Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tre utredningar får ris och ros av SULF

Högskolan är under förändring. I våras presenterades tre nya utredningar som är avgörande för hur den högre utbildningens framtid ska formas. SULF har nu behandlat utredningarna och ger både ris och ros åt förslagen.

1 oktober, 2004
Universitetsläraren

Under den senaste tiden har högskolepolitikens dagordning varit full av framtida mål och visioner för den högre utbildningen. Just nu är tre tunga utredningar ute på remiss. SULF har noga gått igenom utredningarna och menar att alla tre är genomarbetade men en hel del måste ändras innan förbundet är nöjt.

Tillträdesutredningen
Under flera år har diskussioner förts om hur lärosätena ska komma till rätta med den sociala snedrekryteringen bland studenterna. Direktövergången från gymnasiet till högskolan har varit dålig och rekryteringen till den högre utbildningen har varit för snäv. Dessutom borde elevers prestationer i gymnasieskolan uppmuntras på ett bättre sätt och konkurrenskompletteringen minskas. Under ett år har regeringens särskilda utredare Lars Lustig arbetat med frågorna.
I februari presenterade han betänkandet ”Tre vägar till högskolan” och utredningen får beröm av SULF. Enligt förbundet har utredaren noggrant argumenterat för sin sak och erbjuder till och med på vissa ställen nöjsam läsning.

Godkänt i svenska och engelska
Tre parallella vägar in i högskolan föreslås: betyg (minst 30 %), högskoleprov (minst 30 %) och högskolans egna särskilda urval (minst 10 %). SULF välkomnar särskilt kravet på att elever ska ha godkänt i svenska och engelska för att antas till högre utbildning.
Men förbundet är inte positivt till alla förslag som Lars Lustig presenterat. Enligt SULF har utredaren blundat för att antagning genom särskilt urval kräver större arbetsinsatser och därmed mer resurser. Det samma gäller för kravet om att lärosätena ska kunna ge stöd till studenter från studieovana miljöer. SULF motsätter sig utredarens uppfattning om att det skulle kunna finansieras med befintliga resurser.
Dessutom råder en rättslig osäkerhet kring det särskilda urvalet. Malmö högskola avsatte särskilda platser till utomnordiska studenter på en utbildning, men antagningssättet anmäldes till diskrimineringsombudsmannen, DO. Statsmakterna uppmuntras nu både av utredaren och av SULF att snarast utreda det rättsliga läget, så att lärosätena vågar använda sig av den möjlighet som det särskilda urvalet innebär.
Sveriges utbildning ska internationaliseras. Målet är att Sverige ska få en masterutbildning som kan erkännas internationellt. Frågan om hur en sådan ska se ut är dock inte helt självklart. Regeringen strävar efter att anpassa svensk utbildning efter den så kallade Bolognaprocessen. Tillsammans med närmare 40 europeiska länder har Sverige skrivit på en deklaration som strävar efter att förenkla fri rörlighet mellan länderna och göra examina likvärdiga i Europa. Utbildningsdepartementet har utsett en särskild projektgrupp som arbetat fram ett förslag på hur svenska utbildningssystemet på bästa sätt kan anpassas till Bolognaprocessen.

Kritiken hård
Men även om SULF tycker att projektgruppen arbetat på ett föredömligt sätt och inbjudit till flera seminarier, så är kritiken hård mot flera av förslagen.
Gruppen föreslår två typer av masterutbildningar. En tvåårig masterexamen som ska vara jämförbar med motsvarande examina i andra länder. Samtidigt anser projektgruppen att det fortfarande finns ett behov av en ettårig masterexamen och presenterar en slags lättvariant av masterexamen på 40 poäng.
SULF ställer sig kritisk till förslaget och menar att det blir otydligt, dessutom poängterar förbundet att en tvåårig masterexamen är mer internationellt konkurrenskraftig. Enligt SULF bör en tvåårig masterexamen vara det enda alternativet.

Möjlighet att bredda studierna
SULF motsätter sig även utredarens förslag om att alla kurser som studeras efter kandidatexamen ska vara kurser på avancerad nivå. Enligt förbundet ska minst 20 poäng vara fördjupningsstudier inom ett ämne, men förbundet poängterar att det är viktigt att studenterna även ges möjlighet att genom grundkurser bredda sina studier.
Under 1990-talet fördubblades forskarutbildningen och regeringens mål är nu att gå vidare i samma takt och återigen fördubbla forskarutbildningen inom en tioårsperiod. Ambitionen ses som en investering för framtiden då forskarutbildningen har en central funktion i det moderna samhället.

