vad som styr inrättningen av yrkesexamina. Enligt projektgruppen finns det ett behov av tydlighet, säger Annika Persson, kansliråd vid Utbildningsdepartementet och projektledare för slutrapporten från översynen.
Ett annat viktigt skäl till att se över principerna för yrkesexamina är att underlätta den internationella rörligheten också för yrkesverksamma.

Tre principer
Utbildningsdepartementets projektgrupp föreslår att yrkesexamina ska inrättas efter tre principer:
1. Yrket som utbildningen leder till är reglerat i svensk lagstiftning. Det gäller till exempel 19 yrken inom vårdsektorn som läkare och sjuksköterska.
Det gäller också ett stort antal yrken inom sjöfarten, läraryrken, räddningschef och anställningar inom rättsväsendet samt veterinär.
2. Yrket är reglerat i EG-rätten. Av de yrken som regleras på EU-nivå är det bara arkitekt som inte är reglerat i Sverige. Projektgruppen föreslår därför att arkitektexamen behålls som yrkesexamen.
3. Yrket är reglerat i en majoritet av EES-länderna. De är ingenjörsyrken, sociala yrken och tandteknikeryrket. Utbildningsdepartementets projektgrupp vill därför behålla högskole- och
civilingenjörsexamen och tandteknikerexamen. För socionom- och social omsorgsexamen har projektgruppen inga förslag eftersom de examina utretts av Högskoleverket och nu är ute på remiss.

Generell examen
Konsekvenser av en tillämpning av de föreslagna principerna skulle bli att ett antal yrkesexamina tas bort och ersätts av en lämplig generell examen.
Det gäller bland annat:
Konstnärlig högskoleexamen finns inom områdena dans, konst och design, musik samt scen och medier. Enligt Utbildningsdepartementets projektgrupp har lärosätena i stor utsträckning gått över till att utfärda kandidat- och magisterexamen istället för yrkesexamina varför en övergång till generella
examina kan ske utan större problem.
Anställningar som präst eller kyrkomusiker har genom svenska kyrkans skiljande från staten upphört att regleras genom lag. Därför föreslår projektgruppen att teologie kandidat- och organistexamina ersätts av
generella examina.
Projektgruppen anser också att yrkesteknisk examen (YTH) kan upphöra eftersom yrkeshögskoleexamen föreslås bli en generell examen med olika inriktningar.
-Konsekvenserna av att vissa yrkesexamina kan komma att försvinna bedömer projektgruppen inte vara särskilt stora eftersom utbildningen istället
skulle leda till en generell examen och eftersom användningen av titlar inte är reglerad i dessa fall.

Försvinner inte
I vissa fall kan förändringen vara positiv ur ett mobilitetshänseende, säger Annika Persson.
Utbildningarna försvinner alltså inte utan kommer att leda till en lämplig generell examen och infogas då enligt översynens övriga förslag i Bolognaprocessens nivåstruktur.
-Remissinstansernas synpunkter kommer att vara oerhört viktiga, både från de som utbildar till och de som jobbar i de här yrkena, säger Annika Persson.
Tio av de 18 yrkesexamina som föreslås försvinna utfärdas av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Av yrkesexamina vid SLU är det bara veterinärexamen som leder till ett reglerat yrke (examen till djursjukvårdare är under översyn av en annan utredning). Övriga yrkesexamina vid SLU skulle med en tillämpning av projektgruppens principer ersättas med generella examina. Det gäller utbildningarna till agronom, hortonom, jägmästare, landskapsarkitekt, lantmästare, skogsmästare, skogstekniker, trädgårdsingenjör och landskapsingenjör.
-Konsekvensen är att det blir lättare för studenterna att resa ut till andra länder. Utbildningarna blir jämförbara med de nordiska länderna och med Europa. Annars innebär det inte så väldigt mycket, säger Catharina Stenborg Blom, kansliråd vid Jordbruksdepartementet och ansvarig för den del av rapporten som handlar om SLU.
Skillnaden är att exempelvis agronomprogrammet kommer att avslutas med mastersexamen i agronomi istället för agronomexamen.
-Reformen kommer dock att föranleda att SLU till exempel måste ändra agronomprogrammets omfattning, som nu är 180 poäng – det vill säga 4,5 år, eftersom det generella systemet omfattar först tre år för kandidatexamen, och därefter antingen en ettårig eller tvåårig master. Det är däremot inget som hindrar att man efter genomgången utbildning till exempelvis agronomie master kallar sig för agronom precis som tidigare, säger Catharina Stenborg
Blom.

Parallella spår
Men SLU anser att det finns fördelar att behålla sina yrkesexamina varför det i sitt remissvar argumenterar för att få behålla dem.
-Vi är i hög grad positiva till Bolognaprocessen. Vi har redan idag generella utbildningar till magister och håller för närvarande aktivt på med att etablera mastersprogram inom många av våra områden. Men parallellt med den utvecklingen föreslår vi att vi ska ha kvar våra yrkesutbildningar, säger Kristina Glimelius, vicerektor för grundutbildning vid SLU.
SLU vill ha kvar yrkesexamina för att titlarna har en tydlighet, de är kända och har en identitet hos avnämarsidan och även hos studenterna.
-Vi avser att köra parallella spår så får vi se hur det utvecklar sig. Vi hoppas att studenterna kan finna lämpliga utbildningar hos oss antingen det
gäller yrkesexamina eller generella examina. Som alla biologiska utbildningar har vi färre studenter än vi önskar, säger Kristina Glimelius.

Samordna programmen
SLU tänker så långt det är möjligt samordna yrkesprogrammen med kandidatprogrammen, bland annat för att skapa en större bas för utbildningarna, men också för att möjliggöra för studenterna att byta spår under utbildningen.
-Utbildningsdepartementet vill avskaffa återvändsgränderna i utbildningar och vi ska hitta vägar för de studenter inom yrkesprogrammen som har
kompetensen att fortsätta sina studier på avancerad nivå. Det är inte minst viktigt för de studenter som studerar hos oss på våra korta yrkesprogram.
Vi vill också hålla dörren öppen för studenter från andra discipliner att kunna börja studera på mastersnivå hos oss, säger Kristina Glimelius.
Remisstiden för Utbildningsdepartementets rapport gick ut 9 juni. Under sommaren sammanställs remissvaren och regeringen kommer att ta ställning
till översynens samtliga förslag i en proposition som väntas i första kvartalet 2005.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft läsåret 2007 ˆ 2008 med övergångsbestämmelser som ska gälla till 2014.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023