–Jag tror inte något svenskt universitet kommer att klara sig i Europa eller internationellt utan strategiska allianser. Den tiden är förbi, nu
måste man vara både stor och duktig, säger KTH:s rektor Anders Flodström.
En bakgrund till planerna på allians är att konkurrensen har ökat.
–Mindre årskullar och mindre intresse för teknik och naturvetenskap, fler högskolor både i Sverige och utomlands som konkurrerar om forskningsmedel,
säger Bodil Vesterlund, informationsdirektör på Chalmers.
Anders Flodström anser att KTH och Chalmers har en fördel för att de har
liknande kulturer.
–Vi uppfattar att vi kompletterar varandra väl. Se exempelvis på fordonstekniksidan, där vår gemensamma styrka är större än till och med Stanfords eller MIT:s. Den styrkan behöver vi utnyttja för att dra till oss
forskningsresurser från finansiärer utanför Sverige, säger han.
Oberoende utredning
Hur det konkreta samarbetet ska se ut får framtiden utvisa. Institutet för studier av utbildning och forskning, SISTER, har fått i uppdrag att göra
en oberoende utredning om respektive universitets styrka och svagheter.
Ambitionen är att utredningen ska bli klar före sommaren.
–Utredningen ska bara visa vilka områden som finns, säger Bodil Vesterlund. Snarare än utredning kan man nog kalla det för en kartläggning av vilka områden som finns på Chalmers respektive KTH. Därefter startar en
analys som ska komma fram till förslag på eventuellt samarbete.
Bodil Vesterlund påpekar att det är många faktorer att väga in.
–Kartläggningen ska visa på vilka områden man inte har något att vinna på samarbete, vilka områden man kan samarbeta på och vilka områden som man med fördel kan slå samman eller flytta, säger hon.
Snabbt komma igång
Trots att utredningen om samarbetet i skrivande stund inte är klar så har de båda universiteten siktet inställt på att snabbt komma igång. Redan före
sommaren planeras ett samarbete på mastersnivån.
Ett mål med samarbetet är att skapa starka forskningsmiljöer och därigenom kunna dra till sig ökade forskningsanslag. Ett annat är att tillsammans bli
en tung forskningspolitisk kraft.
–Vi vill till exempel kunna säga till en tung anslagsgivare att vi inte avser att satsa på ett forskningsområde som vi inte tror på, trots att anslagsgivaren vill ge anslag till det, säger Anders Flodström.
Men att blotta storleken på alliansen mellan KTH och Chalmers skulle dra till sig forskningsmedel tror inte Anders Flodström.
–Jag vet inte om det ur ett nationellt perspektiv alltid är en fördel att vara stor. Ser man på det svenska forskningssystemet så har regeringen hittills premierat mångfald. Vi har med vårt samarbete helt klart spetsen riktad internationellt, säger han.
Både Chalmers och KTH gör bra ifrån sig menar Anders Flodström, och skulle gott kunna fortsätta som förut.
–Men vill vi ta ett kliv uppåt och kunna mäta oss med till exempel Imperial College i London och ETH i Zürich eller MIT är ett samarbete nödvändigt i framtiden.
–Jag är övertygad om att vårt samarbete kommer att bli starten till fler allianser, kanske mellan exempelvis Uppsala och Köpenhamns universitet.
Skiftande reaktioner
Det aviserade samarbetet mellan KTH och Chalmers har mötts av skiftande reaktioner från andra tekniska högskolor i Sverige.
–Jag hickade till lite när jag såg det första gången, säger Ingegerd Palmér, rektor för Luleå tekniska universitet.
–I ett nationellt perspektiv är säkert samarbetet bra, men när de stora samarbetar måste vi andra anstränga oss extra och profilera oss tydligare. Det är en utmaning och en anledning att skärpa till oss och bli väldigt duktiga, säger hon.
LTU har ett samarbete på gång med universitetet i Uleåborg i Finland.
–Det är faktiskt vårt närmaste grannuniversitet och vi kompletterar varandra väldigt bra, säger Ingegerd Palmér.
När hon fick reda på att alliansen mellan Chalmers och KTH hade arbetsnamnet Sveriges Tekniska Universitet passade hon på att söka varumärkesskydd för namnet.
–Vi diskuterade det namnet redan 1996 när vi skulle byta namn men tyckte det var lite övermaga. Anledningen till att vi sökte varumärkesskydd var att vi vill markera vad vi menar med ett tekniskt universitet, inte minst att vi har flera fakulteter och samverkan mellan dem, säger Ingegerd Palmér.
Inte särskilt bekymrad
I Lund är reaktionen återhållen.
–Jag bekymrar mig inte särskilt mycket. Det är inget dramatiskt. Man jobbar överallt med olika typer av samarbeten och samarbetet mellan Chalmers och KTH är ett av dem, säger Gunilla Jönson, rektor vid Lunds
tekniska högskola.
Men hon erkänner att i dragkampen om resurserna kan KTH och Chalmers ha en fördel.
–De är duktiga att framföra vad de är bra på, vi arbetar mer i det tysta, säger hon.
Reaktionen från Blekinge tekniska högskola är också lugn.
–Jag tror inte det påverkar oss särskilt mycket. Vi har vår spets inom begränsade områden och där klarar vi oss bra även i den internationella konkurrensen, säger Lars Haikola, rektor vid BTH.
Han tror inte heller att samarbetet är riktat mot mindre tekniska högskolor.
–Det är inte gjort för att konkurrera med andra tekniska högskolor i Sverige utan för att konkurrera i omvärlden utanför Sverige.
Ambitionen att KTH och Chalmers ska skapa ett elituniversitet tar han med en nypa salt.
–Alla högskolor har sin spets inom vissa områden, ingen har det på alla områden. Talet om elituniversitet fungerar mer som marknadsföring än något
annat, säger Lars Haikola.
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot
MIT – Massachusetts Institute of Technology
ETH – Eidgenössische Technische Hochschule Zürich