SULF drar i nödbromsen
Men här slår SULF i nödbromsen och hävdar bestämt att någon ytterligare expansion inte kan ske förrän statsmakterna tar ansvar och finansierar dagens volym. Utredaren är inne på samma linje och har föreslagit ett tillskott på cirka 1,6 miljarder kronor för att önskvärd utveckling ska kunna ske. SULF menar att tillskottet är relativt blygsamt och poängterar att om statsmakterna inte kan anvisa de föreslagna pengarna måste regeringen ”rätta mun efter matsäcken” och sänka examinationsmålen. Annars går det inte att upprätthålla balans och kvalitet i systemet.
Förutom resursfrågan motsätter sig SULF en rad av de förslag som utredaren Margareta Norell Bergendahl presenterat. Framför allt förslaget om att korta forskarutbildningen till en treårig doktorsutbildning. Svensk forskarutbildning har i dag en internationellt erkänd hög kvalitet och förbundet menar att det krävs fyra års utbildning för att den kvaliteten ska kunna upprätthållas i avhandlingsarbetet.

Rätt till lön och trygghet
Utredningen poängterar vikten av att doktoranders rättssäkerhet stärks. SULF applåderar förslaget om att avskaffa utbildningsbidraget, eftersom doktorander inte bara har rätt till skälig lön utan även de sociala trygghetssystemen som är självklara i andra sammanhang. Men SULF vill gå ytterligare ett steg och även förbjuda användningen av stipendier som studiefinansiering för doktorander. SULF kräver att lärosätena omvandlar stipendierna till doktorandanställningar för att stärka doktorandernas sociala trygghet.

Tvåårig doktorandanställning
Utredaren ger ett förslag på hur fler anställningar ska kunna skapas åt nydisputerade doktorander genom att föreslå en tvåårig doktorsanställning. Precis som utredaren har förbundet noterat att meriteringsmöjligheterna för nydisputerade i dag är för få. SULF hävdar att situationen inte beror på bristen på anställningsformer utan snarare på resurser. SULF motsätter sig bestämt att en tvåårig doktorsanställning införs, eftersom resultatet blir ytterligare en tidsbegränsad anställning inom en sektor som redan i dag präglas av alltför många visstidsanställningar.
De två ovan nämnda utredningarna om Bolognaprocessen och forskarutbildningen berör båda examensstrukturen, men kommer fram till två helt olika slutsatser. Den förstnämnda föreslår ett examenssystem där masterutbildningen blir ett- eller tvåårig och forskarutbildningen bibehålls fyraårig. I realiteten innebär det tre olika examenssystem: ett 3+2 system, ett 3+1 system och ett 3+1+4 system.

Kortas till tre år
Forskarutredningen å andra sidan föreslår att forskarutbildningen kortas till tre år och att masterexamen blir tvåårig, vilket bildar ett 3+2+3 system.
SULF är inte nöjd med något av förslagen. Precis som den första utredningen anser förbundet att övergången till forskarutbildning normalt ska ske efter ett års masterutbildning. Däremot anser SULF att masterexamen ska vara tvåårig. SULFs föreslag innebär att utbildningssystemet får två olika examensstrukturer. För den som enbart vill studera till en masterexamen är systemet 3+2. Men för den som vill doktorera ser blir systemet 3+1+4, eftersom övergången till forskarutbildningen normalt ska ske redan efter ett år. På så sätt undviker SULF att den som doktorerar får en ökad skuldsättning och en minskad livsinkomst.
SULF ser även andra farhågor med förslaget om att studenter inte ska kunna antas till forskarutbildningarna förrän de avlagt en tvåårig masterexamen. Enligt förbundet föreligger det en risk att fler studenter än vad forskarutbildningen har plats för väljer att satsa på kurser med inriktning mot forskning istället för yrkesinriktade kurser.

LOTTA FOLCKER

Fotnot:
Utredningarna går att ladda hem från regeringens hemsida. De korrekta namnen är:
Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29)
Högre utbildning i utveckling – Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2)
En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU 2004:27)
SULF:s fullständiga remissvar finns på hemsidan: www.sulf.se

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023